ÅRSKRÖNIKA del 4

Fortfarande är jag jätteförkyld och det verkar inte som om det går över, tvärtom det var lite bättre för några dagar sen tyckte jag. Alltså är jag sämre igen! Vilken urusel början på det här året!!

Men...jag återgår till förra årets krönika och börjar då med augusti.

Dom nya kläng- och buskrosorna blommade för fullt och även dom på min rosfolly hade kommit igång bra.

Trädgårdsdagen med "öppna trädgårdar" i hela Sverige närmade sig, så det var full fart i trädgården.

Penseérna hade "äntligen" (jag skriver äntligen eftersom man inte har hjärta att kasta dom innan dom blivit  överväxta och fula) blommat över och jag kunde ersätta dom med lite annan fägring. Som här på brunnen med ett vackert prydnasgräs och två kaskadpelargoner. Dom senare är jag mycket förtjust i eftersom man inte behöver plocka bort döda blommor, dom fäller blommorna själva.

Pallkragsrabatterna var fortfarande fina, men tyvärr tror jag att dom flesta dagliljorna hade blommat över till Trädgårdsdagen. Trist, men det fanns ju en del annat att titta på så det var OK.

Visningsdagen var trädgården välbesökt - igen - så man får väl säga att det var en lyckad idé.

I slutet på augusti började fjärilsbuskarna att blomma. Jag hade från början tre stycken; En hade frusit ner och var helt död., en hade frusit ner men bröt på nytt. Och den sista, den stora självsådda busken bakom garaget, hade fått en hel del frostskador men jag hade beskurit den hårt och den hade verkligen växt till sig. Så den var lika stor som vanligt igen, alltså en 3-4 meter hög och 2-3 meter vid.

Inspirerad av den här busken så köpte jag fakltiskt på mig två buddlejor till, en blålila och en ljust rosa, och planterade i samma steniga sandiga område. Gav 17 i att gödlsa dom eller vattna dom och nu ska det bli spännande att se om dom överlevt vintern. Den självsådda trivs ju tydligen i sådana här karga miljöer, så varför ska inte dom göra det!

I början på september, som faktiskt är en underbar sommarmånad här på Gotland, så hade jag bearbetat min gubbe tillräckligt. Han gav till slut med sig! Ja, alltså att göra ett litet vattenblänk av cementringen i bambu- och gräsrabatten!! Wow - äntligen!!!

Så det var bara att sätta igång och gräva upp växterna, ta bort dom stenar jag lagt i botten och sen gräva bort all jord. Därefter fick han ta över och börja gjuta.

Jag lovar att en så liten damm gjutits så ordentligt och noga! Det är nämligen så att när min käre gubbe gör något, vad det än är, så ska det göras riktigt ordentligt. Hade det varit jag som gjutit så hade jag säkert bara pytsat i lite bruk i botten och slätat till, men så enkelt fick det inte gå till.

Oh nej - och nu lär den pyttelilla dammen hålla för allt!

Sen skulle ju bruket brinna också innan vi kunde fylla på med vatten, vilket inte var lätt eftersom vi hade kommit in i en regnperiod. Vid det här laget var jag extremt otålig, hade ju faktiskt väntat 20-30 år på dammen, så jag var väl kanske lite grinig. Men...gubben är ju klurig, så halva - alltså på höjden - partytältet slogs upp ovanför och det tog väl en vecka så var dammgolvet torrt. Och jäklar vad fint det blev!

Nu hade jag lovat Rolle att det var det här var det absolut sista större jobbet i trädgården för säsongen, så nu var det bara till att njuta av sensommaren. Vi fick en del besök från Stockholm och var på massor av utflykter.

Just den här weekenden var det min väninna som också älskar att bada som var här, så hon och jag tog oss tända upp till norra Gotland för att bada i den Blå Lagunen.

Trots ett riktigt ruggigt väder, det var nog bara en 12-13 grader och regnet var på ingång, så hann vi faktiskt med att bada ett par gånger i det 16-gradiga turkosa vattnet. Mycket härligt!

Man märkte dock att sommaren började lida mot sitt slut genom att det var en massa marknader och jippon överallt. Bl.a. den här traktorparaden genom Ljugarn.

Än så länge så blommade det dock fint i trädgården, även om det började bli lite kyligt på mornarna.





Clematisarna blommade om...

...rosorna bara fortsatte att blomma...

...trädgården ville liksom inte riktigt erkänna att hösten var på intåg. Än kändes det som sommar faktiskt!

T.o.m. en del utplanterade penséer blommade fortfarande för fullt. Likaså nävorna, men man visste ju vad som väntade!