EN DRÖM GICK I UPPFYLLELSE

 Andra dagen i NY 1966 kontaktade Rolle en amerikansk kompis, Frank LaFitte, som hade bott i Sverige några månader året innan efter ett inköp av en Volvo P1800. Han var också biltokig och tog med oss för att kika på världsvisningen av Chevrolet Camaro.

Rolle fick också tips av Frank om att man faktiskt inte behövde hyra en bil för att billigt ta sig rätt över landet till Los Angeles. Det fanns firmor som levde på att flytta bilar åt folk som hade fler bilar, eller som inte ville köra själva utan föredrog att flyga. Det gick till så att folk lämnade över sin bil till företaget. Sen kom såna som vi som ville se landet eller bara resa billigt. Man fick då lämna en deponering på 50-100 dollar. Pengarna fick man sen tillbaka av ägaren när man levererade bilen ett antal dagar senare. Alltså hade dom då betalt för "frakten". Mycket smart! 

Den här premiärvisningen gjorde att vi en vecka senare när vi skulle hyra bil i LA så blev
det en Camaro istället för en VW-bubbla - som var det absolut billigaste!

Vi skulle alltså till Los Angeles - åkte man till Florida fick man t.o.m. bensinen betald -  och då fick man 7 dagar på sig för bilresan. Det tog 3-4 om man körde raka spåret, men man ville ju gärna uppleva nåt annat än bara bilkörning. Jag har för mig att det tog 5 dygn för oss. Så vi kontaktade omedelbart en sån här firma och så på vår tredje semesterdag - efter lite pappersarbete - var det bara att hämta ut bilen från firmans garage. Tyvärr visade det sig vara en trist liten Corvair och inte alls nån rolig jänkare, som dessutom redan var fullastad med bagage. Så våra väskor fick vi ha inne i bilen. 

Vi upptäckte var vi var när det började se ut så här...

Så bar det iväg på det som skulle bli en helt fantastisk semesterresa. Det började dock med att jag fick använda en värdelös karta som jag haft med mig hemifrån, så när vi efter nån halvtimme hamnat mitt i Harlem – på den tiden ett inte riktigt säkert område - så fick Rolle till slut tag i en karta över NY på en mack så vi kunde ta oss ut ur stan. Puh!!

Vi tog oss sen en bra bit in landet innan vi tog in på ett riktigt bra motell för natten, vi behövde det efter NY, ett Howard Johnson. Rummet var lyxigt, bekvämt och stort och där allt - TV, radio, gardiner, belysning – sköttes från dom två dubbelsängarna  - och dessutom var det ovanligt snyggt färgsatt i turkos och milt orange. Äntligen kändes det som om vi kommit till det USA vi drömt om.....

Varje dag körde vi uppåt 100 mil, men det var hela tiden bra vägar och ganska lite trafik så det var inga problem. Redan innan hade vi bestämt oss för att åka en bit på den legendariska ROUTE 66 och vi tog oss då tid för en hel del sightseeing. Bl.a. var vi i Amarillo på ett känt ställe och köpte var sin texashatt. Vi var på  en lokal rodeo mellan Arizona och New México där vi garanterat var dom enda turisterna - och väckte en hel del uppmärksamhet. Våra kläder såg så annorlunda ut fick vi höra...

Tuffa Rolle som lutar sig mot den trista lilla Corvairen...

Vi åt hamburgare och mexikansk snabbmat för första - men inte sista gången.  Vi träffade massor med trevliga och hjälpsamma amerikanare - till skillnad mot dom NY-bor vi träffat. Jag som varit så tystlåten för jag tyckte jag var dålig på engelska upptäckte att språket inte var några större problem. Iaf inte att förstå! Så resan till LA blev en helt otrolig kul upplevelse.....

...och jag som slapp köra men som istället la upp färdväg och läste karta. Dom bra som vi skaffade oss på mackarna i dom olika delstaterna!

Forts. följer! 

SUSIE