Idag leker inte livet precis. Igår var vi nämligen tvungna att avliva Penny.
Mycket sorgligt och det skär i hjärtat, men hon fick ett kraftigt epileptiskt anfall som varade i en halvtimme i söndagskväll, midsommardagen.
Vi trodde faktiskt att hon skulle dö då, men hon hämtade sig underligt nog. Efter det så sov hon nästan hela tiden tills på måndag morgon då vi ringde veterinären. Det fanns inte längre någon återvändo, inge av oss blir ju inte yngre precis och hon var nästan 16,5 år.
Förmiddagen gick åt till att vila, fast husse var ute och grävde en djup grav på yttertomten mellan en rosenhagtorn och en syren. Vi hade för länge sen sett ut och bestämt var hon skulle ligga.
Jag passade på att ta en massa kort på henne och så fick hon en god lunch och massor med godis.
Hon åt med god aptit och då var man ju på vippen att ringa veterinären och ställa in det hela. Men man MÅSTE ju ta sitt ansvar.......
Resan till vetten i Roma tog väl en 45 minuter och hon satt hela tiden i mitt knä och njöt av den svala luften från AC´n. Väl framme fick vi komma in direkt och redan 13.50 var det över. Tyvärr han hon få ett litet kort anfall precis innan vetten kom in för att ge henne den sista sprutan. Men...hon svimmade av efter bara några sekunder och sen fick hon nästa spruta omgående och så var hon borta.
Vi åkte direkt hem och redan klockan tre var hon begravd. Sen åkte jag och köpte en massa blommor till graven och på kvällen ställde vi dit en ljuslykta - och ljuset brann faktiskt fortfarande i morse klockan 06.30 när jag gick ut i trädgården och började jobba.
Tyvärr är vi båda två alldeles upprivna och i morgon kommer våra vänner från USA. Då måste vi vara glada och pigga - hur det nu ska gå till!



















































