3 HEMSKT JOBBIGA VECKOR

FÖLJANDE SKREV JAG FÖR SNART 3 VECKOR SEN, FÖGA RÄKNADE MAN MED VAD SOM SEN SKULLE HÄNDA PÅ SÖNDAGSKVÄLLEN;

Igår - alltså lördagen den 13:e augusti - var Molton (vår dagishund), husse Alex och matte Sylvia och hennes dotter Pella här på lunch för att vi skulle lära känna varandra lite bättre.

Vår lilla "ruin" och ett japanskt hängkörsbär....

 Det blev inget märkvärdigt - det var det för varmt för - utan bara grillad korv och potatissallad. Visserligen en hemgjord gammaldags med hemgjord dressing, för jag bestämde mig för att ha nåt gott men mycket lättlagat. Vi hade jättetrevligt och satt på altanen trots att det var hela 32 grader i skuggan där. Men vi hade flyttat bord och stolar bort från solen för säkerhets skull...

En rönnsumak "Tiger Eyes" som är gulbladig och inte sprider sig så lätt.....

På kvällen orkade jag inte laga nån mat och vi var fortfarande mätta, så Rolle lagade middag! För första gången i mitt liv kunde jag sätta mig till ett helt färdigdukat middagsbord. Ok, det han bjöd på var resterna av potatissalladen samt vårrullar som han först kört i mikron och sen stekt (han har tydligen tjuvgluttat när jag gjort iordning sådana). Men efter lunchen och i den här värmen vill man ju inte ha så mycket, så det var en perfekt middag. TACK Rolle!!

Det här blev kvar efter det att "trädet" brutits av.....

På söndagen tog vi bilen och åkte runt på en massa loppisar. Ja, jag satt hela tiden kvar i bilen och läste som vanligt, är inte så intresserad av att besöka loppisar - men kul att komma ut och se nåt annat nån gång emellanåt. Sen tittade vi på lite race på kvällen men var så trötta att vi bestämde oss för att spela in mesta delen och gå och lägga oss tidigt.....men då slog ödet till!

När jag lagt mig så kändes det inte riktigt rätt!? Jag låg så konstigt tvärs över sängen, att även Rolle reagerade. När jag skulle sätta mig upp så kunde jag inte använda min vänstra hand, så Rolle sa att han skulle köra in mig till lasarettet direkt. Men när jag skulle resa mig så fungerade inte vänster sida alls. Så det var bara att ringa 112 och be om en ambulans, vilken kom från Hemse och var på plats inom 10 minuter. Där hade man tur. 

Sen kollade dom mig och så lastades jag in i ambulansen. Därefter vidtog en hemsk bilresa. Jag gillar ju att åka bil, men absolut inte liggandes baklänges i en skramlig hög (trodde vi skulle välta ett flertal gånger) och snabbt framförd bil, så jag började må illa. Men vi kom fram fort till Visby där folk stod och väntade på mig och tog mig till röntgen direkt och sen lades jag in,

Det konstaterades att jag fått en stroke och jag frågade om det var en s.k. 10:a, men det var det inte. Det är när symptomen släpper inom 24 timmar. Min stroke var lite allvarligare, trots att den bara syntes som en svag skugga på röntgen. 

Efter snart 3 veckor på en fantastisk avdelning kördes jag hem i förrgår för att en arbetsterapeut och en sjukgymnast skulle se hur jag klarade mig hemma. Dom tyckte att jag gjort så stora framsteg, fast vänstra handen är fortfarande dålig och jag bara kan ta enstaka steg från rullstolen, att det började bli dags för hemgång. 

Så igår eftermiddag skevs jag ut och kördes hem. Rolle välkomnade mig med en lyxmiddag: yakitorimarinerad och panerad (sesamfrön med chili) kycklinfilé som han gjort själv, samt pompe, bea och grönsaker. Och nu har jag sovit hemma en första natt, helt underbart! Men det är otroligt jobbigt att gå - väldans vingligt med käpp - och jag har problem med att resa mig upp både från rullstolen och sängen/soffan. Men som tur är så har jag ju Rolle som hjälper mig!

NÅGRA BILDER HAR JAG INTE KUNNAT TA, dom här ovan är från 2020-2021. MEN JAG LOVAR, JAG ÄR SNART PÅ G IGEN!

SUSIE