BROKBLADIGT

Så har vi kommit till det sista ur Nancy J. Ondras bok FOLIAGE. Ja, alltså det sista jag tänker översätta just nu, det är ju möjligt att det kommer några fler godbitar i framtiden. Men som sagt, du som är intresserad – boken finns att köpa i USA och är verkligen en trädgårdsbok jag rekommenderar om du är det minsta intresserad av växtdesign.

FLERFÄRGADE PLANTOR I TRÄDGÅRDEN

Randig Calla `Pretoria´är otroligt häftig, både i kruka och i rabatt.

Variegerade plantor är mer än bara trädgårdskuriosa – dom är också mycket användbara sett ur designsynvinkel. Deras iögonfallande bladverk gör dem ideala som accenter eller som blickfång i trädgården och deras ljusare färger är bra för att ljusa upp mörka hörn. Flerfärgade växter är också precis vad som behövs för att bryta upp en vägg av enbart grönfärgade buskar eller av massivt grönt i en stor grupp med marktäckare. 

Brokbladig funkia, (Hosta) prydnasgräs och stjärnflocka (Astrantia).



Plantor med speciellt häftiga markeringar kan ge lika eller till och med mer färg än vanliga blommande växter - och dom ser bättre ut under en betydligt längre period än dom flesta blommande också. Eftersom deras blad innehåller flera färger, är flerfärgade plantor ovärderliga som byggstenar när man ska göra en elegant och dramatisk kombination.



Brokbladig klöver (`Dracula´s Blood´).



I dom flesta fall så verkar brokbladiga bäst där man kan se dom på nära håll. Och ju mer subtil brokbladigheten är, desto närmare måste man komma! Sett på avstånd får även kraftigt vit- och grönbrokig planta en övergripande grå eller grön prägel, den med guldfärgade fläckar ser gulgrön ut. Kanske inte direkt något dåligt, men man ska ha det i åtanke när man funderar på flerfärgade växter för ett speciellt område.



En vit- och grönbrokig snabbväxande asklönn (Acer negundo `Variegatum´) som än så länge ser helt underbar ut även på håll. Som en stor gräddbakelse!

 

Av alla färger du kan kombinera brokbladiga plantor med är grönt både ett säkert - och dessutom mycket njutbart - val. Att kombinera en helt grön växt och en brokbladig av samma sort (som t.ex. en grön och en flerfärgad hosta) ger en fin färgkontrast fast man samtidigt behåller den visuella harmonin av likartad form och textur.

Den här brokbladiga praktlysingen (Lysimachia puntata ´Variegatum´) skulle man alltså kunna ha ihop med vanlig, men det vågar man ju inte. Då har man väl inget annat än den i trädgården!

Bladverk av alla sorter i nyanser från mörkt till ljust grönt är idealiskt för att framhäva gul- och vitmarkerade blad. Förutsatt att man har en solid bakgrund som gör att växtens ljusa markeringar eller fläckar kommer fram. Gröna blommor är också ett subtilt och elegant val; eftersom dom ofta har en gulgrön nyans är dom spännande partners för gulbrokiga plantor.

Av ren tur så har jag i den här surjordslådan en sammetshortensia (Hydrangea aspera ssp. sargentiana) vars blommor till att börja med (ganska länge faktiskt) är ganska oansenligt gulvita - och som då matchar  silverbenvedet (Euonymus fortunei var. radicans `Emerald Gaiety´) perfekt. 

* * *

Japp, här tog alltså översättningen slut – men det finns alltså MASSOR av fler tips och råd i boken. Till att börja med ska jag själv försöka följa en del och sen visa dessa på bild under sommaren, så får vi se om man lärt sig något!

Det konstiga - eller roliga, kanske man ska säga - är att när jag gått igenom boken lite så upptäcker jag att av ren tur, eller kanske nån typ av inneboende känsla, så har många av mina växter hamnat på rätt plarts med rätt kompisar. Och detta trots att jag aldrig skulle kunna ha beskrivit med ord varför dom just hamnat där dom hamnat. Men det är väl så det är, duktiga författare av alla de slag har förmågan att sätta på pränt det vi andra bara gör.