onsdag 14 oktober 2020

EN VANLIG MÅNDAG NUMERA

 Jag är en aning sur på den här nya designen, men jag har mig själv att skylla. Sparade aldrig den gamla, alltså får jag göra det bästa av situationen. 



Rolle är som vanligt jätteduktig och har tagit in alla trädgårds- och altanmöbler, alla dekorationer samt även dom blommor/växter som kan förvaras i växthuset under vintern, Det ser för jäkligt trist ut.....


Allt "extra", som vädersite, inläggen med rosor m.m. försvann och än har jag varken lust eller ork att lägga in dom igen. Men det som retar mig mest är att stilen hoppar från den ena till den andra storleken och trots att jag försökt att ändra har det inte gått.  
Idag återgår jag till att berätta vad som hänt mig och börjar med vad som hände i måndags på Bröstavdelningen på sjukhuset. Hade inte fått nån tid men akuten som ville jag skulle dit lovade skicka ett meddelande till dom. Problemet var att det går inte att ringa till bröstavdelningen en lör-sön, faktiskt inte ens efter 10.00 på fredagen. Så i måndags väntade jag mig att får höra av min syster Petra tidigt. 
Vår "döda" traktor i parken!

Det ringde också tidigt, men det visade sig vara från onkologen där en trevlig syrra berättade att urinprovet dom tog i torsdags visade att jag INTE hade nån urinvägsinfektion längre, utan blodet i urinen kom från att mina slemhinnor hade reagerat på cellgiftet. 

Hmmm.....då förstår jag varför jag fortfarande har lite ont, men inte när jag kissar längre utan istället känns det som en anings menstruationsvärk - och det är ju överkomligt! Hon lovade också att kontakta Bröstavdelning och "köra på", så redan efter en timme ringde dom. Jodå, jag skulle få komma dit halv tre så en timme innan gasade vi upp till Visby - igen!

Varje år så tänker jag att jag ska plantera fler hortensior, men dom känsliga jag valt har inte överlevt...

Min läkare Helena, som var ledig förra veckan, var nu på plats så hon och tre andra packade upp mig och började titta. Efter lite diskussioner bestämde hon att ta bort alla stygn sen i onsdags och sen sy ihop mig igen. Den här gången tror jag faktiskt att hon både sydde tätare och drog ihop mer. 

Sen ville hon att jag skulle ha lite tryckförband på såret och dessutom ha en BH med massor med stoppning på mig dygnet runt. Det hade jag flera gånger frågat kirurgerna tidigare, men dom tyckte inte att det skulle behövas.....!?


Poolens täcke är för länge sen borttaget, istället ligger det numera vinterplåtar över - men bilden gör att jag längtar till
nästa vår.....

Nu är alltså såret hopsytt på nytt och jag sitter vid datorn där jag satt förra gången och hörde ett plaskande ljud bredvid mig. Det var blod som droppade ur mig eftersom såret gått upp..... Det var efter 2 dagar, så jag är väldans orolig att det ska bli likadant igen.  Inte nog med att jag sover med BH, jag ligger blickstilla på rygg hela nätterna också. Inte så behagligt, så nu är det en halv sömntablett som gäller och det har gått bra.

Personalen på sjukhuset verkar också vara lite oroliga, så idag har jag blivit uppringd av onkologen som kollade om jag kan komma i morgon, av bröstavdelningen som hoppades att allt var OK och talade om att dom kommer till onkologen för att titta till det hela i morgon och av akuten.....

Nu luktar det nybakad äppelkaka om katsuran ute.....

Akuten meddelade att det odlingsprov dom tagit inne i bröstet hade visat att jag hade en liten infektion, men den antibiotika jag äter nu skulle jag sluta med - den hjälper inte mot dom bakterierna - och så ska jag äta en annan sort istället. Så Rolle har dragit iväg för att hämta ut det åt mig. 

Riktigt skönt för den här senaste antibiotikan var extra stark, skulle tas på fastande mage vilket betydde klockan 5-6 på morgonen och timmar innan middagen på kvällen. Nu ska jag få rätt sort som är mycket snällare och ska tas mer normalt.....



Är det månne den sista rosen för säsongen.....

SUSIE

6 kommentarer:

Ingrid sa...

Jag känner varmt med dig Susie! Jag har då aldrig hört talas om någon som har så hemska problem efter en operation.
Jag började skriva om andras väldigt lyckade operationer, men så kom jag på att det ju inte på något sätt kan trösta dig.
Hoppas att de snart får ordning på dina sår.
Varm kram, Ingrid

Anita, de fyra blomsterhaven sa...

Ja du Susie!

Det är verkligen ett elände med allt som du får gå igenom. Nu hoppas jag att den nya antibiotikan tar död på de där eländiga bakterierna en gång för alla! Tur i oturen att du inte hade urinvägsinfektion även om du har ont. Men nu vet du ju vad det beror på. Hoppas allt går bra idag, dom verkar i varje fall ta väldigt god hand om dig.
En sak till ... jättefint ni gjort för Santos. Såg ditt inlägg men hann inte kommentera just då.

Ha det så bra som det går nu Susie!
Kram Anita

Maggan sa...

Du verkar ha det otroligt jobbigt just nu hoppas att du ska bli bättre inom en snar framtid.Ha det så bra som det går i din situation/Margareta

Lena i Wales sa...

Så mycket du får stå ut med. Känner verkligen med dig.
Hoppas på en förbättring för dig. Sköt om er och stora kramar!

tanthuset.blogg.se sa...

Känns lite som "gör om, gör rätt" nu.... jag tyckte nog att det lät logiskt när du frågade om bh och du fick ju rätt! Hoppas nu att allt går vägen och att det blir bättre men visst låter det lovande??
Häftigt med ett träd/buske som doftar äppelkaka!!!
Styrkekram!

Maribel sa...

Hej Susie!
Vilket elände, hoppas det blir bra snart.
Kram Marika