JAG BER OM URSÄKT...

...trädet som jag skrev om i förra inlägget heter inte pjolster utan JOLSTER.
Nu tror jag inte att så många blev klokare av att det inte skulle vara ett P i början, men rätt ska helt klart vara rätt!

Bilderna är inte på vårt jolsterträd, utan från nätet. Vårt har endast en enda rak stam och med en krona högre upp (har beskurit det tidigare när det var litet), men är annars i samma höjd som det på bilden.

Så här beskrivs det jättevanliga, men trots det ganska okända "slyträdet" på wikipedia :

Jolster (Salix pentandra) är ett litet träd med mjuk och lummig krona, klar grönska, blanka blad och hanblommor som luktar starkt och behagligt. Den är ganska vanlig i hela Norden på fuktiga skogsängar och vid stränder.

Vårt träd står mitt i gassande sol på riktigt torr mark - men OK, vi har tydligen ganska mycket vatten i marken (med tanke på dom höga träden runt omkring). Eller också har vi nära till
grundvattnet - som vi dock inte har något salt i som tur är. Det är annars ett stort problem
här på Gotland.

Vår stororder från Dix i Holland har kommit hem och det var några saker som jag inte fick. Jag fick dock följande:  Ovan Allium `Purple Sensation´ som jag nästan alltid tar hem eftersom jag
älskar dom!

Hyacinth (för friland) ´Purple Sensation´, också en gammal favorit. Men i år ska jag sätta dom i en stor kruka som jag ska i växthuset!

Och så den mest spännande av dom lilablommande lökarna: Colcicum agrippinum - "fläckig tidlösa" som jag nog ska hitta en plats till - det är nämligen bara två stycken!

Det absolut bästa med leveransen är att vi begärde att få lökarna extra tidigt, så nu kan man plantera dom utan att frysa fingrarna av sig! 

Det sämsta är att ordern är så rörig så trots att det är c:a fem dagar sen dom kom till Sverige så är inte allt uppklarat ännu. Men det blir lätt så när det är fler kockar.....

Jag hade naturligtvis inte bara beställt dom här lökarna, men dom andra återkommer jag till i nästa inlägg!

NU HAR MIN GUBBE TRÖTTNAT...

...på att jag "hittar på" en massa nytt att göra i trädgården!

Det kanske blev lite mycket sista tiden och det började i förrgår när vi äntligen tog tag i att flytta en trädpion som jag hade planterat lite dumt mellan den ljusa busken och en av dom röda smällspireorna. Och visst stod den väldans trångt, den syntes faktiskt inte alls. Men när jag planterade den där så var dom andra buskarna ungefär en halvmeter höga och breda. Det är dom inte nu fem/sex år senare.....

Rolle har tjatat om det här, han gillar inte att jag planterar för tätt - men jag gör det för att det inte ska se så tomt ut - så nu skulle han få sin vilja igenom. Vi skulle gräva upp den vitblommande "lilla" trädpionen.
Jag hade hittat den perfekta platsen för den, också mellan ett par buskar; en hängsyren och en brokbladig fläder, men med betydligt mer luft omkring. Den hade faktiskt stått så illa att jag inte ens sett hur stor den hade blivit. Så det gick åt en massa grävande - för Rolle - för att överhuvudtaget få upp den.
Att få ner den gick däremot lätt, så nu hoppas jag att den överlever och trivs på sin nya luftiga plats. Snyggt blev det iaf sett från vägen!

Efter vi flyttat pionen så klippte vi en massa gräs, så i förrgår blev inte mer roliga saker gjorda.  Så på kvällen satt vi på altanen och snackade lite om hur stor Kerria-busken nedanför altanen blivit. Man kunde knappt ta sig mellan poolen och busken när man skulle dra fram vattenslangen till växthusets vattencistern.

Då kom Rolle (Yes!) på den brillianta idén att han skulle ta fram sin eldrivna gamla numera oanvända häcksax (vi hade en hemsk amerikansk hagtornshäck i Stockholm) och ansa den lite dagen efter. Alltså som i går.....

Det där med "att ansa lite" var ju ganska meningslöst, så Rolle fick ta ganska mycket så det tog ett antal timmar innan vi var klara. För det gick naturligtvis jättebra att ta det värsta med häcksaxen, men sen måste man finputsa med en sekatör. Alltså mitt jobb...

Därefter måste man ju räfsa upp alla småkvistar, köra bort dom till vårt "kompostdike" och så kunde vi till slut kolla in resultatet på lite avstånd. Inte dumt alls!

Även om vi - och ni - vet att nu kommer busken växa ännu bättre nästa år, alltså åker vi på att klippa ner busken mycket mer då. Men...just nu är den nästan perfekt!

I morse när jag gick runt med Santos så räknade jag träden och buskarna i parken och fick det till 61 stycken. Men då är det inräknat två riktigt stora granar som vi stammat upp när dom var mindre, 2 små ekar som självsått sig och som beskurits och sen fick vara kvar. Likaså en tysklönn och ett pjolster som numera har blivit jättestora, samt en enorm hassel som fanns där tidigare.
Nu när gräset blivit grönt igen (beroende på den fuktiga natt- och morgonluften), så ser det riktigt tilltalande ut. Bilden ovan är på halva parken, den del som ligger längst bort utanför ruinen.

Den stora rosbusken (Rosa rugosa `Rugspin´) vid ruinen har några få blommor och doften är ljuvlig när man går förbi.

På innertomten är det numera endast ogräset som står för blomning. Alltså alla mina gulblommiga nunneört. Har inte hjärta att rensa bort dom. Några - ganska många faktiskt - ruggar får stå kvar för dom gläder mig med sina små blommor från tidig vår till frosten tar dom.

Istället för vackra blomfärger är det nu höstens gula och röda nyanser som har börjat visa sig. Även om några Rudbeckia fortfarande lyser sommargula. Och höstfärger är väl också rätt vackert - om det bara var så att man inte visste att vintern kommer efter. För den gillar man ju inte.....

Men så till skälet till att jag vet att nu har min käre gubbe tröttnat på att fixa i trädgården för i år.

Jag tittade på den här bilden av hörnan och den nyfixade stenrabatten bredvid växthuset. Gångstenarna som ligger där behövs ju inte längre, så dom ska tas bort och det ska sås i gräs.
När jag såg bilden kom jag på (idéer har man ingen brist på *fniss*) att vi ska flytta stenarna och lägga dom i kanten mot gräsmattan och samtidigt gräva upp gräset lite och göra en mjuk rundad övergång mot stenarna vid växthuset.  (Se en "ungefär-ritning på fotot nedan.)

Det kommer betyda att det blir betydligt lättare att klippa gräset med åkgräsklipparen. Som det är nu med den kantiga avslutningen mot växthuset, så är man livrädd att köra in i det. Alltså hoppar jag alltid över den biten och så får Rolle ta den när han kantklipper. Hade tänkt vi skulle börja med jobbet idag, men då sa faktiskt Rolle ifrån;

"Vi gör det i vår, för nu får det vara bra för den här säsongen!"

Och jag kan ju förstå honom, han gillar ju inte att jobba i trädgården som jag gör. Och jag kan inte göra det här jobbet själv, det läcker fortfarande ur hålet i magen så fort jag tar i för mycket. Så jag får väl ge mig.....fast det är jäkligt svårt!

SOMMAR ELLER HÖST?

Idag har vi varit duktiga, alla tre! Ja, Santos kanske inte har gjort så mycket nytta - men snäll har han varit!!

Så här "kul" och misskött såg rabatten under rosenspaljén i förträdgården ut igår. Det var förväxta, överblommade nävor och torkade klängrosor. Endast en ros har blommor och blad fortfarande, dom andra har torkat in nästan helt!

Så här snyggt rensat och nerklippt är det idag!

Och inte nog med att det blev fint, det var Rolle som gick ut och satte igång att rensa under spaljén. Rosorna fick jag däremot klippa ner själv, dom vågade han sig inte på.....som tur var. Det tog oss två hela 4 timmar, men nu är det äntligen gjort! 

Det börjar se lite "bedagat" ut i trädgården, men det finns iaf några blommor kvar.

Som dom här självsådda penséerna i krukan som står nedanför spaljén vid ingången.

I växthuset finns det två krukor med några få tomater kvar. All chili är däremot skördad och buskarna utkastade - gillar inte bladlöss. Limen växer och blommar för fullt, har dock inte en aning om när det är dags att skörda dom fyra frukter jag fått hitintills.

Sen har jag några vackra blommor också, här är det "Rolles pelargon" som han köpte i somras. Ja, alltså det var jag som köpte växter men han fick välja en till lilla altanen. Där stod den i ett par veckor tills det helt plötsligt regnade tre gånger. Det enda regn som kom på hela sommaren.....

Så den stod där i regnvatten och ruttnade. Den räddades så småningom till stora altanen där den fick stå under tak och i strålande sol - och nu har den alltså avancerat till växthuset.

Den här vackra hibiskusen fick jag i födelsedagspresent när vi var på fastlandet och hälsade på våra goda vänner Berra & Boel som flyttat till södra Småland från Norrland. Berra jobbade hos oss i över 10 år och då bodde dom i Nacka, Stockholm. Några år efter det vi flyttat, så flyttade dom norr över för elva år sen - men dom stod inte ut längre med dom långa vintrarna. Nu har dom bott i Småland i ett år och trivs alldeles utmärkt!

Det doftar underbart i växthuset. Inte bara från den blommande limen, utan också från dom här doftliljorna som jag nästan gett upp hoppet om. Men nu har dom kommit igång.....

När vi var till Visby i lördags besökte vi Linds Handelsträdgård (naturligtvis) och då föll jag pladask för det här vackra "gräset" - strandråg Leymus arenarius `Blue Dune´- och den lila hortensian

Lite vackert ska man väl kunna unna sig den här årstiden också!?

VIKTEN AV BESKÄRNING

Så fort det börjar kännas höstlikt så brukar jag tappa lusten för att "jobba" i trädgården. Eftersom det tydligen var riktigt kallt i natt, så vaknade man alltså till en höstmorgon med bara +10 grader - och här sitter jag nu. Inomhus!

Rolle har däremot gått ut och jobbar för fullt. Han tyckte det var perfekt arbetsväder, det är bara 15 grader nu trots strålande sol, så han tar bort trädgårdsmöbler och ställer in i skrubben!

Gissa om jag blev sur när han sa vad han skulle göra. Men...jag förstår honom också. Kan inte vara så kul att göra det i kyla, regn och blåst. Dessutom har vi inte suttit på dom speciellt mycket i år - eller förra året. Så egentligen vet jag inte vad vi ska ha dom till.

Jo, för att det ska se hyfsat snyggt och beboeligt ut.....

I "kylan" tänkte jag i morse ta en annan väg med Santos, men efter att ha stått och glott bortåt vägen åt fel håll en stund så ville han absolut inte det. Och den bortskämdingen får ju alltid som han vill.....

Men det passade egentligen väldans bra för då kom jag på att jag skulle visa hur mycket vi sågat ner lavendelvidet som växer i hörnan vid infarten (se pil).

Så här enormt stort var det för några dagar sen.....

...och så här litet är det nu. Vi tog väl kanske 3/4-delar av busken. Men det är ju JAS-månader (jul/aug/sept) då man kan beskära sina buskar eller träd och det har vi alltså gjort ordentligt.

 Men vi sågade inte bara på det här videt, utan vi har den sista tiden beskurit en hel del.

Bl.a. så passade jag på att beskära dom vidlyftiga smällspireorna utmed infarten. Hade klippt dom för bara en vecka sen, men dom växer så otroligt att det hängde ut massor med grenar igen.

Den här amerikanska linden i parken stammade vi upp för 10 dar sen ungefär - och den växer också bra så nu börjar den se riktigt bra ut.

Något jag egentligen skulle behöva ta tag i är att rensa under rosenspaljén också. Det är en massa nävor som jag måste klippa ner, men som sagt - lusten att gå ut idag har inte infunnit sig ännu.

Kolla vad hemskt det ser ut. Dessutom är alla klängrosor utom en - den i mitten - intorkade och

helt förstörda. alltså måste jag klippa ner dom också!

Men på morgonprommisen kan man ju inte göra så mycket annat än att gå runt och kolla in läget. Och som tur är så ser det riktigt snyggt ut när man inte ser detaljerna!

Även en del saker i trädgården som är riktigt vackra påminner om att det är höst, som perukbusken vid ruinen. Konstigt nog blommade den inte i år. Jag har två till en gul -blommade inte heller - och en annan rödbladig sort som blommade massor.

Just den här rödbladiga saken i förgrunden, en virginiahägg `Schubert´, börjar sitt liv på våren som grön men till midsommar är den mörkt röd. Alltså är det inget hösttecken!

Här bredvid dom torra pionerna på Pennys grav - närmast i mitten på fotot - växte det lilla rosenhagtornsträdet som vi var tvungna att ta ner för ett tag sen.

Blev faktiskt en klar förbättring. Jag skulle dock kunna tänka mig att flytta dit trädpionen som står inträngd under smällspireorna vid infarten.....

På den här sidan som tidigare var en "problemsida" med stekande sol i söderläge, alltså supertorrt, har det nu blivit riktigt bra. Gräset jag sått har kommit upp, så det är time att ta bort alla trampstenar som ligger där. Dom var tidigare till för att man skulle kunna åka över där med åkgräsklipparen, nu kan man köra över gräset. Skönt!

I den ännu torrare "stenhörnan" trivs det gulbladiga korstörnet fantastiskt bra, så där måste jag nog snart börja beskära trädet ordentligt. Än så länge är det helt OK, men det växer faktiskt nån meter ut på andra sidan gunnebostaketet. Alltså rätt igenom maskorna.....

När vi väl kommit tillbaka på "innertomten" så kom jag på att jag skulle visa hur uppväxt det är runt elstolpen. Rolle och jag målade lådan för många år sen för att den skulle se lite kul ut. Nu ser man

den knappt.....trots att jag klippt rent runt den!

Saker och ting växer fast man inte märker det. Så det gäller att hålla växterna i trim hela tiden!

Varje år!!

HUND- OCH FOTOPROMMIS

Men första datorer som man kan bli helt vansinnig på ibland. Dom sista dagarna har Microsoft automatisk "uppraderat" någonting. Nej, jag har INTE skrivit fel, det ska stå uppraderat och inte uppgraderat!

Hela ingången till internet försvann, men den var ganska lätt att hitta. Men då var alla mina gamla stjärnmärkta länkar där försvunna! Och inte bara dom, allt annat var försvunnet också och sidan såg helt annorlunda ut!?

Två av mina tre tidlösor i långrabatten har börjat blomma. Nu väntar jag på den tredje.

Som tur är, eller det kanske är skicklighet eller mer troligt erfarenhet, så hade jag som reserv lagt upp en annan ingång med massor av gamla länkar. Alltså kunde jag fortsätta att "hartsa" (=vara ute på nätet, som gubben min kallar det). 

Nu har jag dock fått till det halvhyfsat, även om det retar mig att jag måste klicka en gång extra än tidigare. Kan någon tala om för mig varför dom måste ta bort saker när dom ska göra nåt ny förbättring.....!?

Kruka mellan verkstadsdörrarna.

Efter middagen igår tog jag en liten kvällsrunda med Santos - och fick med mig kameran. Oftast så glömmer man ju den.

På brunnslocket står en kruka med bl.a. självsådd pensé och ett skott av smällspirea. Det senare är dock ditsatt av mig!

Jag började med att gå runt infarten ut till vägen. Normalt brukar jag ta den lilla grusstigen utmed innerträdgårdens staket, men den här gången tänkte jag att jag skulle kolla in växterna ordentligt.

Väl ute på vägen så började vi gå bort emot grannen, som inte är här. Det är ett sommarhus och det man ser är gaveln på deras lada.

Men det viktiga på den här bilden är skogen till vänster. Så såg det nämligen ut mitt emot oss innan dom avverkade skogen! I och för sig inte så dumt det heller, men det blev ju extra murrigt.

Efter "kissrundan" så vände vi och så här ser det ut precis när man börjar närma sig oss.

Man ser att kommunen har klippt halva diket, men lämnat allt på bortre dikessidan kvar. Och hos oss klipper dom aldrig. Fast det kan ju bero på att Rolle klipper diket ordentligt hos oss.....

Santos har alltid väldans bråttom hem - till husse! Han har blivit en riktig hussegroda och blir väldigt orolig om husse åker iväg utan att han klart och tydligt talar om för honom exakt vad han ska göra. Alltså att han ska åka och handla...

För det vet Santos vad det betyder. Glömmer han att säga det så sitter Santos innanför dörren och gnyr och gnäller tills han kommer en eller ett par timmar senare!

Som synes så blir det ljusare och öppnare ju närmare man kommer vårt hus (notera dock dom jättehöga träden i kohagen bakom oss). Man ser också hur lång och smal vår tomt är - och hur många små träd det står där ute i den blivande parken. Räknade härom dagen och fick det till c:a 50-60 små träd och stora buskar.

Matte måste stanna ibland, både för att ta kort, glo på en del växter samt rensa skorna från småsten. *fniss* Och då får Santos stå där och vänta otåligt.....

Oftast går vi över parken in, men igår ville jag verkligen visa vilken skillnad det blivit efter avverkningen (se första bilden på vägen).  Vi har t.o.m. sol på morgnarna den här årstiden i köket och matrummet. Alltså gick vi hela vägen förbi huset och sen runt och in på baksidan, över altanen.

Ovanför vattentappen på baksidan hänger den här ampeln. Det var tur jag gick förbi där för blommorna höll på att torka ihop totalt.

En bit ifrån, nedanför kortsidan på altanen, står den här blomhållaren ovanpå en rensbrunn. Jag var faktiskt riktigt sur när han som dränerade om huset för ett antal år sen la rensbrunnen "mitt ute" på gräset. Jag har tidigare haft ett svart rör med blommor i, men så fort man körde med åkgräsklipparen där så knuffade man till det så det välte.

Den här konstruktionen funkar faktiskt bättre eftersom benen går ner lite i jorden så den står stadigare. Sen fick det bli en knagglig sten med en liten rund sten i en håla på själva rensbrunnslocket!

"Krukan" som klövern växer i är ingen kruka utan en plåtskål utan dränering. Så den har jag inte vattnat mer än 2-3 gånger under hela sommaren. Den har sen stått med fukt i hela tiden...och klövern verkar trivas alldeles excellent!