Efter lördagens trevliga träff så visade det sig att söndagen också blev väldans trevlig. Speciellt för Santos. Han fick nämligen besök av en kompis. Också en 4-årig släthårig Podengo Portogues - Max.
Det var alltså Max som Santos reste med när han flyttade hit till Gotland från Ystad, så han kände ju också Max matte Malin lite grann sen tidigare.
Vi beslöt oss för att killarna skulle återförenas ute, ifall dom skulle bli så glada att dom skvättade. Jag tror dock inte att dom hade gjort det. Nu fick dom springa omkring en stund på tomten och markera på varenda buske, så var det eventuella problemet över.
Santos ville leka, men Max var nog lite trött - han hade varit på viltspårsträning i 3 timmar i Eksta. Så när Santos blev lite väl påträngande morrade Max lite försiktigt och gick undan.
Han hade naturligtvis inte sökt spår hela tiden, men det hade inte blivit så mycket sova precis. Och Max, precis som Santos, gillar att sova!
Alltså gick vi in efter en liten stund och då märkte vi hur gulliga dom var mot varandra. Ingen avundsjuka alls mellan dom faktiskt. Hoppade någon hund upp i knät hos fel person t.ex., så reagerade inte den andra hunden alls. Det var helt OK! (Fast bäst var naturligtvis att sitta i mattes knä!!)
Det hade aldrig fungerat med Penny, hon hade genast blivit sur och jättearg på den andra hunden. Nej, inte ens vår ursnälla tax Brasse hade accepterat det. Han kunde verkligen bli avundsjuk och lite vaktig. Hans husse eller matte fick absolut inte ägna sig åt någon annan hund!
Men det märktes att dom här två kom väldigt bra överens och var väldigt vana vid varandra. Enligt Malin är dock Max lika snäll och lugn med alla hundar. Santos har ju inte träffat några andra hanar sen han flyttade hit, endast tre tikar som bor i närheten - och dom är det ju inga problem med precis! *fniss*
Så efter någon timme tog Malin med sig Max och åkte hem. Innan dess pratade Malin och jag lite om att vi måste försöka få till en liten Podengo-klubb. Vi vet att det finns en tik i Visby och så finns det en 10-månaders strävhårig hane i Fröjel. Alltså väldigt nära oss och tjejen som äger valpen har hört av sig till mig och vill att vi ska träffas.
Det skulle vara jättekul att se alla fyra tumla omkring, men man vet ju inte. Det kanske blir slagsmål om damen ifråga. Ja, Max kommer förmodligen inte bry sig, han är kastrerad. Men mellan Santos och en unghund som håller på att bli könsmogen........
Vi passade på att åka ner till Eksta-kusten för en skön prommis utmed havet. Vädret var ju fint, så det gällde att passa på.
20 kommentarer:
Å vad söta dom är!!! Som syskon. Vore ju kul om ni fick ihop till en klubb så man kan få träffa fler med ras (och nya människor)!
/Knatten
Det härliga med fyrfota vänner e att man får så många tvåbenta nya vänner..ha det..Maria
Vad gulliga dom är ihop.
Roligt att det finns fler av rasen på Gotland.En klubb vore väl trevligt!
KRAM från mig!
Vilka gulliga kompisar./Christina
Kul med en kompis!
Ha det gott!
/Ruben
oj va dom e gulliga där dom sitter sida vid sida, max å santos!
ja, det var lite det jag åxå tänkte att när sku man nu sen gå omkring i en såndär klänning, men du kom med en så super ide att nu harmar det riktigt att jag inte satte 1000 euro på en klänning att glädja äkta mannen med =D
susanne
Vilka fina bilder ni fick på grabbarna :) Min fina frisyr o tröja skyller jag på att jag varit i skogen i tre timmar innan jag kom till er.// Malin & Max
.."Usch spöklikt!!.." skriver du.
jaa..du Behöver ju inte titta!!
Hundarna är fina!
//Boije
Kul att se att ni träffas!Max och Santos har fått helt underbara nya hem.Hoppas att ni får ihop till en liten podklubb på Gotland,jag tror att tiken i Visby också kommer från Lenas kennel.
Kram Monica
Va gulliga de är. Det räckte inte med att "sitta vackert",
Kram
Så mycket trevligt du haft för dig de senaste dagarna.Skulle nog känna mig bortkommen bland dina trädgårdsvänner då jag inte är speciellt kunnig men har lärt mig massor i bloggen och inte minst från dig. Kul att hundarna är kompisar.De är jättesöta. Den där aprikosfärgade tulpanen hade inte varit dumt att ha. Ha de gott. kram. Anita
Det är en väldigt vacker hundras!
Kan tänka mig att det var kul att få träffa kompisen igen :-) Tror inte att någon av mina skulle bli svartsjuk heller men då har de ju alltid varit några stycken här så de är vana.
Ha det gott!
Christer.
Va mysigt för Santos och Max att få träffas igen. Kommer inte riktigt ihåg, var de bröder?
Ha det gott. Kram, Ingela
VAD FINA DE är vovvarna...ser så snälla och glad ut...mysigt med hundliv och sällskap med hundkompis..fina foton..en annorlunda ras , som är kul att lära känna...Kram Karina
Så söta dom är tillsammans på bilderna :=)
Det är roligt att få möta sina 'vänner' även om man är en liten vovve.
Ha det gott!
kul att det gick bra med hundarna. Visst var det Max som ni skulle ha från början. Antar att det känns helt rätt nu med Santos när du träffar Max!
Ha det gott!
Man blir så glad när man läser din blogg. Du har alltid så finna bilder att visa oss. Ja visst måste man njuta av det fina vädret för att ha något att tänka tillbaks på när det regnar hela dagarna.
Helt underbara bilder på två helt underbara hundar. Vilka fina kompisar dom verkar vara.
Ha en fortsatt skön vecka!
/Anita
Ja veteranträffar är trevliga- till våren ska vi lacka om Amazonen och då blir det nog originalfärgen californiavit. Just nu är den risig- men ganska bra objekt ändå.
Idag fick man ett oväntat samtal också,första ägaren till BM 36:an ringde och ville skänka ett par järnhjul som han hade haft på den- det lät ju lite spännande :)
Fina hundar föresten- roligt när hundar kommer överens så där. Niklas- ja hunden som var med i tidningen, han växte upp med 11 irlänska varghundar och han har en stor förkärlek än idag till stora vovvar :)
Hej Susie,
vilka godingar!
Skönt att de hade så trevligt tillsammans också, killarna :)
Kram
Susanne
Skicka en kommentar