DATORPROBLEM

 Det är onsdag och jag ska försöka få till ett inlägg. Det var ju ett bra tag sen jag la in nåt. Flera veckor faktiskt!

Inte för att jag inte försökt. Men har man fått hemska datorproblem så går det inte. Det började en dag när jag skulle gå in på bloggen och upptäckte att det inte gick. Appen fungerade inte och jag kom inte in ”bakvägen” heller!

Och inte bara det, även min banks app fungerade inte men däremot så gick det att komma in på annat sätt - som tur var. Jag brukar inte ge mig, men dom här problemen verkade omöjliga att lösa… 

Fy 17 för vinter!

Ovanpå det så har jag först nu börjat hämta mig efter min hemska upplevelse med blåslaget ansikte och ben på lucianatten (se inlägget den 23 december). Jag är visserligen fortfarande lite svullen över vänster öga och har en grop med några sårskorpor i pannan - alltså efter 2,5 månader - men det blå och lila är borta.  Jag kan alltså visa mig för folk igen, så på fredag ska jag till frissan! Äntligen!!

 

Skulle hemskt gärna ha en sån här frisyr - men då behöver man
nog alltid ha en frissa med sig!?

Snön har börjat tina bort, vi har +4 grader idag, och efter en extremt lång vinter kan man börja se lite vårtecken; Det är ljusare och längre dagar och det är inte kolsvart om man råkar vakna lite tidigt nån gång. Onormalt kallt har vi inte haft här, men natten till förrgår hade vi hemska -12 grader. Fast då låg man ju inbäddad under tjockt täcke. Och trots (eller på grund av) dom dyra elräkningar man fått i år har vi +24 grader. Det är nästan så man får skämmas...

Snart är det dags för dom här...

En sak som har påverkat mig under senaste året med alla mina krämpor och olyckor är att jag helt och hållet tappat intresset för trädgårdsprogram på TV. Förr så var jag fanatiker, fanns det något om trädgård eller växter så både såg jag det och spelade in det. Nu hoppar jag över det helt, tror att det beror på att jag inte kan göra nåt i min trädgård längre. Den här årstiden var ju den man kunde planera lite större ingrepp, men det går ju inte nu med att stapla runt med risk att falla hela tiden och med bara en arm som funkar. Det är som Rolle (min man) brukar säga: "Det är för jävligt att bli gammal!"

SUSIE