COVIDVACCINATION & BESKÄRNING

 Idag har min käre gubbe och jag varit till vc och fått våra första covidsprutor. Samtidigt fick jag mitt bröst omlagt och min sköterska Åsa tycker att för varje gång (jag gör det alltså 2 gånger i veckan) så blir op.såret bara bättre och bättre.

Men tid innan det läks helt lär det nog gå. Jag vet ju av erfarenhet att har man börjat producera sårvätska så tar det evigheter innan det slutar. Sist efter magoperationen tog det ju två år! Dessutom oroar sig personalen på bröstavdelningen att såret ska läka ihop innan det slutat att rinna vätska. Det är ju inte precis så bra att det finns sårvätska inuti bröstet utan att det kan komma ut. Då får man öppna upp och suga ur vätskan. Inget jag ser fram mot precis.....

Innan eventuell beskärning av katsuran (Cercidiphyllum japonicum)!

Det här med vaccineringen gick dock väldans bra och fort. Sticket kändes inte ens. Så nu ser vi fram mot den andra sprutan. Det ska ske runt den 7 april och sen ska man väl förhoppningsvis ha 95% motståndskraft mot smittan. Fast vi kommer naturligtvis inte att släppa loss och uppträda som innan pandemin. Lite försiktig får man nog vara tills dom flesta vaccinerat sig. 

Lite chockad är man efter att ha sett demonstrationerna på TV och hört hur folk tycker och tror. En kvinna blev intervjuad på radion och sa att hon trodde inte på att det fanns nån pandemi alls för då skulle ju folk ramla omkull och dö på gatorna! Hur jävla dum får man vara!?

Dom två grenar jag tänkt ta bort!

Senaste dagarna har vi haft vinter igen, det har kommit en aning med snö varje dag men så fort det blivit lite varmare på dagarna så har den smält bort. Skönt! Nu vill man ju ha åtminstone lite värme och sol så att vårblommorna kan spricka ut. Det värsta är att jag ser inifrån en massa grenar på buskar och träd som jag skulle vilja såga bort. Men...än så länge så grejar jag inte det, så det får väl bli som vanligt sista året att jag talar om hur jag vill ha det och stackars Rolle får utföra det. Och så gnäller jag när det inte blir exakt som jag sagt!

Även busken nedanför trädet (en gulbladig smällspirea) måste beskäras kraftigt!

Det där med att beskära vedartade växter är en konst. Och jag som "bonsaiist" har ju lärt mig en hel del under en massa år, dessutom så tror jag att jag ser på beskärning på ett annorlunda sätt än gemene man. Jag ser endast på t.ex. ett äppelträd att det ska beskäras så det blir vackert, inte att det ska få en massa frukt. Det är jag helt ointresserad av. Nu har vi inga fruktträd här, men i Stockholm hade vi massor. Både äpplen, päron, plommon och körsbär. Det knasiga var att våra träd alltid bar massor av fin frukt, medan grannarnas träd som var beskurna av inhyrda "proffs", förutom att dom var fula, nästan aldrig bar någon frukt. Dom fick tigga av oss!

En gren av det här trädet - en tysklönn (Acer pseudoplatanus `Brilliantissimum´) växer in över en gulbladig perukbuske nedanför, inte så bra. Men...nu funderar jag på om jag ska ta bort hela nedre grenen eller endast dom små kvistar som växer fel!?

Vi var rätt sent på vc, klockan tre, så vi kom inte hem förrän strax efter fyra och på sista biten hem hade det börjat snöa igen. Väl hemma gjorde jag direkt iordning middagen (ugnsstekt isterband med äpple, purjolök och persilja) och då vräkte det ner utanför fönstret. Sen varnade SMHI på TV´n för att det skulle bli ännu ruggigare framåt torsdagen. Exakt hur missade jag, men det betyder antagligen kallare och mer snö. Alltså får man vänta lite till på den riktiga våren!

SUSIE