I BAKHUVUDET

Vi har haft det rätt kallt i början på förra i veckan, speciellt om nätterna. Ända ner till -13/-14 faktiskt. Men sen dess har vädret varit betydligt varmare, endast -3/-5 plus sol. Härliga vinterdagar med andra ord. Tyvärr kunde jag inte utnyttja det i helgen då jag haft och har problem med min håla i magen.

Södergaveln på huset där växthuset ska ligga.

Och exakt så här vill jag att mitt växthus ska se ut, det är precis i rätt storlek också. Fast inte golvet, det vill jag ha gjutet. Och så ska det vara mycket mer växter!

I morgon har jag blivit kallad till överläkaren på kirurgen (det var han som opererade mig i maj). Jag hoppas han kommer med positiva idéer om det här hålet i magen, för nu har det kommit massor av rent blod (lite skrämmande) i flera dagar (kanske bra tecken) istället för sårvätska och mina kvarvarande två små hål i skinnet håller på att växa igen helt. Och hur bär man sig åt då för att skölja och stoppa in sugande material!?

Ett par bilder från omdräneringen av huset som gjordes för 4 år sen. Här växer det alltså 2 enormt stora vinstockar som jag gärna skulle vilja behålla inne i växthuset - om det går!

Har gjort en speciell bildfil till gubbarna som ska bygga växthuset. Så jag tänkte ta med dom här så dom ser hur det ser ut under marken - innan dräneringsmaterialet kom på plats.

Sen fick jag i fredags ett mycket tragiskt besked av min kusin Fred. Hans bror Willy (69), vars fru  avled i cancer för två månader sen, har också avlidit helt hastigt. Nu bodde - och bor - bröderna  i Värmland sen många år, så något deltagande på begravningen blir det inte. Dessutom har vi aldrig umgåtts med Willy och hans fru utan bara träffats på släktträffar dom sista 50 åren.

Ytterligare ett tjusigt växthus, men tyvärr är det i trä - och där går gränsen säger Rolle. Det måste vara av metall.....

Det är skillnad med kusinen Fred och hans fru Susanne som flyttade till Värmland för 20/25 år sen. När dom bodde i Stockholm umgicks vi och håller fortfarande kontakten. Det var dom vi skulle överraska i somras när jag fyllde 70, men som aldrig blev av på grund av mig!

Jag älskar prydnasgräs i alla former, som det här lilla orangefärgade.  Men elefantgräset som vi flyttade vid omdräneringen och som växt upp och blivit enormt stort (3-4 m högt), måste tyvärr lämna plats för växthuset - och jag ska inte behålla det. Det måste beskäras hela tiden, annars skräpar dess vassa blad hela tomten. Så det blir nog bambu istället.....

Det är rätt oroväckande när man får höra att ens egen generation i släkten håller på att decimeras. Helt plötsligt känner man sig vansinnigt gammal - dessutom vet man ju att det kan hända en själv precis när som helst!
Nu är ju jag inte typen som går och grunnar och oroar mig i onödan, så framåt kvällen hade obehagskänslan nästan avtagit helt, men nog 17 låg den där i bakhuvudet och gnagde.....

Södergaveln i höstas!