SÖNDAGSUTFLYKT

Det känns att man börjar hämta sig lite efter det hemska som hänt, för jag börjar känna sug efter att blogga varje dag igen!

Den bollformade forsytian får verkligen en underbar höstfärg!

Dessutom bestämde vi oss för att göra en långprommis med Santos igår trots det ruggiga vädret - som visade sig inte alls vara så ruggigt när man väl kom ut! Det var riktigt skönt!!

Härlig höstfärg får också  Mischanthus-gräsen och lärken!

Fast innan vi gav oss iväg på vår utflykt så passade jag på att ta ett par höstbilder i trädgården. Man måste ju dokumentera vad som händer där just nu!

Sen åkte vi till andra sidan ön, till ett ställe mitt emot Närsholmen vars fyr syns längst ut på udden på andra sidan viken. Här kan man gå torrskodd även om det regnat mycket (vilket det har sista tiden), för det är s.k. hällmark med väldigt lite växtlighet.

Den här gången bestämde vi oss för att gå rätt in i "skogen" av låga enar, ett mycket trevligt val upptäckte vi. Vi hittade t.o.m. några enstaka blommor bland stenarna.....

Vad dom här små ljust lila heter vet jag inte...ännu...

...tror dock att dom här gula kallas Gotlandssolvända!

Vi trodde att vi skulle kunna ta oss runt hela "enskogen", men väl uppe på den lilla kullen upptäckte vi att det vi trodde var en liten stig som försvann till höger, visserligen var en stig - men för rabbisar!
Alltså var det bara Santos som hade kunnat ta sig fram där, så det vara bara att vända. Men utsikten var underbar med det gamla fiskeläget nere vid havet.....

Vädret var alltså genomgrått men det regnade inte, det var milt och framförallt så blåste det inte alls! Vilket syns på vindkraftverket som stod helt still.
Och på den magra marken fanns det alltså ett och annat intressant som växte. Som dom här vilda oxbären (Cotoneaster) vars "vintergröna" blad blivit illröda nu på hösten. Mycket vackert till det gröna.....

Rolle grävde faktiskt upp en sån här liten buske i kohagen och planterade på yttertomten för ett antal år sen (med min tillåtelse), men den dog - fast inte förrän den smittat mitt lilla prydnaspäron med päronpest som den är värdväxt för!
Inte för jag kan vara hundraprocentigt säker på att det var oxbärets fel, men jag misstänker det.....

Nu när synintrycken inte "störs" av en massa blommande frodig växtlighet så upptäcker man andra vackra naturscenerier.....

Och synen av hav kan man ju aldrig få för mycket av, det gäller året runt!