Det var några dagar sen jag la in nåt här, men jag har börjat tröttna på att bara skriva om sjukdomar och sjukvård. Och nåt annat har jag inte att skriva om.....
Jo, jag kan förstås skriva om att igår när vi var till sjukan (Rolle skulle träffa sin onkologläkare) så hade vi Molton - vår dagishund - med oss. Han gillar att åka bil, han har ingen bur utan sitter fastkopplad med sin sele i säkerhetsbältet i baksätet. Och gissa om han blev glad när han fick dela en cheeseburgare med mig till lunch, han äter torrfoder annars. Rolle åt upp en liten burgare alldeles själv.....
Här ligger den lilla "busråttan" och sover i sin korg under skrivbordet - en av hans favoritplatser! |
Inte nog med att han fick följa med oss upp till Visby, han fick sova över här hos oss också. Det betyder att 75% av natten ligger han - under täcket - hos Rolle och 25% av tiden ovanpå täcket hos mig. Lite avundsjuk är jag, men det verkar som om han vet att jag inte är riktigt frisk och är väldans försiktig med mig. Skulle förmodligen vrålskrika rätt ut om han klev eller la sig på min arm. Däremot när jag sitter/ligger i soffan vaken då ligger han hårt tryckt bredvid mig. Är inte förvånad för alla våra hundar har reagerat så när man varit krasslig. Dom har helt klart ett 6:e sinne.....
Eftersom Molton trots att han bara är två år har en massa grått i sin päls så blir många förvånade över hans unga ålder. |
Just nu är Rolle och Molton ute på en lite längre prommis, själv ska jag strax börja med lunchen. För mig blir det en sallad med avocado och lite rökt lax. Rolle ska få rökt skinka, senap och paprika samt potatissallad och Molton torrfoder med en skiva falukorv i små små bitar ovanpå. Tror han blir jätteglad, för vad som helst är nog bättre än bara torrisar.....
På min - och numera Moltons - soffa..... |
Nu hörde jag grinden slå igen, så dom är på ingång och jag får väl ta mig ut i köket och sätta igång. Det tar nämligen väldigt lång tid för mig att fixa lunch med bara en fungerande arm. Efter lunch får jag se om jag fortsätter på det här inlägget. Kanske jag har blivit inspirerad.....
🍴
Nån inspiration fick jag inte och det är fortfarande så att jag inte varit ute i trädgården ännu så några växter har inte glatt mig. Alltså får jag leta fram lite gamla bilder för att försöka jämföra med årets.
3 kommentarer:
Han är så söt lille Molton! Tänk vilken tur han hade som fick bli daghund hos er.
Kram, Ingrid
Du imponerar med orken och gnistan som du lyckas behålla trots alla smällar du får! Själv har jag för tillfället blogguppehåll p g a brist på inspiration. Håller med Ingrid - så´n tur att ni ”fick varandra” - ni två och Milton! Han är så söt, och jag tycker väldigt, väldigt mycket om hundar. Har haft hund i min ungdom och är gärna hundvakt, men hund i sängen - nej, huuu. Där går min gräns. Men det är härligt att läsa om hur mycket glädje han ger dig. Och visst känner hundar på sig när någon av de närmaste är sjuk eller t o m ledsen. Lycka till m rehab!
Hej Susie!
Blir riktigt imponerad av dig, att du får till blogginlägg trots att du har problem med armen. Molton är så söt, djur känner nog på sig att du inte är helt kurant.
Krya på dig /Kram Marika
Skicka en kommentar