fredag 5 januari 2018

ÅRSKRÖNIKA okt-dec 2017

När jag började med den här krönikan hade jag två mål. Det första var att läsa igenom alla bloggar (men vem orkar det) och sen välja ut det som hade hänt, alltså inte bara inläggen med fina blom/trädgårdsbilder! Men istället gjorde jag bara "nedslag" där jag trodde det hade hänt nåt speciellt. Det räckte och blev över.....



I början på oktober gjorde jag ett inlägg om typiska "höstblommor"; Tidlösa. Dom var ovanligt  många i år - men det klagar man inte på direkt.....
Vi gjorde också en härlig promenad vid Stångaån. Första långa prommis på väldigt länge, men det kändes också i ryggen innan vi kom tillbaka till bilen.

Jag som aldrig vill erkänna att oktober är en höstmånad, var redan i början av månaden tvungen att erkänna mig besegrad. Det var redan höst och det hade började regna väldans mycket.....

Vår gode vän och f.d. anställde Berra och hans fru Boel (som numera bor i Markaryd och som vi besökt under semestern) ringde och talade om att dom tänkte komma över och hälsa på några dagar. Vi hade försökt övertala dom tidigare när vi var hos dom, men då skulle dom till Österrike så det skulle inte bli nåt besök före 2018 - sa dom - så vi blev glatt överraskade!!

Hösten kom verkligen tidigt under 2017 och redan i slutet på månaden hade vi ordentligt med frost, inte kul alls. Det enda trevliga var väl att sällskapslivet kom igång igen efter sommaren och att det var så mycket färg i trädgården. Tror faktiskt att den tidigare torkan bidrog till det - men nu började det bli preis tvärtom. Det bara regnade och regnade och regnade.....

Rolle och jag, samt jag och Christina och min kusin Monica hade under månaden varit och kollat in Jolas nya hus, men nu var det dags för min frissa Margeurite. Först kom hon hit för lunch - vi räknade inte med att en gubbe som bara äter korv och lövbiff skulle kunna bjuda oss på nåt gott till lunch - och sen åkte vi vidare till Gnisvärd. Jag fick också ett tråkigt brevsvar på min röntgen av rygg, ben och knä.

I november fortsatte det hemskt trista regnandet, men det får väl jag som inte gillar snö vara tacksam för. Men en lördag i början på månaden blev det riktigt fint väder och vi åkte genast ut för att ta en prommis i naturen utmed havet.

Vädret fortsatte att vara uruselt, men det är ju egentligen inget annat man räknar med den här månaden. Normalt brukar den första snön för säsongen alltid komma precis innan Rolles födelsedag som närmade sig och sen ligga kvar nån vecka.

Redan nu hade jag börjat klura lite på semestern 2018. Sen vi flyttat hit till Gotland så kan vi ju inte längre hyra ett semesterhus här (det sämsta med att bo här *fniss*). Alltså funderade jag istället lite på idén att hyra ett hus någonstans på fastlandet och sen göra dagsutflykter därifrån.
Hade sett ett i vår stil redan förra året, men då var det inte aktuellt för oss. Nu slog planeringsgenen till och jag gav mig inte förrän jag hittade stället igen!

Några dagar försenad kom så den första snön - men inte låg den länge precis. Bara nån enstaka dag så att man precis bara skulle bli påmind om att det faktiskt började bli vinter!

Den här årstiden år det inte ätt att hitta nåt att skriva om, därför var det extra trevligt när Blooming Friday´s ämne var "Färg" - även om det inte fanns någon i trädgården just nu!

Vi hade redan satt igång den nya laserbelysningen i parken och var mycket nöjda - trots att den endast fanns i rött eller grönt. Försökte få en bild på den, men det var inte lätt!



December kom och med den månaden också 1:a Advent och jag fick äntligen börja juldekorera. Det gillar jag. Tyvärr hade Rolle fått ett mycket tråkigt besked av läkaren i Visby, men vi var fortfarande ganska positiva. Det är  sånt som händer och inte mycket att göra för oss som drabbas.

Belysningarna ute kom upp snabbt, men den fina laserbelysningen la av helt. Så den var bara att lämna tillbaka ta till en ny!
Men det gick lika illa med den vi bytte till, så tyvärr var glädjen över den utedekorationen väldigt kortvarig!!

En dag innan Lucia var vi tvungna att åka till Visby för ett sjukhusbesök och naturligtvis så var det massor med snö! Fast här hemma var det bara ett tunt lager, men ovanför Tofta vräkte det ned och uppe i Visby blev det otroligt moddigt och halt. Väl hemma igen var det grönt och blött som vanligt!

Ämnet på Blooming Friday var "Julklappstips för trädgårdsnörden" och efter att ha försökt vara seriös - för en gång skull - så upptäckte jag att det fungerade inte. Min komiska ådra fick övertaget.....

Jag funderade lite över det här med julfirandet. Själv är jag ju enormt tokig i julen, men det finns ju andra - t.ex. min käre gubbe - som inte är lika begeistrade precis. Jag tror att det har med hur man firade julen som barn. Eftersom jag hade en pappa som älskade julen och en mamma som ställde upp på det, så blev jag likadan. Rolle hade föräldrar som inte firade den speciellt - och trots mina försök under femtio (!) år att omvända honom så har jag inte - riktigt - lyckats!

Hela julen höll dock på att förstöras då sjukhuset inte hade informerat Rolle om att han måste åka till fastlandet innan nyår för en skelettröntgen till. Det är alltså precis som vanligt, man måste få information om vad som ska hända i såna här viktiga frågor. Och det gäller allt förresten! INFORMATION är ett måste!

Julen blev jättetrevlig och några dagar innan nyårsafton for Rolle iväg till fastlandet för sin röntgen. Själv började jag så smått plocka undan en del av juldekorationerna, men varken hann eller ville ta bort för mycket.

Rolle ringde ett par gånger och jag tror att Santos förstod att det var husse jag pratade med då. Han blev lite uppskärrad och skulle sitta i knäet på mig - tillhör inte vanligheterna!
Men ett av telefonsamtalen betydde också att man kunde sluta oroa sig - åtminstone för ett tag!



Så slutet på den här årskrönikan blev positiv till slut, så
nu stänger vi dörren för 2017!

Susie


2 kommentarer:

Ingrid sa...

Visst är det skönt att ha gjort ett avslut och så gå in i 2018 med nya förhoppningar om ett bättre år.
Ha en fin helg!
Kram, Ingrid

Evas Kvarnaro sa...

Så bra med ett gott slut på året och en god början, vad kan man mer önska sig.
Jo visst det finns massor att önska sig särskilt när man är frisk, men när man drabbas av 'ohyra' önskar man sig bara en enda sak.
Det bästa är att man inget vet vad som ska komma, men hoppet lever man på.
Vilken bra och fin krönika du gjorde Susie.
Tror inte jag gör någon nämnvärd för det slutar med att jag får huvudet fullt.
Tusen tack vännen för julklappen, sådana 'kulor' har jag inga men har alltid önskat mig, du är en tanke läsare, hihi . . .
Luddes godis passade honom perfekt, han gillade godiset.

Strax ska vi på en bjudning till god vän med flera, gott att slippa laga nåt.
Ha en trevlig tretton-helg/ kram Eva