HÅRPROBLEM OCH DAGLILJOR

 I lördags skulle jag äntligen till frissan på eftermiddagen!

Frissan hade opererat ryggen ett antal veckor tidigare och inte jobbat på en månad. Därför fick mitt besök flyttas fram tills i lördags, vilket var jobbigt för håret såg hemskt ut. Så nu såg jag verkligen fram mot att få burret fixat...

För långt och burrigt var det. När jag hade fått min stroke och kom hem från sjukan så upptäckte jag att tvätta håret, föna det eller använda spolar var omöjligt. Min vänstra arm och hand ville inte vara med på nåt sånt. Väldigt irriterande. Men när jag permanentat krull så var det bara att borsta igenom håret och så kunde jag visa mig för folk ändå...

Nu hade det alltså gått lite extra lång tid sen förra permanenten, så håret var rakt in mot skalpen men lockigt längst ut. Det var alltså kvar en massa gammal permanent som måste klippas bort. Frissan tvättade håret - så skönt - och klippte bara bort lite toppar. Hon ville ha lite längd kvar att rulla upp och så skulle hon ta resten - mitt önskemål - efter permanenten. 

Efter fixering och tvättning så var det dags att få den sista klippningen. MEN vad hade hänt!? Både frissan och jag såg ut som två stora frågetecken!! Håret var rakt!!! Permanenten hade inte tagit alls - och dessutom var den gamla permanenten helt borta. Jag hade nu istället för krull fått ett spikrakt hår!!?? Inte alls min stil...

Jag fattade ingenting, men frissan förklarade att hon råkat ut för det två gånger tidigare. Då hade det berott på att kunden åt hjärtmedicin - vilket jag också gjort dom senaste månaderna. 

Men efter det att min läkare ringt mig i fredags och berättat att det syntes på mina blodprover att jag hade fått lite njursvikt, så skulle jag sluta med hjärtmedicinen och sen kollas upp efter 2 veckor. Men det här var alltså bara dagen innan, så den medicinen hade naturligtvis inte gått ur kroppen redan.

Nu ser jag ärligt talat "för jävlig" ut i håret. Och kan inte göra nåt åt det. Har försökt idag, utan att lyckas. Nästa permanent (utan kostnad) kommer ske först i augusti så tills dess måste jag komma på hur jag ska sköta håret. Tvätta det går nog bra, men sen...!? 

En sak var också att håret blev inte bara spikrakt, det bytte färg också. Jag har varit gråhårig i flera år och har hela tiden haft en ganska mörk grå färg på stråna. Nu har det blivit riktigt ljust silverfärgat - vilket är OK för det är ganska snyggt faktiskt. Så inget ont utan nåt positivt...

Nåt annat som är bra är att besöket på hudkliniken på Visby lasarett gick över förväntan. Jag fick med mig en speciell sorts cortisonsalva hem som inte går att köpa i Sverige, utan hudavdelningen tar hem den från England. Sen fick jag veta att såret ska läggas om varje dag (Rolles jobb) tvärtemot vad syrrorna på VC sagt. Dom tyckte det räckte med allt från 1 vecka till var 3:e dag. 

Så nu, redan efter en vecka, så blöder det nästan ingenting och börjar läka ihop. Får höra vad odlingsproverna dom tog i såret säger. Skulle inte förvåna mig om jag läkt helt och hållet till det svaret kommer...men då är det förmodligen nåt annat skit jag råkat ut för!

Kom in för en stund sen efter att ha swishat runt på min åkgräsklippare på framsidan. Var riktigt trevligt i det fina vädret, men gissa om jag var slut efteråt. Så jag höll på att svimma när jag skulle ner från klipparen och sen upp på altanen. Det var ju "hela" 3 trappsteg...

Molton (vår lilla dagishund) gillade inte att vi båda två klippte gräset samtidigt. Rolle tog baksidan och sen förträdgården. Han sprang fram och tillbaka mellan oss i full fart - på behörigt avstånd - ett tjugotal gånger och skällde. Så nu är han helt slut och ligger under skrivbordet och sover. Snart ska han hämtas av sin matte och så är sejouren här hos oss slut för den här gången.😢Han längtar nog hem den lilla gullgrodan, han har varit här sen i torsdags...

Nu ska jag grilla lax och purjolök i foliepaket till middag. Rolle är jättehungrig och håller på att skrubba potatis!

SUSIE