BILUTFLYKTEN + ROS

Som jag skrev igår; Vi skulle idag ta bilen och göra en lång utflykt - allt för att jag skulle få se lite annat än hemmets fyra väggar. Börjar bli ganska trött på dom..... 

Så direkt efter lunch, alltså redan 11.15 (Jo, vi äter faktisk så tidig lunch - Rolle är en hungrig gubbe numera.) så satt vi i bilen. Vart vi skulle hade vi inte en aning om, utan jag som har bra lokalsinne skulle bara välja vägar utan att kolla in nån karta eller GPS. Det brukar bli roligare på det sättet.....

Vädret var riktigt hyfsat och himlen blev bara blåare och blåare. Vi började med att åka tvärs över Levide-korset och sen efter några km ta en pytteliten skogsväg innan Gerum rätt genom skogen så vi kom fram vid Russparken. Det var väldans länge sen vi åkte just den vägen. 

När vi sen kom fram till 142:an åkte vi norrut. Det var ganska lite trafik, solen tittade fram och naturen var otroligt fint med alla sina gula, orange och röda höstfärger.....

Vi ville gärna ha lite omväxling på vägar och omgivning. Alltså både asfalt med bebyggelse runt om och ödsliga grusvägar genom skogar. Efter en kort bit vek vi av från 142:an och körde mot Roma, men aldrig in till samhället utan vi körde istället mot Halla och Dalhem där vi fortsatte mot Hörsne. Sen bar det av norrut igen. Först över Bara (där vi har en god vän som har ett sommarställe, men som inte verkade vara där) och sen vidare mot Vallstena.

Väl i Vallstena bestämde Rolle att han ville åka till Slite. Det var flera år sen vi var där. Tror att det var när våra vänner från USA, Hasse & El-Jay, var här och vi åkte upp till Fårö och stannande till för att se den stora brytningen. 

Väl i Slite lyckades vi sen direkt hitta till Återvinningen. Rolle hade lastat hela bilen bak med skräp, men glömde bort det när vi började åka. Nu blev vi av med allt.....

När det ärendet var avklarat åkte vi runt i Slite ett tag och hittade en pytteliten backe bakom hotellet som ledde upp till en härlig utsiktsplats. Där såg man öarna utanför, Enholmen som ligger närmast och så Asunden.

Men det var inte bara dom här öarna vi upptäckte utan också en fantastisk regnbåge över Asunden. Solen sken och just då kändes det som om livet började återvända. Vi har ju under dom här 17 åren vi bott här alltid gett oss ut på utflykter för att hitta mysiga ställen att ta våra hundprommisar på. Men nu 

när man inte har nån hund längre, så får vi istället börja besöka "gamla favoriter".....

På Asunden har vi faktiskt varit, även om det bara blev en enda gång med Penny - så det var ju några år sen. Uppåt 10 kanske. Vi får väl ta en tripp dit igen nästa år.....

Återigen ville Rolle till ett riktigt favoritställe; Gothemhammar. Det ligger precis söder om Åminne som är ett riktigt turistbadställe med tältplatser mellan Slite och Gothem. Nu badade vi ju aldrig på allmänna badstränder eftersom vi alltid hade med oss Penny eller Santos. Istället valde vi att runda viken och fortsätta utmed den steniga delen till Gothemhammar.

På just exakt den här platsen parkerade vi en gång, tog ut grillen och startade upp den nere vid vattnet och så tog vi oss ett dopp. Penny lämnade aldrig grillen, hon föredrog dofterna från den framför vatten. När vi badat klart var glöden perfekt så vi grillade våra korvar och åt sen en härlig lunch. 

Det gick förbi några som stirrade undrande på oss, för där vi badade var det stenar - både stora och små - och i Åminnevíken längre in en sandstrand. Men vi gillar vilda bad och har man bara vettiga badskor/plastsandaler så är det inga problem med lite sten.....

Just den här biten av Gothemhammar utmed havet är väldans vackert. En gång åkte vi så långt den lilla vägen gick, men nästa gång vi skulle åka den så visade det sig att vägen rasat ner i havet. Så vi chansade inte den här gången utan nöjde oss med halva vägen, den vackraste delen.....

På tillbakavägen till 146:an (som vi bestämt att vi skulle ta hem) så stannade vi vid vår tidigare bad & grillplats och Rolle gick för att kolla läget. Men det fanns varken några som badade eller grillade, eller ens promenerade, i närheten.....

Nu började klockan gå fort och jag såg på Rolle att han längtade efter ett mellanmål, så vi tog kustvägen söderut för att så fort som möjligt komma hem. Inga små vackra grusvägar längre. 

Väl hemma igen kvart över tre så visade Rolle mig på "rosenbuketten" som han kallar den här rosbusken ute i parken.

Det var tidigare en gren som hade vikt sig helt, men Rolle hade då gått ut och bundit upp den. Vilket den tydligen gillat för nu blommade just den grenen.....

Och visst är den vacker - fortfarande! Helt otroligt!! Det är en modern buskros `Pink Robusta´ som vi är extra förtjusta i eftersom den remonterar under hela säsongen, men att den skulle börja blomma igen så så här sent har vi inte sett tidigare.

Som synes så blommar det också en hel del ute i växthuset. Men där är det inte bara positiva saker som har hänt. En stor bladväxt (australiensiskt flax) har blivit angripen av MASSOR av sånt där äckligt vitt och trots idoga försök har jag inte fått bort det. Så idag fick Rolle bära ut den och ställa den utanför växthuset.  Har man nu tur så kommer den att överleva.....plus att det vita (Mjöldagg-njae!?) försvinna under vintern.

Igår ställde jag ut den fina blomsteruppsatsen vi fått av våra snälla sommargrannar. Dom verkar redan att ha åkt hem, men jag hoppas att dom hann se hur fint det blev innan! 

Om en liten stund ska jag också gå ut och tända en massa ljus och då passa på att byta det nerbrunna ljuset i lyktan, då blir det ännu finare.....

SUSIE