Idag tyckte jag att det var spännande frågor så jag blev lite extra långrandig!
- Hur lättskrämd är du? Jag är lättskrämd när det gäller sånt som att nån (alltså Rolle) står bakom en dörr och så hoppar fram. Faktiskt extra skrämd om jag misstänker att nån står där...
- Vad tycker du är läskigt? När vi bodde i Älvsjö, Stockholm så tyckte jag ibland att det var lite läskigt att gå ut med hunden sent. Kan bero på att det hände en del obehagliga saker under dom senare åren. T.ex. att jag råkade ut för en blottare, att det var några skumma killar som slog ner Rolle när han var ute och cyklade en eftermiddag - och så det värsta, det var ett mord i Örby centrum och ett på Älvsjö station! Men här där det verkligen är kolsvart utan vägbelysning är jag inte ett dugg mörkrädd!
- Har du fått besök av barn för bus eller godis i veckan? Nej, har endast hänt en enda gång för över 20 år sen och det var innan vi flyttade hit för gott!
- Vad klädde du senast ut dig till? Det var otroligt många år sen när jag var en djävul i svart med slängkappa, nätstrumpor och svans.
- Har du någonsin upplevt något övernaturligt? Njae, en gång när vi var 3 stycken som åkte hem från ett bilrace väldigt sent tyckte jag att jag såg en människa i svart gå utmed vägen i mörkret. Rolle saktade ner och strax efteråt så körde vi förbi en till som gick långt ut på vägen. Dom andra skojade om att jag fått en förvarning, dom hade ju inte sett nån, men jag vill tror att det var två som kommit ifrån varandra lite. Åtminstone hoppas jag det...
SUSIE
8 kommentarer:
Vilka obehagliga minnen från förra stället... En gång hoppade en helt okänd man från en pub på min man och ville ge stryk... maken större och kunde vifta bort honom, otäckt. Jag är inte längre rädd för mörker. Kul att klä ut sig ibland.
Men fy vilka obehagliga händelser som ni varit med om. Jag är väldigt mörkrädd, kanske inte så mycket själva mörkret utan mer vad som kan gömma sig i mörkret.
Oftast är det ju ”läskigare” bland folk, för det är ju folk som gör läskigheterna. Så man borde ju vara ganska säker härnute på landet, men hjärnan spelar en spratt ibland.
det var obehagliga upplevelser. men kul djävul. ja, det är konstigt att en kan känna sig trygg på vissa platser fastän det är alldeles beckmörkt.
Förstår ni känner er trygga där ni är nu. MEd så mycket obehagligt som ni fick vara med om i Sthlm. Usch. Jag har inte varit med om något liknande men jag gillar inte mörker. inte ens här där jag är supertrygg.
Har man bott på sådana ställen där det hänt saker du beskriver förstår jag mer än väl att det kändes lite läskigt att gå ut sent på kvällen med hunden.
Ha en fin helge!
Kram, Ingrid
Hej! Jag var också rädd när jag bodde i Stockholms-förorten. Det var skitläskigt och ändå inte alls som idag. I skogen är jag inte rädd, ja möjligen om det är mörkt och jag kan snava och ramla. Den där raffiga djävulen i svarta nätstrumpor hade jag gärna velat se! Häftigt!
Kram från pörtet
Usch för att bo nånstans där det är så otryggt. Det är sånt som framkallar kalla rysningar utmed ryggraden.
Skicka en kommentar