Igår var jag till sjukgymnasten i Hemse för att få tips om hur jag ska träna för att slippa min värk och samtidigt bli mer rörlig.
Inför det här så gick jag in på 1177 och kollade min journal för att se om resultatet från röntgen av min skuldra/arm hade kommit in - och det hade den! Det stod att jag hade "inga patologiska problem" = betydde alltså "inga sjukliga förändringar"! Nähä, men vad är det då jag har så jäkla ont av?
 |
| När vi kom hem så var vi rätt slut så då tog vi faktiskt varsitt glas glögg innan middagen - första alkoholen på över ett halvår. Men glögg är jag väldans förtjust i..... |
Jo, det finns nåt som heter "frozen shoulder" som kommer sig av att man inte rört musklerna/lederna på ett tag och problemet kan inträffa efter en stroke. Lät precis som det som drabbat mig!? Och sjukgymnasten Bella höll faktiskt med. Skönt att veta orsaken, men det absolut tråkigaste är att det kan ta upp till 1-2 (!) år att bli av med problemet - och smärtorna!
Nu har jag fått lite tips om vad jag kan göra för rörelser för att få igång armen, men får inte ta i alltför mycket och så ska jag fortsätta att äta Alvedon Forte. Blev erbjuden starkare medicin av neurologläkarna men tackade nej. Jag har ju jobbat på apotek och gillar inte av äta sånt. Flera av dom här rörelserna visste jag redan sen sjukhusvistelsen och har därför försökt göra dom ett antal gånger varje dag hela tiden - men det har inte hjälpt. Eller rättare sagt så har jag trott att det skulle gå FORT att bli symptomfri.....
 |
| Vägen utmed Ekstakusten. Vackert även om det är grått... |
Jag hade förutsatt mig att jag inte skulle deppa när jag var på VC, men det hjälpte inte utan tårarna kom. Nu var Bella van vid att patienter blir ledsna så det var Ok - och kanske riktigt bra så hon förstod hur jävligt det är. Men för mig som normalt är en mycket glad människa, så var det faktiskt första gången jag bröt ihop och det kändes ganska pinsamt. Nu ska jag tillbaka till henne på Lucia och efter det direkt till en läkare. Henne har jag inte träffat tidigare, men pratat i telefon med och hon är också Rolles läkare på VC. Hon verkar intresserad och det är ju alltid bra.....
 |
| Det här är nån halvmil söderut från Ekstakusten. Här brukade vi ofta ta våra hundprommisar. |
 |
| "Dagishunden" Molton |
7 kommentarer:
Men vad trist att det skall behöva ta sån tid! Att ha ont är inget roligt!! Jag är så glad över att smärtan i min axel äntligen har gett vika. Hade ju ont i typ två år, kunde bara sova på den ena sidan, vilket blir väldigt enahanda till slut... man vill ju liksom vända sig varje gång man vaknar... Men nu så, efter idog träning av sjukgymnastens övningar, och stötvågsbehandling, så *peppar,peppar* har jag inte ont och kan ligga på båda sidor!
Hoppas du får snar bättring!
Kram Gunilla
Hej Susie!
Förstår att du blev ledsen men vi får hoppas att tillfrisknandet går snabbare med hjälp av en sjukgymnast, och träning hemma. Det är inte kul att ha ont, men Molton blir en fin tröst.
Ha det gott /Kram Marika
Så tråkigt att höra att dina besvär inte går att fixa till så där omgående, men man får ha tålamod och acceptera, så är det bara, men jag förstår att du blev ledsen.
Varm kram, Ingrid
Hej Susie,
Även jag har diskuterat ”frozen shoulder” med min sjukgymnast - senast igår! För några veckor sedan var det ett inslag i Morgonekot om detta. Det kan man råka ut för vid vaccinationer. Då beror det på att sprutan satts fel och hamnat i en slemsäck. Ett par tusen svenskar lär ha drabbats av detta. Mina stora problem uppstod ca en vecka efter covidspruta. Men i och för sig har ju min arm också varit rätt orörlig efter handledsbrottet.
Jag måste också träna men har svårt att hitta rätt nivå då min handled fortfarande är svag och lite bräcklig.
Jag har inte ont - om jag inte gör fel rörelser - men visst påverkas sömnen. Och en hel del rörelser/lyft. Mina problem känns dock rätt små jämfört med allt du har att kämpa mot!
LYCKA TILL!
Men så tråkig Susie. Blir verkligen ledsen för din skull. Vet ju att du är glad och positiv så när tårarna kommer så förstår jag att du verkligen kände dig nedstämd. Men även om det kan ta upp till 1-2 år så behöver det ju inte göra det. Och bra att läkaren verkar intresserad.
Hoppas ni får ha Milton snart igen, bättre tröst än en liten fin vovve finns inte.
Kramar till dig!
Anita
jag fick fruktansvärd värk i v arm efter covidspruta två. jag satt uppe om nätterna för jag kunde inte ligga i sängen. starka smärtstillande mediciner blev det i lång banor. nio månader tog det och sedan försvann värken.övriga sprutar har jag bett att få i låret
Om det är FS du fått och värken påverkar sömnen är mitt råd att du ser till att du får en rejäl dos från cortisonsprutan. Jag har haft FS två gånger. Första gången tackade jag ja till C och då blev det drägligare på nätterna. I andra axeln, året efter, hade jag inte lika ont. Då avstod jag. Nu några år senare har jag vaknat tre nätter med samma slags värk. Antagligen covidsprutbiverkning. Läste också att diabetiker kan få om sjukdomen - till skillnad från "vanliga människor". ;)
Sköt om dig kram
Skicka en kommentar