söndag 17 november 2019

NOSTALGI

Det är så vansinnigt trist väder för närvarande. Det är så illa att när man upptäcker att det varken regnar eller duggar och man t.o.m. ser lite blå fläckar bland molnen på himlen, så jublar man! Men det blåa försvinner snabbt.....

Så vädret tillåter inga längre excursioner, så både igår och idag har vi suttit inne och tittat på MC/bil-race på TV och sen har jag faktiskt sovit! Sover ju lite dåligt - på nätterna - men idag har jag verkligen snarkat på TV-soffan!!


Igår gjorde jag en mucket udda sak, för jag är inte speciellt nostalgisk av mig. Tvärtom!
När jag var 15-21 så jobbade jag på apotek. För att vara exakt på Apoteket Lokatten vid Hornsplan i Stockholm. Det var länge sen och ingenting jag gått och tänkt på, men så igår slog alltså minnena till.
Nu finns det inga namn kvar på apoteken, men jag hittade en hänvisning till en skrift som hette UNICORNIS för och av apoteksintressenter.
Där hittade jag en artikel om APOTEKSKROGAR, där Lokatten fanns med - och i den hittade jag följande:

"Från tiden fram till 2000-talet finns få berättelser från den dagliga verksamheten på apotek. Hade de sociala medierna funnits tidigare så hade det nog funnits betydligt fler berättelser om egna upplevelser. Men några ser dock tillbaka på den tiden i sina bloggar som t ex ”Sussie på Stjärnarve”…:
                          ...men strax efter började jag jobba på apoteket Lokatten i Stockholm. På den tiden fick man börja som elev, utbildningen var 3-årig och jag tjänade cirka 300:- i månaden. En svindlande summa! *fniss* På det betalade jag skatt – fast det var väl inte så mycket – och sen betalade jag 150:-till mina föräldrar för mat och husrum. Så jag hade runt en hundring att spendera varje månad. Jippi! 
                         Men nu var väl kanske det här med apoteksjobbet inte riktigt min stil. Jodå, att göra dekokter, blanda salvor, sterilisera saker och ting samt trilla piller – det var jättekul. Likaså att sköta pappersjobb, det har jag alltid gillat. Men resten. 
På den tiden fick man ABSOLUT INTE ge några råd, det var läkarnas uppgift. Och även dom som bara kom in för att handla lite hostmedicin eller värktabletter, dom fick man inte heller tipsa. Det var bara att lasta upp en lagom stor kollektion av läkemedel på disken och sen fick kunden välja själv. Snacka om att det blivit skillnad!"

Jag blev mycket förvånad för nån förfrågan om att få citera mig, eller ett mail om vad dom publicerat har jag aldrig fått. Men det är helt OK, jag tycker bara att det var positivt. Däremot så vill jag gärna att mitt namn blir rätt stavat, vilket jag meddelat redaktionen!



Vad tiden på apoteket gett mig - förutom trevliga minnen - är ett mycket misstänksamt sinne mot allt vad mediciner heter. Jag har alltid ansett att medicin det äter man ENDAST om man är absolut tvungen!
 Jag har t.ex. aldrig stoppat i mig antibiotika i tid och otid. Inte heller lugnande, sömntabletter eller värktabletter. Alltså inte förrän nu när jag har blivit tvungen av olika skäl. Men det betyder att när jag nu måste, då fungerar medicinen.....
Jag tror dock att jag kan vara lite besvärlig mot läkare som försöker svänga sig med latinska namn på saker och ting inför sina patienter - och dessutom bara talar om att den här eller den här medicinen ska du ha. Det godtar inte jag så där rätt upp och ner, jag vill ha reda på varför och ibland om det inte finns det något annat bättre!?

SUSIE

5 kommentarer:

Ölandsvindar sa...

I slutänden har man själv det största ansvaret för sin hälsa och måste stå på sig mot vården om något känns galet. Vi som har den förmågan får vara glada för det, även om man sårar självkänslan hos en och annan personal. När det gäller mediciner läser jag alltid FASS noga och avstår om jag känner tveksamheter, om jag inte vet att läkemedlet är helt nödvändigt. Men man hör ju nästan dagligen om speciellt äldre, som får på tok för mycket mediciner när man t ex glömmer ta bort de gamla när man sätter in nya.

Ingrid sa...

Så roligt att läsa det du skrev om ditt jobb på Apoteket. Det har uppenbarligen ändrats en hel del där också.
Vädret ska vi bara inte tala om, för det är för himla trist. Jag trodde att det kanske skulle vända, för det var ju så fint igår, men nu är det samma gråa elände igen.
Trots det, ha en Glad måndag!
Kram, Ingrid

Anita sa...

Ja men visst är det väl roligt att vara nostalgisk ibland. Och vilken överraskning att hitta ett citat gjort av dig själv. Lite konstigt dock att dom inte tillfrågat dig först men dom hade ju i varje fall skrivit att det var dina ord, förutom att dom stavat namnet fel då. Kul var det också att läsa. Det var en svindlande hög lön du hade :) Konstigt också att det var kunden som fick välja medicin. Som du säger, en väldig skillnad mot idag. Kul inlägg i varje fall!

Vädret är lika trist här. Idag har det känts som om det inte finns någon sol över huvud taget.

Kram Anita

Dilek Kolat sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Mia Halvarsson sa...

Jag tycker du är bra som anser dig vara besvärlig, det kan nog behövas, jag är för mesig och bara godtar det som jag får i medicinväg, det blir till att tuffa till sig nu då! :) Kul med nostalgi också och roligt att läsa det :)