ÖNSKAR DIG HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN...

...önskar Dig hjärtligt välkommen. I min blogg berättar jag lite om mitt liv som infödd Stockholmare som flyttat till Gotland. Fast efter snart tio år får man väl kanske betrakta sig som gotlänning numera, gute det blir man ju tyvärr aldrig. Det är man bara om man är född på Gotland, men det räcker bra med gotlänning.

Det blir en hel del om vår trädgård som är mitt allra största intresse, om Gotlands fantastiska natur och så en massa om vår nya hund. Men naturligtvis även en del andra betraktelser av livet i största allmänhet.


Det vore jättekul om du vill lämna en kommentar till inläggen. Kort eller lång, alla kommentarer är lika välkomna!



FÖRKLARING

För att läsa thrillern jag skrivit eller titta på någon annan av ovanstående sidor, klicka bara på dess rubrik. Sen är det bara att scrolla ner!

TÄNKVÄRDA ORD - Barbro Alving: "Så snart en kvinna tänker någorlunda snabbt så kallas det intution!"

söndagen den 13:e maj 2012

HEMRESAN

Mycket tidigt på morgonen dagen efter det vi hämtat "exoterna" i Staffanstorp började vi vår resa tillbaka till  Oskarshamn. På grund av ett - för oss - onormalt tidigt sänggående (vi hade ju varit uppe sen fyratiden på morgonen på lördagen), kom vi upp och iväg väldans tidigt vilket var bra eftersom vi hade 35 mil att köra.
Och inte bara att köra, vi måste ju stanna ett par gånger och rasta Santos också.  Sen går det ju inte så vansinnigt fort med en gammal fullastad Skoda pickup. *fniss* 

Men det gick stadigt i 80-90 km/tim - utom i uppförsbackarna där vi fick ta fart innan för att inte bli överkörda av bilarna bakom - och innan det var time för lunch så kom vi till Huseby Bruk.
Där parkerade vi på ena sidan Mörrumsån och tog oss sen över den mycket långa spången. Jag - som är otroligt höjdrädd - vacklade skräckslagen över trots att jag egentligen hade föredragit att gå runt på fast mark åt andra hållet!
Sen gick vi runt i området ett bra tag och jag var tvungen att hålla med, det var intressant, vackert och väldans mycket att titta på. Dessutom var det en härligt vacker dag.

Det enda jag och min gubbe visste innan om det här stället var att vi hade en svag aning om någon äldre, mycket äldre, fin ädel dam som bodde här som blev lurad på sina pengar. Måste ha varit någon gång på 60-talet!?

Efter avbrottet här bar det av till Växjö där vi intog lunch utomhus i ett shoppingcenter. Vi lyckades också handla på oss lite småsaker vi behövde, bl.a.ett nytt koppel till Santos.

Vi lämnade Växjö och åkte dom 15 milen direkt till Oskarshamn. Vi hade gott om tid på oss innan färjan gick - skönt - så vi åkte ut till hamnen vid hotellet Corallen där vi brukar rasta våra hundar. Det var ju första gången för Santos och han tyckte det var jättekul (många hundar rastas här). Själv hade jag ont i en fot, så jag fick vackert sitta ner på en bänk och vänta medan husse tog ett ordentligt varv.
Nu gick det ju ingen nöd på mig, jag satt i solen i lä för den kyliga vinden. Så jag passade på att tjuvkika lite på folk som var i hamnen för att sjösätta. Som gammal båtägare så är det ett "nöje" som alltid fascinerat  mig. Är det ett par som sjösätter, så är det kul att konstatera att det är alltid mannen som domderar och bestämmer - och kvinnan som får göra allt skitjobb. Alltså precis likadant som vid slussning! Väldigt konstigt!! *fniss*

Sen var det dags att åka ner till färjeläget för att checka in och vi kom lagom för att få se den stora Gotlandsfärjan backas in till kaj. Sen tog det inte lång stund förrän det var dags för oss att åka ombord och gå till vår hytt. Vi tar alltid "djurhytt"  för då kan man ha hunden lös, lägga sig ner på britsarna och slappna av lite. T.o.m. sova ibland. 3 timmar senare var vi i Visby och så var det bara att åka dom 4.5 milen hem.

Dagen efter var det första jag gjorde att kika runt och se vad som hänt i trädgården. Jag blev väldigt förvånad när jag upptäckte att våren inte alls var lika långt gången som i Skåne eller i Småland så inte 17 hade det kommit upp något gräs inte. Men det är ju havet som kyler ner vår ö på våren - och håller den varm på hösten!

Men en vacker sorgmantel besökte oss i alla fall!

3 kommentarer:

Högagärde sa...

Borta bra men hemma bäst. Tänk att du har lyckats fånga en fin sorgmantel på bild.

Martina sa...

Tack för att jag fick följa med er på resan via bloggen:) Huseby är nu "nästan" hemma och där är det en jättefin Julmarknad varje år.

En härlig tid nu med grönaska, blommor och fågelliv.

Ha det bra!

Ingrid sa...

Huseby kommer man minsann ihåg, som det skrevs om husebyaffären och Florence Stephens.

Du fick en jättefin bild av Sorgmanteln!

Kram, Ingrid