FÖRSTA DAGARNA I USA

För två inlägg sen berättade jag om alla problem vi hade innan vi för första gången kom iväg till USA 1966. Men jag påpekade också att vad som hände när vi väl var på plats var nåt helt annat…

 ...men även om vi till slut hade otroligt roligt, så hände det även i början på semesterresan en del udda saker.  Vilket jag tänkte fortsätta att berätta om, men också visa några dagsaktuella bilder från trädgården tagna av Rolle. 

Den uppstammade låga lärken i rabatten mot vägen...

 Vi bodde alltså dom här första nätterna i NY på ett jättestort hotell på 55 gatan/7 avenyn på Manhattan. Tror att det hette Wellington och det låg alltså mitt i smeten. Vi checkade in i dom två rum (!) vi hade fått (som var bokade och betalda i Sverige). Vi var ju inte gifta och på den tiden gick det inte an att då bo i ett dubbelrum. Men det var ju lätt avhjälpt, vi använde bara det ena…

Lärken som fäller sina barr är otroligt vacker nu, men jag tycker att den är ännu vackrare på våren när dom små illgröna skotten tittar fram...

Så fort vi packat upp fräschade vi till oss efter den långa jobbiga resan och tog oss ut i myllret på gatan utanför. Det året var det modernt med vita bredveckade terylenekjolar och jag tog naturligtvis på mig min. Jag ville ju se extra snygg och skrynkelfri ut när vi nu skulle ”göra” New York. 

Vi åt nåt lätt på en restaurang och promenerade sedan runt ett par timmar. Så bestämde vi oss för att gå in på en bar och ta nåt att dricka. När Rolle öppnade dörren för mig tog jag ett steg in - och direkt två steg tillbaka! Det var ett ställe med en extremt lång bardisk och den var fullsmockad med enbart ”män” och ALLA vände sig om och glodde surt och ilsket på mig. Det var bara att snabbt ta sig därifrån…..

 

Nästa ställe blev baren på baksidan av Carnegie Hall och där var det betydligt trevligare och framförallt inte så många besökare. Vi satt oss vid bardisken och beställde in varsin drink. Bartendern pratade glatt med oss, frågade var vi kom från och berättade en massa intressant om NY. Sen frågade han om vi ville ha påfyllning och när vi då tackade nej så gick han direkt från oss – mitt i en berättelse! Han var totalt ointresserad av oss om vi inte spenderade mer pengar!!

Den gulbladiga perukbusken har blivit väldigt stor - men också fått en otrolig höstfärg...

 På vägen tillbaka till vårt hotell, mitt bland massor av folk, föll en man ihop medvetslös på trottoaren en bra bit framför oss. En annan man rusade omedelbart fram för att hjälpa honom - trodde vi! Men han böjde sig bara ner och började muddra mannen, tog sen hans plånbok och sprang!!  

😰

Nu började vi ogilla Manhattan, tyckte inte det verkade vara en trevlig plats och vi var också ganska trötta. Så vi tog oss tillbaka till vårt hotellrum och när jag bytte om så upptäckte jag att den veckade kjolen var tvåfärgad!? Ytterdelen av vecken var inte vita längre, där var tyget grått av den otroligt smutsiga luften. Inne i vecken var tyget däremot fortfarande vitt. Våra näsborrar var också sotiga och svarta. Detta bara på ett par timmars besök.

Buskrosen Bonita TM Reniassance blommar för fullt...

 Har senare läst att just 60-talet var bland det värsta vad gäller luftföroreningar i New York. Så staden och dess invånare hade inte gett oss några positiva vibbar precis. I ett radioprogram som hette Bip-bop-boom några år senare hörde vi Svante Grundberg kalla NY för the asshole of the world och vi tycker faktiskt att det ligger nåt i det! 

Den här rosen är otroligt vacker och dessutom skiftar den i färg från aprikos till rent rosa.

Och även om vi varit där på flera korta genomresor senare, så finns faktiskt det här negativa första intrycket av New York kvar!

FORTS. FÖLJER!

SUSIE