DAGBOK

 Eftersom inget kul har hänt i jul har jag inga bilder eller nåt att skriva om egentligen. Eller rättare sagt; jag mår inte bra så jag har inte orkat, kunnat eller velat göra något och dessutom får man ju inte göra det roliga; Träffa vänner!

 Så det blir bara bilder från tidigare vintrar och jular samt en dagbok om vad som hänt sista tiden. Julafton tog vi det väldans lugnt och det kan ju vara skönt ibland. Men när inte julmaten smakade mig så blev det stackars Rolle som fick njuta av det lilla jag hade gjort iordning. Han däremot var så gullig att han juldekorerade för första gången i sitt liv. Han vet ju hur petig jag är med julen, så lite trevligt hade vi i alla fall.

I början på december 2018 rev vi ut det gamla golvet för att få ett nytt - grått - inlagt.

Dagen innan julafton fick jag min 11:e cellgiftsbehandling, den 2:a av den starkare sorten. Fast det är ju ingen som sagt till mig att den är starkare. Läkaren påstår att man reagerar olika på dom olika sorterna, men tidigare var det en vecka mellan dom - nu är det 3 veckor. Och dummare var man ju inte än att man fattade varför.....

Så här mycket snö var det den 19 december 2018.

Första gången blev jag jättesjuk efter 10 dagar och fick läggas in i 5 dygn på sjukan för några veckor sen och fick massor av antibiotika. Vilket nog var bra, för jag sov dygnet runt. Hade urusla värden, bl.a. nästan inga vita blodkroppar alls, alltså ingen motståndskraft mot infektioner   - och det är ju inte så bra. Så det blev hela 4 veckors uppehåll.....

Här ligger det nya golvet på plats, men alla möblerna hade vi inte hunnit med att få tillbaka på plats. Se kartongerna i vardagsrummet t.ex. och julgranen fick stå vid öppna spisen för första och enda gången.

Men tillbaka till julen. Juldagen spenderade vi i soffan framför TV´n där vi glodde på lite inspelat som vi sparat. Likaså igår, Annandagen, då det började med att jag fick en fruktansvärd halsbränna och var tvungen att lägga mig ett par timmar. 

 

Vi hade en riktigt trevlig jul 2019 med våra vänner Cronis & Beth på julafton och sen Ylva, änkan efter vår hustomte Erik, på juldagen.

På eftermiddagen hade vi tänkt titta på Fanny & Alexander men jag orkade bara med nån timme. Så Rolle fick "roa sig" med att först göra iordning lunch till sig själv - jag klarade inte att äta eller ens känna lukten av mat - och sen sitta där ensam och titta på TV medan jag sov.

2019 var det - som vanligt - barmark över julen.

Så var det dags för middag och jag gjorde i.a.f. en god legymsallad med både ägg och äpple till skinkan så Rolle var nöjd. Själv åt jag ingenting. Men något måste man ju få i sig, så Rolle gav mig lite cornflakes och mjölk och hallonsylt. Och det fick jag ner.....

2019, den sista julen Santos var med oss - och han njöt av all god julmat som matte hade lagat. Det blev ju en del rester om man säger så.....

I natt vaknade jag klockan fyra och vid nio åt jag ett hårdkokt ägg med lite löjrom och ett kex som var kvar sen julaftonslunchen. Fick tvinga i mig maten, men jag har fått stränga order av läkarna att jag måste äta. Får alltså inte banta, vilket känns konstigt.....

I mellandagarna 2019 var det barmark. Tror inte snön kom förrän i februari/mars faktiskt.

Det tråkiga är att den infart jag har i armen kanske är nåt knas med, det är alltså en s.k. picline. En smal slang som går från armen upp till hjärttrakten där cellgiftet och annat sprutas in - och dom kan ta blodprover från - om man har tur och den inte har satt igen (vilket den gjort några gånger). 

2019 var hela huset julpyntat och det lilla vitrinskåpet på väggen i matrummet fyllt med mina små julsaker som vanligt och hela huset var städat, fönster tvättade och julgardiner uppsatta. Inte så i år tyvärr!

Slangen verkar nu ha åkt ut en bit och numera kanske den inte når fram till rätt ställe. Alltså vill dom röntga för att se hur det ser ut. Är det inte OK måste dom föra in en ny picline, vilket görs på intensiven - inför sista cellgiftsomgången!? Verkar lite tokigt tycker jag!!

Så här ser vitrinskåpet ut i år - bara dom gamla vanliga sakerna, inga julsaker alls!

I morgon ska jag till VC och lägga om picline samt bröstsåret som fortfarande rinner. Verkar inte som om det här med sårvätskan ska sluta inom närmaste framtiden och då blir det ingen strålning. Då kommer såret aldrig att läka. 

Så här såg det ut i januari 2020 - och det ser faktiskt likadant ut nu!

Men som onkologen sa sist; Det är både hängslen och livrem det här med cellgift och strålning. Och tumören du hade i bröstet hade inga cancerceller på utsidan trots storleken - och så verkar du reagera väldigt bra på cellgift! 

😍

Det låter ju bra och jag får väl hoppas på det bästa. Jag tror faktiskt fortfarande att det så småningom ska visa sig att jag blir helt frisk och kan återgå till lite mer normalt liv igen.

God fortsättning!

SUSIE