söndag 17 april 2022

SORG & BILTUR

 Vi vaknade till en vacker dag med både sol och moln. Men så fick vi nyss ett mycket tragiskt meddelande; Vår f.d. kund & vän Göran Kölborn, som dessutom var min facebookvän, hade avlidit i sömnen under lördagsnatten.


Man är aldrig förberedd för såna här händelser. Men att Göran som var en mycket positiv, glad och aktiv man i sina bästa år aldrig skulle få uppleva att bo på landet är så tragiskt. Han var på väg att tillsammans med sin älskade hustru Kia flytta till sitt lantställe i roslagen och äntligen pensionera sig, men hade en massa att ombesörja innan han skulle få njuta sitt otium. Men tyvärr - det är så otroligt sorgligt.....

******************************************************************

Man får sig verkligen en tankeställare när sånt här hemskt händer, så idag eller i morgon ska vi ta vårt sen länge utskrivna inbördes testamente och åka iväg till våra vänner Eva & Uffe för att få det bevittnat. Dom var här igår på lunch, men minnet är ju inte alltid så bra så det glömdes bort helt. Annars var lunchen, där även Cronis deltog, riktigt trevlig. Det är ju nästan ett år sen - midsommar 2021 - vi hade fler än en person här hemma till lunch. Hur har man stått ut dom här åren!?

Lunchen igår blev Lerpottasill med en tunnbrödsstubbe med grönmögelost. Efteråt blev det vaniljglass med inkokt rabarber.

Men förra midsommarafton satt vi alltså ute på altanen, var 7 personer och trots det här med covid så var alla glada och positiva. Man började i alla fall se nåt positivt och längtan efter ett vanligt normalt liv gick i taket. Visserligen har det inte riktigt kommit igång ännu, men snart kanske.....

Rolle har högtryckstvättat altanen samt skrubbat den 3 gånger, men trots det finns det kvar en del orange betongdamm här och där. Däremot så har han fått bort alla barr/moss-högar och kört iväg. Så i morgon kan man nog sätta igång att dona lite så att man kan få njuta nån lunch där igen!

Så här ska det snart se ut i år med...

Idag åkte vi alltså iväg till Guldrupe och Uffe & Eva, men efter det skulle vi handla lite mat så vi åkte söderut. Vi tog faktiskt en lång detour trots priset på diesel nu för tiden. Då kom Rolle (!?) på den fantastiska idén att vi skulle åka till "Jonas i När" och köpa lite penséer. Och jag var ju inte nödbedd precis! Så vi kom hem med 12 krukor i fyra olika färgkombinationer av småblommiga penséer. Dom ska jag plantera i olika krukor i morgon. Några till altanen, några att ha på väggen vid ingången samt några till andra passande ställen. Jag gillar dom småblommiga bäst. Dom blir inte så rangliga - och så sprider dom sig bra.....

SUSIE



2 kommentarer:

Ingrid sa...

Visst får man sig en tankeställare när en person man förväntat sig ska leva länge till helt plötsligt går bort. "Fånga dagen" är ett slitet uttryck, men nog gäller det att göra det, för ingen vet hur många dagar man får.
Så trevlig med en tur till Jonas i När. Där har jag bara varit en gång, men jag förstår att det är ett ställe man gärna återvänder till.
Lycka till med planterandet!
Kram, Ingrid

Thalassa sa...

Så sorgligt när goda vänner går bort. Vi ska på fredag vara med på en mycket kär väns begravning i Tullinge. Hon gick också bort mycket hastigt och oväntat, och det känns ofattbart. Vi har rest en hel del tillsammans, hon och maken har varit med oss på Kreta, och för bara några månader sedan hade de bestämt sig för att komma ner även vid vår nästa kretavistelse. Så visst får man sig tankeställare. Vi har för ett bra tag sedan fixat framtidsfullmakt, efter att på rätt nära håll sett vilka problem det kan bli utan en sådan. Inbördes testamente behöver vi inte eftersom vi är gifta och bara har ett - gemensamt- barn. Deprimerande sysslor - men så viktiga!

Nu får vi försöka ”fånga dagen” som Ingrid skriver, och njuta av vackra vårdagar! Sköt om dig!