KOMMENTAR

Klicka på KOMMENTARER under det aktuella inlägget. Din kommentar behöver inte vara lång. Du kan bara säga HEJ och skriva ditt namn om du inte känner för mer!

Du måste dock - och det här gäller alla - markera rutan där det står att du inte är en robot, först därefter kan du skicka din kommentar.


VIKTIGT - har du inte någon egen blogg MÅSTE du klicka på ANONYM, då först publiceras den!



onsdag 18 november 2015

DEN BÖRJAR NÄRMA SIG...

...och det är med både med glädje och sorg för min del som jag ser fram mot årets jul!


Med glädje för att jag ÄLSKAR julen, Jag pyntar överdrivet - alla prydnassaker ska packas undan och nya i rött, silver, guld ska tas fram - och julgran förstås. Jag vill ha MASSOR av ytterbelysningar (fast endast i vitt och dom får absolut inte tändas före 1 advent) och så vill jag att det ska finnas alla gammeldags julrätter på bordet - även om man inte orkar äta av dom!



Men jag har aldrig haft några problem med att bli stressad och känna mig utarbetad, TROTS att vi dom sista 15 åren i Stockholm alltid hade hela släkten hos oss på julafton. Det gäller bara att planera vettigt så man får tid över för lite lekar.....

Santos som busar med husses arm

Nu tror ju ni som följt min blogg ett antal år att det är klart att det är lättsamt när man har en gubbe som är pedant och älskar att städa, men se där har ni fel! Han gör så lite som möjligt till julen. Han kan hålla på att meka med någon leksak i verkstaden och sen han tar fram dammsugaren på julafton, men allt annat - och då menar jag ALLT - får jag göra själv. Det är ju jag som ÄLSKAR julen.....!!!

pappa 84 år
       Sen till julens sorg; Vi har inga släktingar kvar i livet som kommer till oss. Min mamma & pappa, min bror Roland, Rolles mamma och pappa, mina mostrar Ulla & Anna-Lisa och hennes gubbe Georg, min faster Maj och hennes make Nisse. Min äldre kusin Arne och hans dotter Anita. Alla dom här som alltid var hos oss plus vår goda vän Görel är borta. Och min bästa väninna Christina bor i Gustavsberg....

Mamma 78 år

Med dom här gästerna hade vi då såna där riktigt myllrande bullrande skrattandes jular som man numera nästan bara kan läsa om. Och nu sitter vi här ensamma.....inte kul!

Beth & Cronis, julen för 3 år sen

Förra året skulle Cronis & Beth komma som vanligt, vi har firat med dom sen vi flyttade ner, men hon var så dålig efter en hjärtoperation så hon orkade inte. Förmodligen blir det likadant i år och dessutom lär ju inte jag vara "fit for fight" heller. Så det blir väl att sitta här insnöade (?) och glo på TV - vilket vi gjorde för första gången på 25 år förra året - och sen äta lite skinka. Ja, ja.....


11 kommentarer:

lavendia sa...

Man har väldigt olika förväntningar på julen. En glad bullrande fest med massor av släkt och vänner, är väl det som man tänker på.Och kritvit snö i drivor utanför. Men de flesta har det nog inte så.
Mina föräldrar arbetade ofta på jularna. Jag själv likaså. Jag tycker det är mysigt med alla ljusen, men är inte rasande road av pynta. Julklappar har vi dragit in på, så det är bara barnbarn som får. Och vad hittar man på då? Så jag tycker julen är sådär...
Fast vi sitter inte ensamma, det gör vi inte. Och en del av julmaten är god, inte minst skinkan och Janssons.
Den här julen blir nog bra, när ni sitter i lugn och ro med litet glögg. / Britt

Rosor och ruiner sa...

Ja, livet förändras, det blir sig aldrig likt igen när vänner och kära försvinner... Men minnena finns där, och man får nog försöka glädjas åt det man har och göra det bästa av situationen (och det tror jag att du gör också!). Men jag förstår dig så väl! Tänker också ofta på dem som inte längre finns ibland oss, och hur annorlunda det blir, och just vid högtider är det ju extra påtagligt.

Gratta Rolle i efterhand! ;)

Kram Gunilla

Yvonne Blom sa...

Det är livets gång. Men en del firar jul tillsammans med andra ensamma i kyrkors eller andras regi om man inte vill vara ensam. Antar att det blir trist när man har förlorat sina nära att man tänker på ett annat sätt då. Jag kan ibland tycka att det är så skönt när vi är ensamma och firar i lugn och ro. Barnen är då hos sina respektives familjer och vi firar någon annan dag istället.
Tror nog att ni ändå får en skön jul!
Ha det fint! Kram

Ölandsvindar sa...

Vi vet inte riktigt ännu hur vår jul kommer att se ut. Vår dotter har ju flyttat till mindre bostad och orkar dessutom inte så mycket efter sin stroke. Barnbarnen bor i egna bostäder och arbetar dessutom olika tider så det är svårt att samla alla. Det kan bli så att vi åker upp några andra dagar under december och är hemma under själva julhelgen. Det finns säkert några häromkring som också är ensamma som vi kan bjuda hem vid något tillfälle. Vi får se.
Kram /Kerstin

marilyn sa...

Hej, ja, livet förändras och vi med det. Inte mkt att göra åt. När våra barn var små och mina föräldrar levde hade vi jular som stod härliga till.. Men det var i ett annat liv.. Så känns det i alla fall. Numera ska vi vara glada om vi får till en träff med alla på en och samma gång. Vi är nämligen många på både makens och min sida. Alltid är det några som inte kan komma pga julträffar med pappor, mammor, svärmödrar eller fäder. Stor familj leder till mkt planering och det funkar inte alltid. Ha en fin dag!!!

Jord under naglarna sa...

Ja, det är nog så att livet förändras och kära som fattas oss kan saknas mer vissa stunder.
Jag kommer att pynta som vanligt, men i övrigt blir det en lugn jul. Det är inte vad barnen önskar sig, men jag och maken känner mest för vila efter en hektiskt höst.

Kram.

Marlise sa...

Das ist der Lauf des Lebens.
Traurig aber wahr.
Aber ihr beide werdet es bestimmt trotzdem schön haben.
In 5 Wochen ist schon Weihnachten.
Das geht jetzt so schnell.
Und dann kommt das Licht schon langsam wieder zurück.
Und das Jahr 2016, wird für dich hoffentlch 1000mal schöner als 2015.
Lieben Gruß aus der Eifel nach Gotland

Det är sättet att leva.
Sorgligt men sant.
Men ni två kommer fortfarande har bestämt det vackert.
I 5 veckor är redan jul.
Detta är nu så snabbt.
Och sedan ljuset kommer sakta tillbaka redan.
Och år 2016, är för dig hoffentlch 1000 gånger vackrare än 2015.
Vänliga hälsningar från Eifel till Gotland
Marlise

Ingrid sa...

Visst är det väl trevligt med julen där mitt i värsta vintermörkret, men jag tar inte så hårt på det. Får man lite gott att äta och får umgås med nära och kära så räcker det bra. Skaran minskar med åren och det är känns lika trist varje gång någon försvinner. Du får glädja dig åt att du har Rolle kvar i alla fall och så hoppas jag att hälsan blir bättre och bättre så att du kan njuta av julmaten.
Kram, Ingrid

Evas Kvarnaro sa...

Hej Susie, är nu hemma och ger dig famnen full av rosor (Alexander rosen),
den fick liv i sig igen eftersom hösten var ovanligt varm.
Men jag ska knippsa några till, det bör väl då bli de sista för i år för kylan sägs vara på gång.
Ja livet och jularna förändras år från år, du skulle kunna vara med i julen
'Fanny och Alexander' där var det en bullrig jul, hi hi hi . . . .
Nej tack för mig, jag vill ha lugn och ro, *fniss* men sant.
Förr var det roligare när barnen var små, men nu är familjen på 20 personer
och jag blir trött bara jag tänker på detta, ho ho ho . . . säger tomten.
Men alla vill helst vara hemma hos sig själva nu, barnen vill vi ska komma till dem i stället, så vi förflyttar oss år från år till dem.
Helst vill jag fly till *värmen*, någonstans till en öde Ö där inget
'bling-bling' stör friden, fniss
Ja ja som tur är vi alla olika i julfirandet. De som vill ha en stor bullrig
kan inte få det på grund av olika händelser och de som helst vill vara själva blir påtvingade jul-kalaset, (nej vi har inte blivit påtvingade,
men läst om personer som blivit det).
Mina barn vet hur läget är hos mig (oss), hur jag vill ha det nu.
Egentligen borde jag nu tycka att julen är en mysig familjeträff, men att sitta inne och trängas (vi har väl plats, men ...) mat hit mat dit - hett vid spisen m.m. Jag jobbar inte har mer tid egentligen, ingen tid att passa
bara ta det som det kommer . . . . men åldern tar ut sin rätt, *fniss*
Därför var familjeträffen nu i början på oktober mycket trevligare och att kunna vistas ute, ljuden blir inte så öronbedövande som inne, (tinitus).
Hade vi bott på Gotland då hade ni fått gäster (vi), då skulle jag bullra som många gäster, *he he he*

Sköt om dig vännen, krama killarna dina./ Eva

mammi sa...

För tillfället hatar jag julen, alla högtidligheter över huvud taget. Fira den 4:e julen, med en make som är så dålig.Bävar. Blir nog som de sista jularna, har "knytkalas" eftersom jag inte orkar med allt till 16 personer. Att vi firar den hos oss, beror på att våra barn, barnbarn inte har plats för så många.Svårt att känna en glädjande förväntan, när man år så pest som jag.Däremot önskar jag alla att fira jul som den skall vara. "Och inte kommer tomten heller, vi brukar spela om julklapparna med tärning" ganska kul. Bestämmer ett högsta pris, så kan man vinna allt ifrån en ficklampa till hygienartiklar.Hoppas att jag snart blir mer positiv, men det är för mycket negativt runt mig. En ny omgång med medicin som han skall ta i sju veckor, efter ytterligare ett tag på sjukhuset. Dock inte lika mycket hela tiden, utan så många 2 veckor, så många i en vecka och sen trappa ner så det blir 7 veckor. Egentligen skulle jag bara skriva positiva saker till dig, det är du värd, men tyvärr hjärnan styr. Till råga på allt elände har vi "skitväder" med regn och blåst, så inte ens Elvis vill va ute. Inte nog med att han sover i min säng, nu gör även Saya det "efter hennes begravning" I efterhand kan man ju skratta åt det, får man det ?
Kram till er alla 3
från oss 3

HWIT BLOGG sa...

Ja julen kan vara lite tvetydig...släkten blir mindre och mindre med åren. I år kanske vi firar den helt själva och det går bra det också, bara ta det lugnt, vila...ja vi får se!
Ha en skön novemberhelg nu!
Kram Titti