SOMMAR, SOMMAR, SOMMAR...

Nej, nu är det verkligen hög tid för ett nytt inlägg! Även om jag inte har så mycket att berätta och att det jag berättar egentligen är jäkligt tråkigt, jag "läcker" nämligen massor fortfarande. Men...det blir inte så mycket om just det!

Fast här hemma är det fint, det blommar för fullt och just nu svischar Rolle förbi på gräsklipparen. Han ska klippa "innertomtens" alla sidor samt "förträdgården".
Var nog ett bra tag sen han gjorde det, men jag har inte velat tjata på honom. "Parken" däremot har han både klippt, ansat runt dom nysatta (förra våren) små träden och dessutom vattnat i timmar. Det gäller att hålla efter nya plantor.....

Gårdagen spenderades till största delen på akuten. Hade fått en tid för omläggning vid 08.30 - med förbehållet att om det var det många allvarligt akutbehövande så fick jag vänta. Och det var det.....
Jag var ju dock förberedd så jag tog med en god bok, skickade Rolle på en jättelång prommis i sval skog med Santos och vid halv elva kom jag äntligen in. Sen tog det fram till tolv innan jag var klar och då åkte vi till Max för att köpa nått att äta.

Rolle tog en stor hamburgare och så köpte han en kycklingburgare till mig. Normalt sett brukar jag gilla Max bättre än McDonalds men herregud vad äcklig kycklingen var! Det var så illa att Santos knappt ville äta av den. Han föredrog brödet framför kycklingen!!
Det var inget fel på kycklingen annat än det smakade inte kyckling(???) med marinad, utan nått väldans konstigt!? Man kan fråga sig vad man åt faktiskt.

Varje gång vi åker till eller ifrån Visby, så åker vi det vi kallar "innervägen". Kustvägen har fått massor av konstiga hastighetsbegränsningar och så är det massor av bilar - varav många kör väldigt konstigt för att se naturscenerierna.
Innervägen går förbi våra goda vänner Ingvar & Margareta som har en helt fantastisk trädgård, men man har ju inte precis varit i form för något socialt liv så vi har alltså bara åkt förbi. Tills igår, då lovade vi att komma förbi en kort stund på hemvägen. Vilket vi alltså gjorde.....

Tyvärr hade vi ju "ätit" precis, så vi var tvungna att tacka ner till en - förmodligen - härlig lunch med fisksoppa. Hade varit grejor det! Men vi får be att återkomma. Jag började bli helt slut så det var bara att åka hem och lägga sig i sovrummet med vår portabla AC (22 grader, underbart).

Hos Ingvar & Margareta hade jag tänkt gå runt och titta lite, men jag hittade den här bänken i skugga där jag slog mig ner direkt. Därifrån var det en kort bit fram till den ursnygga området bredvid växthuset och sen gick vi till bilen och åkte hem. Får ta några fina bilder av resten av trädgården nästa gång vi är där.....

"Ruinens" baksida mot vägen, med en rugosabuskros Rugspin till vänster, en rosa buskros rakt fram, en den röda klängrosen Santana rakt fram. Till höger en stor ädelgran som Rolle nu stammat upp!

Det var nämligen så här att när vi satt på altanen härom kvällen så upptäckte jag att man inte längre såg ut i "parken". Ädelgranen som stod rätt fram c:a 10 meter in i parken hade blivit så vansinnigt stor och vid, så den skymde sikten.
Alltså bad jag Rolle att stamma upp den vilket han gjorde (den syns längst upp till höger) och det blev så bra att han fick "blodad tand". Så även den andra granen fick samma behandling. Och jag är enormt nöjd, det ser mer ut som en park nu än ett vildvuxet område.....

Tyvärr har Rolle - som alltså tagit båda bilder ovan samt alla som följer nu - har inte tagit någon på den fina granen sedd från altanen, men jag lovar det kommer!

Rolle är väldans förtjust i den här rugosabuskrosen som heter Pink Robusta och i år håller jag faktiskt med. Den har blivit jättefin!

Här är den enda traktor vi har numera, vår "döda" dekorationstraktor som står bredvid ruinen (tömd på alla farliga vätskor). Jag är väldans förtjust i den och den passar så otroligt bra ihop med rosor, men det gör ju allt rostigt.....
Rolle har sålt dom andra renoverade veterantraktorerna och satsar nu all energi på sin (vår) sportbil, en Mazda Miata. Den är faktiskt redan "tillfixad" och ska bara besiktigas, försäkras och skattas - sen är det dags för en tur. Men...det blir säkert som med poolen, den får stå inne i vinterförvar tills nästa vår!

Här ser man den vackert uppstammade granen!

Som jag berättade i början fick jag vänta väldigt länge innan jag kom in på kirurgakuten igår morse. Med en god bok och ett nyfiket sinne så gick det dock bra. Däremot så undrar jag hur folk tänker när dom åker till akuten!?
Det kom in ett par i 60/65-årsåldern. Jag hörde inte riktigt början, men det hela gick ut på att gubben hade jätteont i skuldran/axeln/armen. Det visade sig att han skulle delta på nått jippo på Fårö för folk med pacemakers. Det gjorde damen i insläppet lite orolig, så hon frågade om det var pacemakern som det var problem med. Men så var det inte. Men det gjorde nu vansinnigt ont, alltså kunde han inte längre delta på det här jippot!!

Jaha!? Och hur länge har du haft ont. Det började för 3 dagar sen svarade frun (hon la sig i hela tiden), men igår hade det blivit hemskt. Hade karln ätit något smärtlindrade? Nej, men hon hade tabletter men dom var så svaga. Få se, frågade damen i insläppet.
 Det visade sig vara dom allra starkaste, så då tyckte hon att gubben kunde ta en tablett 3 gånger om dagen till att börja med.
Nu började hon bli lite misstänksam så när hon på frågan om när dom kommit till Gotland fick reda på att det hade dom gjort med morgonbåten (!) så var det "tack och adjö" direkt.

Dom fick vackert ringa själva och boka in en tid på vårdcentralen "Korpen" i Visby (mitt hatobjekt). Dom blev inte insläppta på akuten, men hon var trevlig och artig hela tiden!
Hade jag suttit där hade jag omgående - ELAKT och HÖGT - frågat; "Hur tänkte ni? Vad tänkte ni med? Och varför åkte ni hit överhuvudtaget när gubben var så dålig? Varför uppsökte ni inte vård på fastlandet!?"

Det  här var ett enda exempel, jag har fler - men damen i insläppet var lika trevlig hela tiden. Helt otroligt! När jag sen gick därifrån vid tolvtiden var hela väntsalen full med folk. Så jag kom nog i rätt tid ändå.
Idag har jag ingen tid alls, utan skulle åka in "om det behövdes". Vilket det gjorde redan i morse. Men jag packade in mig själv så gott det gick, har fått en del saker med mig hem, la ut plastade sittskydd över allt och sen tänker jag klara mig tills i morgon.
Jag grejar inte att sitta där uppe ett antal timmar utan hoppas på att det inte forsar alltför mycket innan besöket i Hemse kl 13.

Just nu sitter jag i skuggan i den otroliga värmen på altanen med datorn, fötterna i kallt vatten och väntar på att Formula One ska börja. Det måste man ju se.....