PALLKRAGSRABATTEN

Så har vi kommit till det som blev förra årets stora förändring på framsidan; "pallkragsrabatten". Det hela började tidigt förra året - sista januari faktiskt - då jag stod i dörren till lilla altanen och tittade ut över våra domäner. Låter det inte vansinnigt stort och tjusigt?  Det såg så öde och tomt ut på mitten av gräsmattan, alltså mellan huset och tomtgränsen. Sen var det ju vinter och trist också, men snacka om skillnad mot i år. (Man visste inte vad som väntade i år inte!) Alltså ville jag ha någonting där, men vad!?

.

Jag hade precis sett en bild på en tjusig lång spikrak damm med kantsten runt om. Och jag, som hitintills alltid velat ha rundade eller oregelbundna former i trädgården, ville helt plötsligt ha något rakt. Vilka idéer man får ibland!

Sen var det en annan aspekt också, jag hade börjat tröttnat på att rensa ogräs i långrabatten. OK, där det enbart var buskar, små träd eller stora perenner, där gick det väl an. Men där jag av någon anledningen klämt ner en massa små perenner i långrabatten, där hade jag faktiskt ett rent helsicke. Vi har väldigt lätt, men bördig jord och så är jag väldigt bra på att vattna.Vi har en egen brunn vars vatten är enbart till för trädgården, samt en fast bevattningsslang i långrabatten så gör jag det mycket ordentligt, speciellt under senvåren och försommaren när det kan vara riktigt torrt här. Det här betyder att allt växer vansinnigt bra, med betoning på ALLT! Alltså även ogräset!!

Fast då var min gubbe (som alltså inte är trädsgårdsintresserad) riktigt smart. Eftersom vi på baksidan hade ställt två laserade pallkragar på varandra för att jag skulle få en liten "surjordsrabatt" så tyckte han att jag kunde göra en lång pallkragsrabatt. Wow! Bra idé!! Perfekt för att slippa allt jäkla ogräs!!!

Sen utvecklade jag det hela med att säga att jag ville ha olika höjd på dom också. Till att börja med hade jag tänkt mig både enkla samt två och tre pallkragar på varanda tills jag upptäckte hur mycket jord det gick i en pallkrage =113 liter. Då blev det endast enkla och dubbla.

Så vi la ut en marktäckande duk precis där jag ville ha rabatten, gubben laserade pallkragar och jag grävde bort grästorven. (Känns arbetsfördelningen igen!?).

Sen klädde jag pallkragarna inuti - både för att skydda dom samt få dom att hålla fukten -  fyllde med lecakulor, torv och planteringsjord som jag gödslade lite extra med Osmocote, ett mycket långtidsverkande preparat.

En väninna som var här och kollade hur det gick för mig, påpekade att jag kanske skuller lämna en öppning i mitten på den långa raden. Annars skulle det bli väldigt långt att gå om jag behövde göra något på andra sidan en låda. Raden blev alltså 12 meter lång och 0,8 m bred. Mycket bra tänkt, det var tur hon kom förbi!

Och så började jag plantera. Från början var det ju tänkt att jag skulle flytta ALLA mina små perenner hit, men nu var det ju så att alla inte platsade i lådorna. Planteringarna skulle ju bli färgavstämda, alltså varje låda skulle bara ha växter i en färg. Hah - snacka om att det var svårt att få till. Vitt gick ju bra, notera den vita lupinen som blommade vid plantering i maj och som blommade hela sommaren och hela hösten ända tills frosten tog den i november. Helt otroligt!

Likaså rött, gult och rosa - men sen kom vi till min favoritfärg lila och så blått!

Lila finns det massor av, så jag planerade en låda med ljust lila och en med mörkt. Nu blev det fyra lådor, eftersom det som sägs vara blått faktiskt oftast är blålila så dom blå lådorna blev lila dom med. Men OK, det gjorde inget för det är ju mina nyanser!

Sen ville ju vi båda att det bara skulle välla av blommor i lådorna, så det var bara att åka iväg till Jonas i När och köpa en massa sommarblommor och plantera. Det enda problemet jag hade var dock att få tag på något vackert klättrande i blått eller lila till dom små spaljeerna. Därför blev det en ljuslila passionsblomma på den ena och en "blå" klockranka på den andra.

Och sen växte det och växte och växte - och det blev faktiskt precis som jag önskat mig och trott att det skulle kunna bli.

Redan framåt högsommaren var det nästan helt "utsålt" i lådorna och det förbipasserande stannade och tittade och undrade.......

Och det bästa av allt var att det blev bara bättre och bättre och pallkragsrabatten var snyggt från alla håll. Både från vägen och från tomten. Satt man t.ex. på bänken i stenhörnan hade man något riktigt frodigt att titta på, från ingången så såg trädgården också betydligt roligare ut än tidigare. Sen blev utsikten fin från köket och matrummet också!

Ända in tills första frosten i november så växte deså det knakade och ogräsrensningen var minimal. Jag tror jag tog bort ett tiotal små ogräsplantor under hela säsongen.Wow!

Det enda som inte växte var tiotalet Iris siberica jag hade tagit hem från USA. Men det kanske berodde på att dom redan verkade döda när jag fick dom. Plantorna hade först legat här i Sverige hos någon myndighet i tre veckor - trots att det fanns växtcertifikat med - och sen här på Gotland fem dagar (när jag var i Stockholm) utan att ha vattnas. Inte så bra! Två av plantorna överlevde visserligen, men dom växte extremt dåligt. Jag grävde dock ner alla och det ska bli kul att se hur dom har gillat den här vintern med massor med skyddande snö.

Något annat som inte växte så bra var dom femtio luktärtor jag dragit upp från frö. Men där var det småplantorna som dog. Alla utom två! Den ena var den mörka ovan, som var helt bedårande och doftade helt otroligt. Den satt jag vid en liten piedastal i ena änden av pallkragsrabatten, i den andra satt jag den andra plantan som var marinblå (alltså blålila)!

Sen köpte jag en påse frön av ljuslila luktärtor hos Lantmännen och tryckte ner i lådorna vid dom här piedestalerna - och dom kom upp och blommade fint! Så kan det gå när man gör sig till!!I år har jag ingen fröodling!!!

Susie