MÅSTE SKÄRPA MIG

Sista tiden har jag slarvat lite med bloggen. Jag har varken lagt ut nåt nytt eller kommenterat andras inlägg. Varför vet jag inte! 

Det kan inte bero på att jag har varit upptagen med annat, tvärtom. Dagarna har jag mest spenderat framför TVn eller datorn - eller med en bok i nypan. Och inte har jag tröttnat på att blogga heller, jag läser era inlägg med glädje. Men sen kommer det till det här med att kommentera...

Har alltid gillat att skriva så varför jag inte kommenterat det jag läst förvånar mig faktiskt. Kan det bero på att hösten kom extremt tidigt i år och jag som inte kunnat njuta av sommaren i år har blivit en aningens deppad. Brukar inte vara det, så jag vet inte riktigt hur jag reagerar då!?

Dagarna år väldans tråkiga när man inte kan göra nåt. Varken inne eller framförallt ute i trädgården som ser hemsk ut. Det är ogräs i alla rabatter och buskar och träd skulle behöva beskäras ordentligt. Sånt har jag ju skött tidigare. Och har det varit nåt träd eller stor buske som jag inte nått upp i har Rolle kapat grenarna jag velat få bort enligt mina direktiv.

Sånt här växer överallt i gräsmattan!

Men...numera ser det otroligt igenväxt ut och även om Rolle försöker trösta mig med att "- det är bara du som ser det, kolla hur andra har det i sina trädgårdar" så hjälper det inte. Jag kan nästan inte titta ut för jag blir så deppig. Enda gången jag kände mig nöjd och glad i somras var när jag var ute på altanen och beskar buskarna som växt in. 

Ogräs här på öjn - nunneört som dock är lätt att ta bort!

Alltså får jag hoppas att mitt tillfrisknande fortgår så att jag åtminstone kan göra lite nytta. Just nu är inte heller vädret riktigt passande för trädgårdsjobb. Det regnar, mycket eller lite, varje dag. Nyss kom det t.ex. en störtskur trots att solen sken för fullt för 10 minuter sen och nu är tillbaka igen. Och snart har man 4-5 månader av trist innesittarliv framför sig, då hjälper det inte att bli bättre...

SUSIE

LITE TRÄDGÅRDSJOBB

I förrgår var jag ute på altanen och gjorde lite "trädgårdsjobb"! Underbart!!

Har ju inte kunnat ta mig ut dit sen min födelsedag den 26 augusti då vi tog med oss mat hem och sen satt ute och åt både lunch och middag. Och totalt i år har jag varit ute i trädgården eller på altanen 5 gånger! Men nu när jag börjat bli betydligt bättre igen klarar jag att ta mig ut med hjälp av dom två handtag som Rolle satt upp. Ett på insidan och ett på utsidan vid altandörren. Så i förrgår gick det riktigt lätt att komma ut och in. Fast jag är extra försiktig!

Det "jobb" jag gjorde var att beskära några buskar som växer nedanför altanen men som växt upp så att flera grenar hängde in. Ett par grenar hade t.o.m. växt ända upp till altantaket på undersidan. Men det finns mer att göra där ute. Bl.a. så ska jag fota dom gladiolus jag satt i två krukor i våras. En sort har nämligen äntligen börjat blomma. Fast det är ju inget "jobb" precis...

Buskarna nedanför altanen är buxbom, silverbuske (fast en ovanlig variant som är gul/grönbrokig och vintergrön), benved samt en vinröd hibiskus (som får tjusiga röda knoppar men som aldrig har slagit ut - se nedan). Dom här växer mitt emot soffan upp över räcket och gjorde att man inte såg ut ordentligt. Alltså var jag tvungen att klippa dom ganska  hårt, men det har aldrig varit några problem tidigare - dom tål det.

Efter gårdagens lunch skulle vi åka till Klintehamn eftersom en av mina mediciner kommit till Coop. Rolle tänkte passa på att besöka Klintehamns återvinning, men fick till sin stora förvåning höra att dom bara har öppet på söndagar!? Konstig dag!! Alltså skulle vi vara tvungna att ta en tur till Hemse också. Men jag kom inte med för precis innan vi skulle åka så höll jag på att ramla... 

Klarade mig med nöd och näppe att hamna på golvet eftersom jag - förståndigt nog - låst kontors/köksstolen bakom mig och hamnade på den. Slog mig inte ens. Men det gjorde att jag blev lite uppskärrad och inte ville gå ut till bilen för att enbart göra Rolle sällskap under bilturen. Jag går inte gärna in och ut ur bilen om jag inte måste! Alltså fick han åka själv medan jag satt hemma och glodde på TV. Och idag är det en innesittardag - regnet bara vräker ner...

SUSIE

POSITIV TID

 Dom senaste dagarna har det tidigare livet börjat återkomma! Jag har kunnat ta mig lite längre än tre steg utan krycka, rullator eller rullstol!!

Fast det är klart att jag inte orkar ta mig några längre sträckor och att hyllor och framförallt väggar då är mina hjälpmedel. Utan att kunna stödja mig så skulle jag ramla, men får jag bara stödja mig lite kan jag gå ett 10/15-tal steg. Men jag tror att rullatorn kommer hjälpa mig att träna upp gången snabbt. 

Vi har inte gjort så mycket sista veckan, annat än glott på bilrace på TV. Har dock börjat återgå till att laga mat, även om Rolle hjälper till med att handla, bestämma vad vi ska ha både till lunch och middag, samt lägga sig i själva matlagningen. Vilket gett mig både glädje, tacksamhet och problem. Han kan ju inte laga mat, vilket gjort att en del rätter blivit lite konstiga...

Men det senare gör inte så mycket, jag tycker ingenting är gott (jo, kräftor men det kan man ju inte leva på för jämnan) eftersom jag numera använder Ozempic. Alltså diabetessprutan som gör att man går ner i vikt. Den påverkar mig så mycket att jag ibland får tvinga mig att äta - i förrgår t.ex. blev det en hård macka till middag. 

Igår däremot skärpte jag till mig ordentligt. Rolle hade köpt blomkål så jag bestämde mig för att hitta på nån kul rätt till honom. Han älskar blomkål!  Jag la dom små träden i en smord form, sen hade vi rester av kassler som var skurna i små bitar och hårdstekta och dom la jag ovanpå. 

För att få lite smak så saltade jag - försiktigt - och tog lite torkade chiliflakes och krossade över, hällde på lite grädde och rev sen parmesan över alltihop. In i ugnen i 175 gr i 45 minuter. Rolle åt kokt potatis till och tyckte det blev urgott. Själv tvingade jag i mig några skedar, men hade önskat att det hade varit både mer chili och mer parmesan - och kanske bacon istället för kassler. Det var ganska smaklöst. Men man tager vad man haver!

SUSIE

 

TIDLÖSA

Fredag och dags att svara på Elisas fem frågor. Var ett tag sen jag gjorde det, men idag har vi tagit det lugnt så jag har fått tid över - så här följer dom och mina svar.

* Finns det en doft som direkt gör dig på gott humör?   Kräftors dilldoft...

* Vilken vardagsuppgift gör du faktiskt gärna?   Förr gillade jag att tvätta fönster...

* Vilken låt gör vardagen roligare för dig just nu?   Nån riktigt bra gammaldags blues... 

* Finns det en vardagsvana du vill bli bättre på för att må bra?   Att kunna gå längre än några meter...

* Vilken liten detalj i ditt hem gör dig glad varje gång du ser den?   Måste det vara nåt litet? Jag blir glad  över hela vårt hus...

SUSIE

KUSINTRÄFF

 Nu var det ett bra tag sen jag skrev nåt, det var alltså innan mina lunchgäster var här i lördags. Så det är hög tid för det här inlägget...

Gästerna var alltså min kära kusin Monica och hennes kusin Eva. Monica brukar vara här ett par gånger om året minst och innan vi flyttade hit hade vi mycket nära kontakt. Vi var mer som ett par syrror än kusiner. Tyvärr så fick jag ju en stroke för två år sen och orkade inte längre med besök - framför allt inte att roa mig med några gäster. 

Kusin Monica

Nu fick jag ju ett återfall för nån månad sen, vilket gjort att jag inte ens kunnat gå så besök var inte att tänka på. Men min smarta kusin bokade in sig och Eva på ett hotell i Visby och dom kom till Gotland i fredags och hyrde sen en bil. Jag hade lovat dom en lunch vilken dom fick i lördags, och Monica tyckte att vi skulle kunna äta räkmackor från Djupvik. Så Rolle åkte och köpte 2 stycken och sen delade jag dom så det räckte till oss fyra, För Rolle skulle naturligtvis också vara med trots att han aldrig träffat Eva - trodde jag!

Men på fredagen fick jag "kalla fötter" och bestämde mig för att nåt mer ville jag bjuda på, så jag gjorde "Polsk Stark Tomatsoppa" som passar ihop med räkor. Brukar ha i kräftstjärtar. Det var tur tror jag, för iaf Rolle åt massor och dessutom åt han soppa på kvällen med ett antal ostmackor så jag slapp laga middag. Jag, som numera går på Ozempic, har sista tiden inte tyckt att nåt smakar gott tyckte också att det var ätbart och fick i mig den goda räkmackan och flera dl soppa. (Vilket chockade magen och gjorde att jag senare fick lite ont, men det gick över ganska snabbt.)

Sitta ute och äta var tyvärr inte att tänka på. Vädret var alldeles för ruggigt!

Det blev en massa snack både om forntid och nutid och det visade sig att Rolle och Eva faktiskt hade träffats tidigare på nån släktmiddag. Jag såg dock att han såg tröttare och tröttare ut och blev inte förvånad när han smet in i sovrummet en halvtimme innan tjejerna gick. När dom åkt så satt jag mig i min nya elfåtölj, lindade in mig i värmefilten, slog på TVn och somnade direkt. Är ju inte längre van med gäster, så jag var trött både kroppsligt och mentalt. Tyvärr glömde jag ta fram kameran innan tjejerna kom och sen hade jag inte en tanke på det! MEN OTROLIGT HUR TREVLIGT DET HADE VARIT!

Till saken att  man var trött hör att vi har ju haft varsin soffa framför TVn, men jag grejade inte längre att ta mig upp ifrån min. Alltså hade vi köpt en sån där eldriven fåtölj som man kan göra en massa med. Bl.a. höja och sänka. Det blev ju väldans trångt i vardagsrummet med två soffor och en jättefåtölj så nu skulle soffan säljas och efter mycket om och men så skulle paret som köpt den hämta den på fredagseftermiddagen. 

Vi var lite oroliga för det var en extremt tung kvalitetssoffa, men Rolle ringde efter hjälp - dom jättesnälla sonsönerna till vår tyvärr avlidna hustomte. Så paret bar ut soffan på altanen och därifrån bar "grabbarna boys" som är tvillingar och bara 14 år - men stora och starka som 20-åringar - ner den och fram till släpet. Precis när dom åkt så började det regna och åska så vi hoppas dom kom hem ordentligt!

Framåt kvällen så gick Rolle och la sig för att läsa, själv tänkte jag titta på nån ny kriminalare på TV som började 21.30. Men då blev det kolsvart i hela huset, elen hade gått. Jag såg att min kusin hade skickat ett meddelande så jag ringde upp och fick då reda på av henne att det var elavbrott på hela ön. Bra, det skulle betyda att elen kom tillbaka snabbare än om det bara hade varit lokalt i Eksta. Så det var bara att försöka ta sig in i sovrummet - inte så lätt på en rullstol - och krypa till kojs. Rolle hade det lättare, han var ju redan på plats.

Acer pseudoplatanus `Spring Gold´ - tysklönn

Trots att vi båda sovit på eftermiddagen somnade vi ovaggat, men 23.30 vaknade jag av att alla lampor i huset tändes och att TVn gick igång. Rolle som naturligtvis inte har hörapparaterna på sig när han sover, sov vidare så jag fick ta mig upp och släcka. Blev därför jättepigg och var tvungen att ligga och läsa ett par timmar. Så idag blir man väl trött igen. 

En kul sak märkte jag dock i natt, jag kände mig riktigt bra. Kunde t.o.m. gå några meter. OK, jag var tvungen att stödja mig mot hyllor och väggar, men jag tog mig fram själv! Underbart!! Jag är på bättringsvägen!!!

SUSIE

VI HAR FÅTT HÖSTKÄNNING

 Hade räknat med att vi skulle kunna sitta ute på altanen och äta lunch när tjejerna kommer i helgen. Men fy 17 vad kallt det är...

I natt vaknade jag av att jag frös, inget ovanligt för jag är en riktig fryssk.. och vill ha runt 24 grader inne. Men i natt jag blev aldrig riktigt varm, utan låg och huttrade länge. Det visade sig vara bara strax över 20, så nu har Rolle fått slå på värmen som varit avställd hela sommaren. Ute är det nu bara 16 grader - hur kallt det var i natt vet jag inte - och ska max bli 18 i helgen, alltså blir det ingen altanlunch utan vi får sitta inne.

Nu gör inte det så mycket, vi kommer ägna oss åt att snacka gamla minnen samt uppdatera varandra vad som hänt under åren. Min kusin Monica har jag ju alltid haft mycket nära kontakt med, hon brukar bl.a. vara här 3-4 gånger per år, men Eva vet jag inte så mycket om. Och nån aktivitet för oss utomhus är ju numera inte aktuell. 

Överst min Yucca som nu står nedanför altantrappan - och blommade i år!
Sen den sort jag letar efter, Yucca gloriosa `Spotted Tiger´.

Rolle kommer nog att tröttna på vårt tjatter efter nån timme, men då får han ägna sig åt nåt annat. Han har alltid bilarna eller trädgården att pyssla med - och i värsta fall får han väl sätta sig framför TVn eller lägga sig och läsa. Just nu är han t.ex. ute och fixar med skåpbilen. 

I morgon eller på lördag kommer jag nog inte ha tid att svara på Elisas frågor. Redan på lördag kommer tjejerna på lunch, så jag ska försöka städa lite till i morgon. Det lilla jag gjort hitintills är inte mycket. Jag har dammat och våttorkat en del ytor och prydnassaker. Men det är inte klokt vad lite jag kan göra och framförallt - vilken tid det tar!

SUSIE

 Sakta, mycket sakta - men säkert hoppas jag - blir jag lite bättre. Nu är jag så pass att jag kan ställa mig upp helt utan hjälp. Skönt!

Men hjälp av Rolle måste jag dock ha ibland. T.ex. när jag ska duscha - för då är jag rädd att ramla på kaklet. Idag tränade jag lite på hur jag ska köra den nya rullstolen över trösklar när jag så småningom ska ut. Är inte riktigt som med kontors/köksrullstolen som är mindre, smidigare och därför bättre inne.

I helgen får vi Stockholmsbesök, min kusin Monica och hennes kusin Eva. Den senare har jag inte träffat sen vi var små och både lekte och bodde ihop på somrarna – alltså c:a 65-70 år sen! Vi hade massor av kul ihop, vi var ju tripp-trapp-trull i ålder med ett år emellan. Så nu måste jag "städa undan" lite. Det är vansinnigt med damm överallt...

Tjejerna ska inte bo här – det sa jag ifrån för länge sen, orkar inte det tyvärr – utan på hotell i Gustavsvik. Så vi kommer nog bara träffas här för en lunch en dag. Monica föreslog att vi skulle dela på 2 färdigköpta räkmackor från Djupvik. Och Rolle höll med, det räcker så bra med en halv sådan och otroligt goda är dom...

Annars har det inte hänt speciellt mycket sista tiden. Vilket känns väldigt skönt, det är ju oftast bara tråkigheter numera. Vädret har blivit mer höstlikt med kyligare kvällar och nätter. Så jag undrar om vi kan luncha ute på altanen. Jag skulle tycka det vore underbart, men då måste det vara åtminstone 22 grader där...

SUSIE

FREDAGSFRÅGOR EN LÖRDAG!

 Jahapp så är det lördag igen och jag har naturligtvis glömt att svara på Elisas 5 fredagsfrågor! 

Hortensia

Skulle gjort det igår, men fick en massa annat för mig. Så här följer frågorna och svaren;

*Vad känns mest nytt i ditt liv just nu?   Att jag inte kan njuta av varken havs- eller poolbad!

* Vilken färg känns som mest ”du” just nu?   Som vanligt är det lila!

* Vad är det första tecknet på höst för dig?   Eftersom det är minst 2 månader kvar av sommaren så tänker jag inte alls på det!

* Vilken vana vill du ta med dig in i hösten från sommaren?   ...!?

* Vilken höstrutin längtar du efter att återuppta?   Att ha riktigt varmt inne. Allt under 24 gör att jag fryser och allt över 21,5 gör att Rolle svettas. Så jag kör med extra filt framför TVn och Rolle med fläkt!!!

😜

SUSIE

JAG BER OM URSÄKT

 Ibland har man lite svårt att uttrycka sig så att andra förstår exakt vad man menar!

I mitt fall är att ni mina kära läsare nu tror att jag har extra ont, men så är inte fallet. Visserligen fick jag fruktansvärt ont när jag satt på gräsklipparen som jag berättade om i senaste inlägget, men så fort jag klev av och ramlade ihop så var smärtan över. Däremot så hade vänster sida av min kropp blivit förlamad! Och får jag välja, vilket man tyvärr sällan får i såna här sammanhang, så tar jag hellre smärta än förlamning. Det finns ju smärtstillande att ta till...!!

Är fortfarande "halvförlamad" och kan inte gå mer än 2-3 steg med stöd, men jag känner att jag blir en aning bättre dag för dag. Alltså nåt positivt som händer! Tjejerna från bostadsanpassningen har hört av sig så jag ska idag få en rullstol så jag kan komma ut lite. Nu har det ju blivit varmare igen så jag hoppas verkligen att jag kan ta mig ut till solen på altanen åtminstone (det är två trappsteg dit ut)...

Man får ju en massa praktiska problem när man är oflyttbar. I måndags t.ex. hade jag tid hos frissan, men kontaktade henne i förra veckan och bad att få en ny tid om ett antal veckor. Vilket hon fixade åt mig trots att hon har fullbokat för det mesta. Hos henne finns det en fin ramp att ta sig in på, men man måste ju ha nåt att sitta på och rulla in med också!

Sammetshortensian 2024

Härom dagen lyssnade jag på trädgårdsprogrammet på radion med John (en favorit). Det handlade om hortensia och lite nytt fick man i sig. (Det är så dags nu när man inte har nån nytta av det!) Jag har två hortensior, en vanlig syrenhortensia (Hydrangea paniculata) och så en lite ovanligare, sammetshortensia (H. aspera ssp. sargentiana), se ovan. Den senare fick jag när jag fyllde år av min tidigare granne och nära kompis i Örby-Älvsjö, Bibbi, som hade med sig ett jätteexemplar från Zetas i Stockholm. Nu är busken enorm...

Bibbi var som mig; Gillade hundar (hade Saluki) och var aktiv i kennelklubben, gillade trädgårdar och växter (men odlade inte nåt matnyttigt), älskade Gotland (hennes änkeman bor här nu) och hade mycket stort umgängesliv - och både jag och Rolle saknar henne nåt otroligt!

Kari och Bibbi...

Bibbi var ofta hos oss och hälsade på tills hon tyvärr avled i cancer för ett antal år sen. Och hennes man Jola, som alltså också var vår granne i Örby under många år, umgås vi inte alls med trots att han numera bor bara ett par mil härifrån. Första året var han här på några luncher samt på julafton, men numera ser man inte en skymt av honom - och hans nya fru har vi aldrig träffat!? Det är konstigt hur saker och ting utvecklar sig...

SUSIE

FREDAGSFRÅGOR och "TRIST"

 I senaste inlägget så slutade jag med att skriva att nåt "trist" hade hänt så att det inte blev nån födelsedagspresent från Rolle. 

Det "trista" pågår fortfarande, så förutom en påse med färska kräftor (är alltså tokig i kräftor) har jag inte sett skymten av nån present. Men det är inget jag önskar mig just nu så det gör inget att det inte blev nån från Rolle. Jag blev ju så otroligt firad av mina andra nära och kära...

Mmmm...

Men tillbaka till det "trista" som hänt. Dagen började bra. Det var bara nån dag efter min födelsedag och jag kände mig så pass pigg att jag beslutade mig för att klippa gräset. Vi har ju en stor tomt så vi har varsin åkgräsklippare, jag en sån där midjestyrd och Rolle - naturligtvis - en som ser ut som en liten traktor. Men min klipper snyggare! Det hade ju kommit en massa regn veckan före så även om gräset fortfarande var brunt så växte det MASSOR av nåt ogräs i det. Så det måste klippas...

Ogräs

Vet inte namnet på ogräset, men det är en stor platt blaffa som det kommer upp smala stänglar ifrån. Dom blir 30-60 cm höga och avslutas med en liten men ganska vacker gul blomma. I år har det alltså blivit massor; Otroligt många! Förmodligen beroende på att jag inte har kunnat sköta trädgården ordentligt på två år - och kanske också beroende på det konstiga väder som varit. 

Mitt arbetsverktyg...

Så efter lite hjälp av Rolle - han ställde ut min klippare, servad och fylld med bensin och hjälpte mig upp. Hade alltså problem med att lyfta vänsterbenet mer än 7-8 cm och ingen ork i vänstra armen/handen. Väl uppe så körde jag runt på framsidan i ganska lugnt tempo och allt kändes underbart, så jag fick för mig att även klippa på gavelsidan. Det gick också riktigt bra så då bestämde jag mig för att ta baksidan - även om jag började känna mig lite trött. Skulle jag inte gjort...!

Jag fick otroligt ont i ryggen (har ju diskbråck) och problem med vänstra armen/handen efter stroken för två år sen - men envis som jag är så gav jag mig inte utan fortsatte att klippa. Till slut var baksidan nästan klar, men jag hade då så ont att jag var tvungen att ge upp. Körde fram till grindöppningen och bad Rolle att hjälpa mig ner. Brukar alltid parkera där för då kan man hålla sig i nätstaketet när man går av eller på. Kom av, men upptäckte då att hela vänstra sidan var bedövad och kroppen inte bar mig. Kroppen vek sig helt...

Hade dock tur att få tag i staketet och Rolle stod ju bredvid och kunde hjälpa mig så jag hängde mig över gräsklipparen. Sen vidtog det hemska att försöka ta sig runt halva huset för att komma till ytterdörren. Rolle satt mig på sin utomhusrollator - han har en inne och en ute för han är kraftlös och vinglig efter en cellgiftsbehandling mot cancer för 25 år sen - och sen körde han mig fram till dörren. Sen skulle jag upp ett par trappsteg för att komma in. Det löste sig genom att Rolle ställde en stol precis i dörröppningen och så kunde vi med gemensamma krafter få upp mig på stolen. 

Den här lilla färden tog en timme ungefär och sen fick jag sitta där i öppningen en halvtimme för att vila mig... Väl inne kom vi på att jag hade fått en stol med hjul av Hjälpmedelcentralen att använda när jag var i köket (alltså när jag kom hem från sjukan efter stroken 2023). Då hade jag även en rullstol, men den lämnade vi tillbaka i höstas då jag inte längre tyckte jag behövde den. Började känna mig bättre! Så fram med den här stolen som jag har använt inne på kontoret så det är den jag använt dom sista veckorna. Vilken otrolig tur att jag hade den!!!

Har nu lärt mig att resa mig (puh) samt ta max 2-3 steg från stolen (behöver dock stöd). Men det bästa är att jag inte längre har nåt ont och att foten och vänsterbenet endast är dåligt nedanför knäet. Är antagligen på bättringsvägen, men igår bestämde jag mig för att ringa Hjälpmedelcentralen 8-10 - ingen svarade (!?) - och tala om att jag behöver en rullstol igen. Likadant idag, inget svar! Men jag gav mig inte utan ringde växeln. Jag kan ju inte längre ta mig fram med hjälp av en krycka utan måste få nånting som går att rulla utomhus, annars kommer jag aldrig att komma ut. Inte ens ut på altanen trots att det finns handtag att hålla sig i och bara är ett trappsteg...

ELISAS FRÅGOR

* Vad i dig har du försökt ändra på, men som kanske inte behöver ändras?   Vet ej...fråga mina nära och kära!

* När blir du för mycket – och när blir du för liten?   Är alldeles för mycket gnällig om mina krämpor - och alldeles för lite "på" när det gäller kontakt med sjukvården och myndigheter. Men har börjat lära om...

* Vad tycker du om att få vara – men bara i vissa sammanhang?   Hjälpsam men bara när det gäller sånt jag kan eller vet! 

* Vad brukar du säga att du ”borde” göra, men ännu inte har börjat?   Borde träna mer, men det är svårt när man inte har nån ork.

* När känner du dig som mest mottaglig för förändring?   När man ligger i sängen och inte kan sova, då får jag alltid "vilda" ideer...som faktiskt ibland förverkligas!!

SUSIE

 

FÖDELSEDAGAR

 Helgen i slutet på juli är slut och vi har firat klart. Eftersom vi båda är lite krassliga så blev det inte så mycket firande i år, alltså ingen stor fest - men mina nära och kära kom ihåg mig trots att dom flesta bor i Stockholm. 

Inne och uteserveringen på Djupvik hotel & restaurang med utsikt över fiskebyn mot Karlsö.

Men fyller man jämt - 80 - så tycker iaf jag att man ska unna sig lite extra vilket betydde att Rolle - som fyller 85 i höst och då ska han firas - hade köpt en liten flaska med dyr fransk champagne samt en halvflaska rosé. Skumpan smakade vi på efter en härlig lunch på altanen, jag fick i mig ett helt glas... Rosén blev det också ett glas av framåt kvällen, men i ärlighetens namn var den inte god alls. Den var mousserande och det gillar inte jag (om det inte är skumpa förstås). Men å andra sidan gillar jag inte rött, vitt eller rosévin överhuvudtaget numera...!

Hotel och poolavdelningen.

Mina vänner i Stockholm hade skramlat till en fantastisk lunch - eller middag, det var valfritt - så vi åkte ner till Djupvik Hotel & Restaurang vid kusten för att beställa mat som var förbetald. Summan räckte till både lunch & middag, så det blev deras omtalade räkmacka - som jag ätit tidigare - till lunch och sen en Cesarsallad till middag. Vi beställde alltså mat och tog hem. Att vi inte åt på krogen berodde på att jag inte kände riktigt för det. Har bara en hand som fungerar och då känns det lite trist när folk börjar glo på en...

Tyvärr fel bild på mackan, men det är ju räkor på den iaf...

Nu visade det sig vara så otroligt mycket mat att när vi ätit upp deras fantastiska smörgås till lunch så orkade vi ingen middag, så vi sparade salladen med kyckling, bacon och ost till dagen efter. Tyvärr var den inte riktigt i min smak eftersom dressingen smakade vitlök - och det är nåt jag inte gillar alls. Likaså gillar jag inte ruccola, men det hann jag säga till om att jag inte ville ha. Eller rättare sagt Rolle sa till om det, för det var han som beställde. Själv satt jag var i bilen...

För övrigt blev jag uppvaktad av våra goda vänner Berra & Boel som flyttat söderut efter att ha bott några år i norrland. Numera bor dom i småland på gränsen till skåne och vi har besökt dom - och dom har besökt oss här samt tog en tripp till oss när vi hyrde semesterhus i skåne. Berra jobbade hos oss ett antal år i Stockholm på 70- och 80-talet och vi har behållit kontakten sen dess. Jag fick 2 par hemstickade skitsnygga raggsockor och 2 st vackra grytlappar. Boel är jätteduktig både på att sy och att sticka. Av våra grannar fick jag choklad samt en stor vacker bukett med blommor - som faktiskt överlevde ända tills igår!

😒

Vi hann med att besöka den stora loppisen i Fardhem innan lunch. Jag satt naturligtvis kvar i bilen, men Rolle tog en runda och hittade några CDn med musik. Men inget till mig, så nåt skulle jag få senare. Tyvärr hände dagarna efter nåt trist - återkommer om det - så vi har inte hunnit med det ännu...

SUSIE