EN HÄRLIG HELG

 Pandemi-restriktionerna har kanske inte drabbat oss så där riktigt mycket. Alltså kommer det här med att dom läggs ner i morgon inte att påverka oss speciellt. Vi bor ju "på landet" utan direkta grannar och är dessutom pensionärer, så några jobbiga resor i tunnelbana eller på buss har vi inte behövt göra. 

Dessutom har jag sluppit undan det mesta av alla kontakter med andra eftersom det är Rolle som åker och handlar alla dagligvaror. Jag kan faktiskt räkna på ena handens fingrar hur många gånger jag varit med och handlat i en affär under dom här två åren. Rolle har tendens till bacillskräck, alltså föredrar han att sköta sånt viktigt själv. Vilket är helt OK för mig med! 

 Tidigt i morse var det snöblandat regn, men snön låg bara kvar en timme sen smälte den. För det blev plusgrader och sol!

Men trist har det varit att knappt se en människa på evigheter. Så ibland kommer min käre gubbe och säger att vi är tvungna att göra en bilutflykt så jag inte ska bli helt insnöad. För vi har ju inte  heller haft så många på besök här hemma. Men - så i söndags var Anna & hennes lilla hund Leo här! För andra gången under pandemin. Förra gången var vi dessutom hundvakt ett par timmar. 

Anna och Leo här hemma!

Man blir ju bara helt överlycklig när man får träffa nån som man kan snacka lite med och dessutom få krama och pussa på en liten busråtta samtidigt. Alltså Leo som är av samma ras - och var kompis till vår sista hund Santos - en Podengo Portoguese Pequeno på 11 år. Fast Leo är långhårig, Santos var korthårig......

Dessa egenodlade limefrukter måste användas.....

Nu var det bara en enkel lunch vi skulle bjuda på, men Anna är både vegan och är laktosintolerant vilket gör mig lite fundersam varje gång. Det är alltså inget jag är van vid, så jag gick in på nätet och kollade lite. Plus att jag frågade Anna vad hon kan äta och vad hon inte kan äta. 

Leo var jag inte så orolig för, där var bara en sak som gällde; Vad han fick äta för Anna! Det slutade med att han fick en stor bit med kålpudding som vi hade haft dagen innan. Fast jag skrapade bort det mesta av kålen. Och gissa om han älskade köttfärsen, den var borta på två sekunder.....

Leo på väg till matskålen för att kolla om jag lagt dit nåt mer.....

Det visade sig att Anna kan äta skaldjur och fisk, vilket jag hade ett svagt minne av och det var jätteskönt. Så den här gången blev det en räk-ceviche gjord med mango, tomat, gurka, avacado, rödlök, olivolja, färsk chili, persilja och limesaft. Till det serverade jag rostat bröd (utan smör) som enligt bageriet Pågen är laktosfritt. Jag fick det förklarat av Anna att det måste vara bröd gjort utan mjölk och med laktosfritt mjöl (ja, någonting ditåt iaf). Hon kan dock äta ris vilket jag inte visste, så nästa gång vet jag vad jag ska bjuda på.....

Det är inte lätt att fota en livlig liten hund, men till slut så.....

När vi ätit och snackat en massa, bl.a. om växter och då bl.a. speciellt om prydnasgräs så förflyttade vi oss till vardagsrummet där jag fick Leo att lägga sig mellan mig och Anna (efter att Rolle kliat och klappat på Leo tills han tröttnade - alltså Rolle, inte Leo). Där kunde man sen både pussa och få pussar, samt att så fort man klappade på honom så kastade han sig på rygg och ville bli kliad på bröstet och då "skrattade" han. Han är en riktig liten pussgroda.....

Leo var faktiskt riktigt glad över att träffa oss, men han ville naturligtvis
åka hem med matte!

Under dagen så var det israce från Piteå på SVT1; Race of  Champions. Det var c:a 20 av dom absolut bästa förarna i världen från alla möjliga discipliner (från Formula One, Nascar, Rally m.m. m.m.) som skulle tävla mot varandra på en gjord isbana i 3 olika typer av bilar. En helt fantastisk tävling.....som vi spelade in och sen tittade på under kvällen. 

Sen ringde en väninna som jag inte hade pratat med eller sett på mycket länge och klockan 23 började årets första Nascar-race. Men då var vi så trötta att vi spelade in det och kollade på det igår förmiddag. Så man kan säga att den här helgen samt halva måndagen har varit helt otroligt trevlig och det känns som om man fått tillbaka lite av sitt vanliga liv. 

Santos sista sommaren.....

Men i morgon kommer den krassa verkligheten tillbaka. Vi ska till Visby för jag ska på mammografi på sjukan. Inte för att jag tror att jag fått nåt återfall av bröstcancern utan för det är ett år sen förra gången. Jag har ju klämt och känt, utan att hitta nåt, men mitt ärr är ganska så stort och väldigt knöligt (beroende på sårvätskeproblemet under ett år efter operationen), så det kan ju finnas nåt där under som jag inte känner. Men jag är positiv.....

SUSIE