SENA VÄXTER

 I måndags var det årets första sommardag, vilket vi firade med en massa jobb i trädgården samt lunch på altanen. På tisdagen så blev det sen årets första sillunch.....

Det blev sparris i måndags. Köper massor med soppsparris som är betydligt billigare för vi bryr oss inte om att den är lite krokig eller extra tjock, tvärtom dom tjocka är godast. Så vi äter sparris "ganska" ofta nu innan midsommar. Vi har fått en massa gjort i trädgården sista dagarna, men trots det så hann jag inte med att klippa allt gräs så det i förträdgården fick jag hoppa över. Men igår efter det vi kommit hem efter växt-, tomat- samt rabarberinköp (det senare för 5:-/kg) klippte Rolle både bakom garage och det jag kallar förträdgården medan jag började med krukplanteringar.....

Så jag tänkte att jag istället skulle ägna mig åt att ta lite bilder och berätta om dom vedartade växter som är ovanligt sena med att slå ut. Kanske det kan vara ett tips till nån. Till att börja med så har vi mitt favoritträd, ett gulbladigt korstörne Gleditsia tricanthos `Sunburst´. Varje år så tror jag att det inte överlevt vintern, men så i början på juni så brukar det äntligen slå ut. Men trots det är så sent så är det ändå min stora favorit.....

Sen har vi en gulbladig perukbuske Cotinus coggygria `Golden Spirit´ som också är otroligt sen. Hos den har knopparna bara precis börjat visa sig. Båda dom här växer på framsidan mot vägen. Sen har jag en rödbladig perukbuske också, en `Grace´ som är planterad i parken vid ruinen och den är precis lika sen så det är alltså inte bladfärgen som påverkat.....

För att du ska få nått färglatt och trevligt att titta på så lägger jag in Irisen ovan om jag har i en pallkrage, en amerikansk hybrid som är mycket vacker.

Om man fortsätter till södergaveln på huset snett framför växthuset så har jag ett litet träd där, en klotrobinia Robinia pseudoacacia `Umbraculifera´ som nog är bland dom allra segaste av mina växter. Hade jag vetat det i förväg tror jag inte jag hade planterat ett sånt, för så där jättesnyggt är det inte. Det verkar också känslig för torka, vilket inte är bra här. Dessutom börjar det bli lite för stort, snart får man huka sig är man ska förbi - iaf om man sitter på en gräsklippare.....

Kommer man sen runt gaveln till baksidan kan man inte undgå att se den manschuriska valnöten Julglans mandshuriska. Den är planterad mitt på gräsmattan en bra bit från altanen (som tur är) och har blivit riktigt stor dom sista åren, så snart måste vi nog beskära den också. Just nu är den faktiskt riktigt vacker med sina kala grenar och nästan utslagna stora knoppar i ändarna....

Till slut har vi dom två frilandshibiskusarna. En vanlig med vackra blå blommor som jag har i min "folly" (spretet till vänster på bilden nedan) och sen en brokbladig med vinröda trista ynkliga blommor nedanför altanen - och den senare är naturligtvis inte bara extremt sen utan också ful.....

Jag har säkert fler "sena" vedartade buskar eller träd, men dom här är dom som lyser lite i ögonen. Allt annat har ju börjat grönska - och en del blommat t.o.m. - men dom här är alltså fortfarande kala. Men när dom till slut slår ut är det nog några av dom som väldans vackra. Alltså får man acceptera den sena bladsprickningen.....

Finast i trädgården just nu är dock den lilla gosiga Molton som faktiskt är väldans förtjust i oss också. När han avlämnas av sin husse på morgonen så kommer han farandes och kastar sig över oss - ja, alltså över fötterna för han är ju ganska liten - och sen ger han oss massor med pussar. Fast han är lika glad när Alex kommer och hämtar honom på kvällen.....

Som synes är det blött ute idag igen, så dom växter jag köpte igår och tänkt plantera klart i krukor idag får nog vänta ett tag. Dom står på altanen tills jag planterat dom, sen ska dom alltså placeras ut någonstans. Vet inte riktigt var, men det är ett problem som jag välkomnar.....

SUSIE