PLANERING

 Normalt brukar jag vid den här tiden på året ha börjat att planera vår sommarsemester på fastlandet. Det kunde nämligen ta flera månader! 

Först måste man ju bestämma exakt vilket område man tänkt sig, vilka vänner man eventuellt ska besöka på vägen dit - eller hem - och sen vilka hotell man ska bo på eller vilket hus man ska hyra. Det här senare är lite speciellt eftersom vi alltid hade vår hund med oss. 

Jag älskar att planera och det här är verkligen den roligaste planeringen av alla. Men covid satte stopp för det och nu när man kanske skulle våga sig på att hyra ett hus nånstans igen, ja då är inte nån av oss i  kroppslig form för att resa hemifrån. Jäklar...

Ovan det nybyggda jättefina huset med alla faciliteter som vi hyrde 2018. Det var första gången vi hyrde hus och inte reste runt och bodde på hotell sen vi i slutet på 90-talet hyrde här på Gotland. Huset låg alldeles ensamt ute i skogen vid en sjö och jag hade sett det på nätet året innan när dom byggde det klart - och blivit lite sugen. Och det var inte svårt att övertala Rolle...

Precis på andra sidan den stora Helgasjön låg Växjö, men det var det några mil att åka runt sjön på små skogsvägar för att komma dit - vilket passade oss perfekt. Här trivdes vi jättebra, men tyvärr kom vi aldrig ner till vår egna badplats på grund av massor med kor som på grund av den enorma torkan det året var flyttade till området mellan huset och sjön. Vi blev varnade av ägarinnan att att dom inte gillade hundar (vi hade Santos med oss då) samt att det fanns ett jättestort getingbo under spången vi var tvungna att gå över. Så det blev inget badande även om det t.o.m. fanns en badtunna...

Istället för att hälsa på några vänner så fick vi besök av Eva & Rolf som bor i Småland. Natten innan hade vi genomlevt ett fruktansvärt åskväder då två stora träd hade lagt sig tvärs över vägen ett par km från oss, så stackars Rolf fick hjälpa en granne att såga itu dom för att komma fram. Efter det att vi ringt till ägaren och talat om vad som hänt! Det var fortfarande ohyggligt varmt, så vi satt mest inne (det fanns AC i huset) fast vi åt lunch ute. Det var först framåt kvällen man kunde sitta ute lite på altanen och njuta, men då åkte vi till Växjö för att äta middag innan vi skiljdes åt.

Året efter bestämde vi att vi skulle ta oss till Skåne. Rolle är bra på det sättet att när vi väl bestämt område är det jag som letar efter bra ställen samt planerar. Han kör ju bilen! *fniss* Strax norr om Ystad hittade jag ett lämpligt hus som låg alldeles för sig själv vid en liten bäck i en mycket vacker trädgård. 

Här fick vi besök av Boel & Berra som är goda vänner sen länge tillbaka. Berra jobbade hos oss i Stockholm, sen flyttade dom från Nacka till Norrland. Men vi höll hela tiden telefonkontakt. Så småningom tröttnade dom på dom långa vintrarna och flyttade till Markaryd (på gränsen till Skåne, vilket vi tyckte var bättre) där vi besökt dom ett par gånger - och dom har också varit här hos oss.

Huset vi hyrde var jättefint och det fanns bra ställen att gå med Santos. Sen gjorde vi dagliga bilutflykter till en massa små gulliga städer. Bl.a. Rolles favorit Tomelilla, där det fanns en mycket bra restaurang där man t.o.m. fick ta med sin hund in. Där strålade vi samman med mina tyska bloggvänner som också hyrde hus i Skåne just då.

I Tomelilla, där vi alltså var ganska ofta, fanns också en bra klädesbutik - ångrar att jag bara köpte en sak - och runt om i Skåne finns det många handelsträdgårdar. Så det blev ett antal buskar och små träd som fick följa med hem. Alla har hitintills överlevt, få se nu i vår hur Rolle har skött dom...

Så kom den hemska våren 2020 och som vanligt hade jag varit snabb med husbokningen. Den här gången blev det nära Hallandsåsen i ett skogsområde utan grannar. Perfekt!

Men så kom det här med covid som förstörde allt och jag var tvungen att boka av huset - för vi hade ingen lust att trängas med folk på färjan - och på den vägen är det!

Så kom en underbar vår 2021 och nu var man ju i ett otroligt behov av att göra nåt kul, men att boka nån semesterresa vågade man sig inte på. Det var bara att sitta hemma och njuta av trädgården och fundera på när man kunde bli lite sällskaplig igen.

Men till midsommar var vi alla i gänget vaccinerade så vi vågade oss på att träffas här på vår årliga midsommarlunch. Och som vanligt blev det trevligt, kanske t.o.m. trevligare än vanligt för det var så länge sen man umgicks med nån...

Vi satt ju utomhus så vi var inte direkt rädda för nån smitta - och vi undvek kindpussar och att kramas. Så vi klarade oss allihop!

   

Nu har vi tyvärr blivit färre i gänget och vi som finns kvar har blivit lite skröpligare, så vi får väl se vad den här sommaren för med sig. Men nån fastlandsresa blir det inte, det har Rolle redan sagt ifrån...

SUSIE