TRAGISKT BESKED

I början på november fick vi ett mycket tråkigt meddelande av en gammal kompis till oss. Hans fru - som också var vår vän - hade avlidit i cancer. Dom var Stockholmare, men hade flyttat till Norrtälje kommun några år innan vi flyttade hit. Vi höll dock  under åren alltid kontakt per telefon och vi var där och hälsade på en gång innan vi flyttade hit.

Efter det här tråkiga samtalet så försökte Rolle efter ett tag kontakta vår vän utan att lyckas. Telefonen var avstängd och vi började undra om han flyttat till något äldreboende eller hade skaffat mobil utan att meddela oss numret.

Det hela var väldigt frustrerande. Jag försökte leta efter honom på nätet och jag tror jag var inne på 100-talet olika siter, men det fanns inte ett livstecken efter honom. Och dom s.k. "dödslistor" jag hamnade på gick inte längre än t.o.m. 2013. Men så i fredags kom jag på att jag skulle ringa den lilla pastorsexpeditionen i Ununge Kyrka där han bodde, för i Norrtälje dit jag hade trott att dom hörde hade dom inte vetat någonting.

Döm om min förvåning när damen som svarade direkt efter det jag presenterat mig och talat om vad ärendet gällde, genast säger vår väns namn - och berättar det tragiska att han också var avliden! Mycket sorgligt, men vi hade börjat misstänka att så kunde vara fallet.

Pastorsexpeditionen hade haft en f.d. arbetskamrat som också ringt och undrat, därför kom hon ihåg vår väns namn.

En timme efter det här så ringer telefonen och en dam presenterar sig med samma - ovanliga - efternamn som vår avlidna väninna. Hon berättade att hon sökt efter oss i två månader eftersom hon visste att vi var goda vänner och att Rolle dessutom var hans barndomskamrat.
Men...hon hittade inga uppgifter om vårt efternamn eller vårt telefonnummer, förrän dom rensat ut allt i huset. Nu fick vi till slut veta exakt vad som hänt. Det hade gått mindre än två månader sen hans frus död, då han hittades sittandes på sin altan i kylan efter att ha fått en massiv hjärtattack.

Släktingen blev väldigt snopen när hon fick höra att jag genast kände igen hennes efternamn och att vi visste att båda var avlidna. Det konstiga var att hennes samtal kom bara en timme efter jag pratat med pastorsexpeditionen. Här hade man i två månader febrilt letat efter några uppgifter och så får man ett tragiskt besked från två ställen samma dag.....
Ibland är saker och ting väldigt konstiga!