EN JOBBIG DAG...

...blev det igår! Det började redan på morgonen efter det jag hade duschat och skulle smörja in mig.

Efter min första canceroperation för massor av år sen så fick jag problem med sårvätska som rann från op.såret under två år. Det löste sig till slut, men det blev ärr efteråt i form av tre djupa gropar i magen. Dessa gropar är jag noga med att torka och smörja in, vilket alltså skedde igår som vanligt i duschrummet.

Bilderna har jag valt ur mitt album för att trösta mig tills det blir vår!

Rolle med Santos, vår Podengo Portogues Pequeno, som vi skaffade efter Penny. Han var
 4,5 när han kom från kenneln till oss och blev 13 år.

Sen gick jag in i vårt badrum som är ett långsmalt rum, med ett stort handfat längst in. På vägen dit så kändes det lite konstigt under fötterna, så väl framme vid handfatet - men innan jag hann börja borsta tänderna - kollade jag ner på fötterna. Båda var blodiga, mycket blodiga! Hela golvet var blodigt, det var stora pölar med blod - och blodet kom från en av groparna i magen!!

Sen vidtog problemet för mig att få bort så mycket blod att jag kunde gå och hämta  Rolle - som naturligtvis var i andra änden av huset - för så fort jag böjde mig för att torka golvet så rann det ut mer blod. Som tur var slutade det till slut att rinna och det var bara på badrumsgolvet jag blödde. Det slutade med att Rolle fick torka och skrubba golvet medan jag låg så blödningen skulle upphöra helt. Vilket den gjorde...

Till saken hör att vi skulle till Visby för jag skulle på uppföljande mammografi efter min bröstcanceroperation för några år sen.  Jag hade varit tvungen att skjuta på ett besök när jag var dålig för några veckor sen, så jag ville väldigt gärna göra mammografin nu. Så jag gjorde ett provisoriskt bandage ifall det skulle börja blöda igen och så åkte vi iväg.

Vi tog vår lilla skåpbil som har sommardäck på - det är ju vårvinter utan is och snö - och så gasade vi iväg. Väl uppe i Visby en bit från sjukhuset började bilen krångla. Det är alltså en "modern" bil med automat och en massa elektroniska finesser och det var alltså dom som satt igång att spöka. Det gjorde att helt plötsligt så låg bromsarna på så Rolle var tvungen att stanna. Och där stod vi länge, innan den gick att starta igen...

Nu hade vi som tur åkt hemifrån i god tid, men proceduren att starta och köra sista biten till sjukan tog naturligtvis tid. Jag försökte ringa avdelningen men det gick inte, så jag blev lite orolig. Väl framme lämnade Rolle mig vid ingången och jag staplade in för att sätta mig i en rullstol. Sen när Rolle parkerat så skulle han köra upp mig till avdelningen. Men det fanns ingen rullstol för utlåning! Och jag orkar inte gå så långt. Avdelningen ligger som vanligt längst in och högst upp... 

Så upptäckte jag att en Röda Kors-dam satt med en rullstol bredvid så jag frågade om det var OK att jag tog den - och hann bara sätta mig så kom Rolle. Vi svishade upp på mammografin och där väntade dom naturligtvis på mig, så jag togs in direkt av två otroligt trevliga damer som hjälpte mig till en specialstol så jag slapp att stå (har alltså lite svårt för det). Tack vare dom blev det den bästa upplevelsen under hela dagen...

Så skulle vi bara uträtta några ärenden och så åka hem. Jag hade tänkt mig köpa några middagssallader på Green Factory, men orkade inte. Rolle däremot var tvungen att inhandla en grej på Biltema till bilen, men sen orkade vi inte mer. Och vad hände!? Nästan hemma, på vägen ut från Klintehamn så fick bilen spatt igen så där stod vi. Men den här gången fick Rolle igång bilen så vi kunde åka sista biten hem - med bromsar som låg på så den gick i 60 som max. Men hem kom vi till slut...

Just nu är Rolle i garaget och försöker hitta det elektroniska problemet med bilen. Han ska besiktiga den i morgon och då vore det ju "kul" om den var juste. Men Rolle som kan det här med bilar tror inte det. Det har hänt nåt liknande en gång tidigare. Då fick han åka upp till Visby och Peugeot så att dom kunde släcka felet. Kostade förutom allt trassel då 900:- trots att dom bara satt dit ett elektroniskt verktyg som stängde av allt och sen slog igång det igen. Det är "bra" med elektroniska moderna bilar!

Kvällen blev inte lång, Rolle la sig nio och jag tio och vi sov båda efter en halvtimme. Vi var mentalt helt slutkörda och vill inte ha en sån här trist dag igen!!! 

SUSIE