KOMMENTAR

Skriv gärna en kommentar (klicka längst ner på KOMMENTARER). Den behöver inte vara lång Du kan bara säga HEJ och skriva ditt namn - då vet jag att Du varit inne och hälsat på!
VIKTIGT - har Du ingen egen blogg så ska Du sen klicka på ANONYM, då först publiceras den!!

fredag 21 november 2014

BLOOMING FRIDAY - DET BÄSTA MED NOVEMBER

Jaha och vad ska man kunna hitta som är bra med den här månaden!? Ett riktigt svårt ämne, Helena! För inte är det mycket faktiskt. Rolle fyller år och födelsedagar är ju trevligt om man gillar att fira med en fest t.ex., men Rolle gillar inte alls att fira att han blir äldre.
Det kan vara att det är väldans vackert i naturen - om solen är uppe. Fick härom dagen reda på att vi haft 1(!) timmes sol i november mot det normala 48, så i år är det inte så kul. Men just nu är den uppe faktiskt.....


Men det är nog att man äntligen får sätta upp belysningarna i trädgården, fast dom får ju inte tändas förrän i slutet på nästa vecka. Men dom sitter där nu i alla fall - och fungerar! Det är bra!!
Det senare är något som gör mig lika förvånad varje år. Alltid är det något som inte är OK när man tar ut dom  ur julgarderoben. Undrar vad som händer i skåpet under sommaren egentligen?
I år var det så illa att ett helt stort belysningsnät fick kastas. Hälften av LED-lamporna fungerade inte och trots att min händige gubbe försökte få liv i dom (han trodde det var glapp någonstans) så gick det inte. Alltså köpte jag ett nytt!

Tidigare års placering av det "stora" nätet vid södergaveln!
Men...ibland "bedrar snålheten visheten" för med tanke på vad dom här belysningarna kostar varje år så köpte jag det billigaste (dom går ju sönder även om dom är lite mer påkostade har jag märkt) - och det var naturligtvis alldeles för litet. Eller också hade Forsytiabusken växt. *fniss*
Så att hänga det över busken var inte att tänka på, det räckte till halva ungefär, utan vi satt upp det på spaljén för vindruvorna på söderväggen. Måste nämligen ha något på den här kolsvarta sidan av huset. Kanske inte riktigt vad jag tänkt mig, men det blev i alla fall hyfsat bra!

Belysningen på minispaljén med klematis vid ingången - och så slingan på rosenbuskarna vid baksidans ingång.

Sen blir det också alltid ett litet nät över den lilla låga spaljén vid ingången - där är det också mörkt - och så hade jag slingan som jag förra året satt på buskrosorna vid grinden på baksidan. Men så upptäckte jag att då syntes den inte inifrån - inte bra. Så den blev flyttad till det lilla prydnasplommonet som jag klippte ner i somras eftersom det fått någon sjuka. Trädet hämtade sig hyfsat, men är inte stort precis. Det räckte dock precis till den pyttelilla slingan.....


Fast det bästa av allt är att det sociala livet brukar få ett ordentligt uppsving den här månaden. Folk börjar "klättra på väggarna" och orkar inte sitta ensamma hemma, utan vill umgås med glada vänner - och så kan man se fram mot julveckan med alla dess trevligheter. Det är helt klart det bästa med den här månaden!

TREVLIG HELG

torsdag 20 november 2014

HUR HAMNADE VI HÄR!?

För några inlägg sen så berättade jag lite om flytten hit från Stockholm för 11 år sen. Då frågade Gunilla om hur det var att vi hamnade just här på Gotland. Så det tänkte jag berätta om nu.....

Här vid Nytorget under den gröna baldakinen hade vi vår firma i 25 år!
Både Rolle och jag är infödda Stockholmare, på min pappas sida dessutom i massor av generationer. Vi hade aldrig haft en tanke på att flytta från stan, vi trivdes alldeles utmärkt.
Vi bodde i en villa på andra sidan Huddingevägen mitt emot Älvsjömässan under trettio år, precis på andra sidan av den stora ängen. Alltså väldigt nära innerstan, men ändå lite "off". Vi hade t.o.m. riktigt livligt djurliv nära oss på grund av den här stora ängen. Både älg(!), rådjur, räv och näktergal!

Så här såg mässan ut innan den byggdes till över hela parkeringen och dessutom fick ett höghus. Vi bodde till vänster på Råbyvägen med en stor bit natur - både äng och träd - mellan oss och Huddingevägen.
Ja, alltså älg var det bara en gång, men det räckte. Vi kom hem sent en höstkväll, parkerade framför garaget och klev ur bilen då Rolle med en mycket bestämd röst sa till mig att gå in och sätta mig igen. Omedelbart!
Vi hade ett äppelträd som växte bredvid garaget och när Rolle pekade så såg man fyra smala extra stammar under det. Ovanför dom här stammarna var det en mörk skugga uppe i den låga kronan på trädet. Det var alltså en älg som stod där och mumsade äpplen! 
Dagen efter var det en äldre kvinna - som inte var lika stor djurvän som oss - som blivit sur för att älgen åt upp hennes äpplen, så hon gick ut och försökte schasa iväg den. Då krafsade älgen i marken, frustade och blev väldans hotfull. Alltså ringde hon polisen och någon kom och sköt älgen med en bedövningsspruta
och så fraktades den iväg till Huddingeskogarna.
Tänk om man klivit på en sån här som stod på vår ingång!
Eftersom vi var "egna företagare" med som mest att göra vår- och sommartid, kunde vi aldrig ta semester under högsommaren. Vi hade visserligen haft båt en period, men blev väldans stressade av att det nästan aldrig fanns tid till att åka ut med den annat än över helgerna.
Fast under 25 år hade vi däremot lyckats åka iväg på sena höstsemestrar. I "tidernas begynnelse" blev det till USA, men eftersom jag blev flygrädd och vi dessutom under dom senare åren inte kunde vara borta längre än 10-12 dagar, så blev det också ett 30-tal gånger till England.
Infarten till vårt hus - den här bilden är dock efter det vi flyttat och dom nya ägarna låtit trädgården växa vilt!!
På den tiden hade vi naturligtvis också hund, först vår strävhåriga tax Brasse som blev 18 år och därefter Lancashire Heeler-tiken Penny som fick följa med till Gotland och blev 16,5. Det var oftast min pappa som såg efter Brasse, men Penny var alldeles för vild för att lämna bort - och pappa dessutom alldeles för gammal. Så på fem år hade vi inte haft någon semester alls! Inte bra!!

Här ser man verkligen hur vildväxt allt blivit på bara några år efter det vi lämnat - och då var ändå de nya ägarna så trädgårdsintresserade att jag fick göra en ritning med listor på ALLA växter! Men intresset verkade gå över väldigt snabbt.....
Till slut så påpekade vår goda vän Uffe, som har sommarställe här, att det fanns ju andra öar än England -  Gotland t.ex.! Så i början på september 1998 planerade jag in en liten kort men intensiv resa hit, bara fyra nätter blev det. Men vilken fantastisk upplevelse det blev. Faktiskt livsavgörande!!

Dom enda rosor jag hade i Örby, två klängrosor Flammentanz nedanför altanen. Den här och följande bilder är tagna c:a 8 år innan vi flyttade.
Vi kom hit en tidig morgon och jag som läst på ordentligt visste precis vart vi skulle åka från färjan. Det blev till Ekstakusten.Vi kom ner till Djupvik, stannade och gick en runda med Penny. Då upptäckte vi två pensionärer på väg till ett nakenbad - och blev helt chockade. Alltså inte för att dom näckade, utan att folk  fortfarande badade...fast det var september! Underbart!!

Här ser man en vy över en rabatt i förgrunden - den med repet - som jag senare hade planterat ett träd i och dessutom klängrosorna igen!
Sen åkte vi runt hela ön och tog in på en flera mysiga ställen. Det blev både hotell, B & B och egen lägenhet. Nu efteråt fattar jag vilken otrolig tur vi hade - både med vädret som var otroligt fint hela tiden och med övernattningsställena. Vi trivdes som fisken i vattnet.....
Hemma i Örby igen så bestämde vi oss direkt för att åka hit året efter igen, men då på en liten längre semester. En väninna till grannen hade flyttat hit något år tidigare och av henne (min nuvarande vän och frissa) fick vi tips om en kille som hyrde ut ett lämpligt hus. Så på sensommaren -99 var det dags för att spendera hela 12 dagar på ön.

Trappan från den "lilla altanen" med blåregn på väggen och korstörnet Sunburst i den fyrkantiga ursparningen. Till höger om trappan skymtar man min bonsaisamling på c:a 30-35 träd. Man var tvungen till att ha dom lite undanskymda annars stals dom!
Vi hade underbart varmt och skönt väder hela tiden (undrar vad som hänt om det hade blåst och regnat), badade varje dag och började snacka om att kanske skaffa ett sommarställe. Men när skulle vi ha tid att vara där!? Inte på sommaren i alla fall, då var vi ju tvungna att jobba. Men kanske på vår och höst?
Ja, men då var det ju en massa att göra i trädgården hemma! Alltså la vi det hela på hyllan.....
Året efter åkte vi dit på våren...också. Sen blev det även till Rolles födelsedag i november och tanken på att flytta för gott slog rot. Men vi hade ju en firma som vi fick vår utkomst ifrån och som inte kunde ligga precis var som helst. Vi sålde nämligen specialtillbehör till veteran-, sport-, rally- och racebilar. Väldigt udda och ovanligt!

Här har vi uteplatsen nedanför den "lilla altanen" där vi oftast satt.
Till slut var dock längtan hit alldeles för stor, speciellt som livet i Stockholm inte alls var lika kul längre. Bl.a. blev Rolle helt oprovocerad nersparkad när han var ute och cyklade en tidig sommarkväll. Kom hem alldeles blodig och hade fått en framtid avslagen. Som tur var hade han cyklat hem med Penny, men tyckte att det var så skönt väder att han skulle ta en runda förbi Brännkyrka Kyrka. Skulle han alltså inte gjort.....
När sen ett mord inträffade på Älvsjö Station som man faktiskt nästan såg hemifrån, då började vi fatta att Stockholm inte längre var den idyll som stan var på -50 och 60-talet!

Vår nuvarande infart till höger, garaget och trädgårdsboden rätt fram!
Alltså bestämde vi oss för att flytta hit för gott, trots att vi varken hade vänner eller släktingar här. Vi räknade också kallt med att vi skulle få så pass mycket mer pengar för villan i Örby än det skulle kosta att köpa ett hus här, så vi skulle kunna klara oss på det tills vi blev pensionärer - även om företaget inte fungerade.
Vi  fick det dock gå runt rätt bra genom postens bra service, så vi jobbade faktiskt tills Rolle var 72 och jag 67. Fast vi trappade ner ordentligt år för år, vilket kändes alldeles perfekt. Alltså ingen pensionärschock över att man blev sysslolös från ena dagen till den andra.....*fniss*

Baksidan med tillbyggnaden för poolen - och en vattenslang som användes väldigt mycket under årets heta sommar! 
Och flytten hit har vi aldrig ångrat, inte en enda sekunds "hemlängtan" har vi haft. Tvärtom, vi brukar säga att det fanns två fel med flytten hit; Den kom alldeles för sent - fast vi tror nog att den kom när vi var mogna för den. Och sen har vi problemet med semester; Vi kan ju inte åka hit!! 
Fast det problemet har vi löst genom att åka runt på fastlandet.....

En del av huset sett snett framifrån!

söndag 16 november 2014

SHOPPING AV DEN OHÄNDIGE

I fredags åkte vi till Visby för att shoppa lite och för att besöka vår goda vän Beth som gjort en stor hjärtoperation i Stockholm, men nu är tillbaka på ön igen. Vi har i ett par veckor försökt skicka henne blommor, men först var hon för dålig och när hon blev bättre skulle hon flygas med helikopter till Visby Lasarett. 


Där kryade hon dock på sig otroligt snabbt, så det blev tal om hemgång ganska omgående. Alltså väntade vi tills hon var hemma i sin lägenhet i Visby. Igår såg hon oförskämt fräsch ut så nu hoppas vi att hon är tillräckligt pigg för att flytta hem till Eksta inom kort och så spendera julafton med oss som vanligt.


Rolle handlade lite bilrelaterade detaljer till verkstan och vi (läs jag) skulle ha några snygga kuddvar (är så vansinnigt ohändig att jag inte ens kan sy det) och en lampskärm. Vi är ju "tvungna" (*fniss*) att följa upp ommöbleringen och den efterföljande omdekoreringen -  bl.a. ny matta i blått patchwork i vardagsrummet - med mera färgavstämda saker!


Nu blev det inga kuddvar utan två nya kuddar istället, en i mörkblått och en i silver - den senare måste dock bytas nästa vecka. Blev inte snyggt.....alltså fick jag ta en gammal skrynklig kudde så länge - se nedan!
 Ja, som synes blev det en blå pläd också, egentligen hade jag velat haft en orange kudde eller pläd, eftersom vi har kompletterat allt blått med orange (fast jag har lite lila kvar här och där också), men då satt min gubbe ner foten. Han ville inte ha något orange i "sin" blå & grå soffa!


Först var vi dock inne i den fina lampaffären för att försöka hitta nån snygg skärm till en gammal lampfot i marmor som jag ställde i biblioteket mot matrummet. Där hade vi tidigare en i opalglas med svart skärm, men man fick ju blodad tand och ville ändra på litet mer. Men där hittade vi inget. Jo, en halvsnygg men otroligt dyr, så den köpte vi inte!


Istället gick vi in på Mio Möbler bredvid, där vi alltså hittade kuddarna och också en skärm som passade perfekt till den gråspräckliga höga marmorfoten. Den är jag väldans nöjd med.....

...vilket jag också är med det här lilla bordet. Det stod tidigare i  alkoven på kontoret där vi ibland hade en extra gästsäng och sen bredvid soffan i vardagsrummet. Nu står det mitt på golvet bredvid min nya fåtölj...och det bordet är dekorerat i både silver, blått och orange!


















Först efter shoppingen åkte vi till Beth och därifrån dom 4,5 milen hemåt. Fast vi stannande i Klintehamn för att handla lite ätbart. Normalt sett brukar vi äta något extra gott - alltså lite "tillgjort" som min gubbe kallar det - och dricka vin på lördagar, men i fredags fyllde ju Rolle år. Alltså blev det "allt extra" redan i då!


När vi kom hem tände vi en massa ljus i vardagsrummet och så satt vi där och drack varsin mugg med varm glögg, det var ju lite ruggigt väder då också. Sen gjorde jag - på begäran - Scampi Indiana till Rolle och Mexikansk Ceviche (en stark sallad på räkor med mango &; avocado bl.a.) till mig. Santos fick som vanligt sina torrisar...men med lite god julkorv ovanpå!


Efter maten blev det en prommis för Santos och sen tittade vi faktiskt på Idol båda två. Mycket ovanligt eftersom Rolle inte gillar den typen av musik alls. Så när det är Idol brukar han sitta i sitt musikrum och lyssna på "bra musik". Men den här gången skulle det vara rock så han tittade tills balladerna började.
Han blev dock otroligt besviken, någon "riktig rock" tyckte han inte att dom framförde. Artisten han gillade bäst var dock Molly, han var nästan lite imponerad faktiskt!


 Det som skymtar ner till höger i hyllan är en lampa med lila lampskärm - som jag nu har tagit bort. Först ersatte jag den med en vit, som verkligen inte var vit längre utan gul. Så dentog jag också bort och ersatte med en grå (jag gillar att dekorera om med lampskärmar).


Sen hade jag tänkt klä om den "vita" lampskärmen med tapet efter ett tips på en blogg. Men det gick inte alls, såg rent av hemskt ut. Så då blev jag jättesur och gick och satte mig här vid datorn.
Nyss fick jag ett meddelande om att det var ett allvarligt fel och att jag skulle stänga av genast. Vilket jag naturligtvis gjorde...men nu verkar allt funka igen. Så nu är man  inte bara sur utan lite orolig också!


Får trösta mig med att det är bilrace ikväll. Finalen för säsongen i Nascar. Ska bli otroligt spännande, fast kanske inte lika kul som för min kusin och hennes man. Dom är på plats i Florida och jag har fått flera mail där Monica berättar hur mysigt dom har det. Här visar Tommy upp hur mycket grejor han köpt på banan igår under "förracet".


Monica shoppade nog ganska bra också - kolla in påsen - och så träffade hon dessa trevliga poliser som hon kallade "kyssta"! Hm!? Jag tror att hon menade schyssta, men man vet aldrig!! *fniss*


Med tanke på hur vädret är här hemma så är det jäkligt synd att man har blivit flygrädd.....

torsdag 13 november 2014

BLOOMING FRIDAY - TRÄDGÅRDSLYCKA

Ja, idag stämmer verkligen ämnet som Helena gett oss. För det första så heter vi faktiskt Bloom och för det andra fyller gubben min år idag - så Blooming Friday samt (trädgårds)lycka passar alldeles perfekt! Så det blir naturligtvis några bilder på Rolle - det är ju hans dag!! *fniss*


Men, hur ska man sammanfatta det man känner för sin trädgård (och naturen här på Gotland) och vad man får tillbaka för allt jobb och alla pengar man lägger ner!? Vad ska man välja av all lycka vår "nya" trädgård har gett mig (oss). Det är omöjligt!! Men jag ska försöka...fast jag börjar med lite bakgrundsfakta.


När vi flyttade hit hade vi haft en "hyfsad" trädgård på 702 kvm i Älvsjö-Stockholm i 30 år. Redan då var jag mycket trädgårdsintresserad och var medlem i Trädgårdsamatörerna en kort period. Men det hade aldrig riktigt klickat för vid dom få möten jag var på så pratade inte en enda människa med mig. Alltså gick jag ur.....

Har tyvärr ingen bild på trädgården i Älvsjö i den här datorn, så det blir en från det sista påskfirandet där innan vi flyttade. Från vänster: Rolles mamma, min pappa, mitt emot min farbror, min moster och Rolles pappa. Sen är det alltså jag och min svärmor, sen Rolle, hans mamma och min pappa.
Dom sista 10 åren vi bodde i Stockholm var jag däremot mycket aktiv (som redaktör) inom Svenska Bonsaisällskapet. Där fick jag massor av vänner, vilket kanske berodde på att jag var medlem redan månaden efter det föreningen startat. En annan bra anledning var nog också att min kära kusin Monica var en lika aktiv medlem som kassör.
Det roliga och konstiga i sammanhanget var dock att ingen av oss visste att den andra hade blivit medlem förrän hon sa till mig att hon tyckte jag skulle ägna mig åt bonsaier. Vilket jag gjorde sen en månad tillbaka!


Så skulle vi då flytta till Gotland. Dom sista två åren innan tröttnade jag helt på allt vad trädgårdsarbete hette. Jag kunde ju inte börja planera nytt, göra om eller plantera mer växter när vi skulle flytta - alltså inte så konstigt! För det är ju det absolut bästa man kan göra i en trädgård!!


När vi letade efter hus så framförde jag min önskning om att jag ville bo på hällmark (som den ovan), så jag skulle slippa hålla på med nån´ trist trädgård. Och jag ville absolut inte ha någon jobbig gräsmatta, jag var trött på att klippa gräset var 3:e dag! Istället skulle jag bara ha en massa stora krukor med utplanteringsväxter!! (Ha, ha, det har jag naturligtvis - OCKSÅ!)

Jonas i När som förser mig med sommarblommor, massor av dom!
Alla mina vänner pratade bakom ryggen på mig och undrade hur jag skulle klara mig. Inget trädgårdsjobb! Kunde aldrig sluta bra!! Så hittade vi vårt nya hem och vad låg det på? Inte hällmark precis! Snarare precis tvärtom!!


För det första var det en jättetomt på 4700 kvm och marken var mycket bördig med massor av vatten. Det sista lite ovanligt här på ön. Men...det fanns i alla fall inga rabatter (skönt) utan istället bara en massa träd (OK) och så en jättestor gräsmatta (hjälp)!

Mot vägen var det helt kalt tidigare, men nu har dom små träden och buskarna jag hade krukat och tagit med växt upp ordentligt.
 Så vad gör jag? Jo, jag började lite försiktigt med att plantera dom saker jag tagit med mig. Vilket var en hel del; Några träd i krukor, barrväxter i krukor, en del buskar och massor av perenner. Många växter var det och så hade jag ett 30-tal bonsaier med mig mig också, så sysselsättning den första sommaren det hade jag!


Men växterna räckte ju ingenstans på den jättestora tomten. Fast jag som är en klurig kärring - ibland - hade redan året innan vi flyttade både krukat en massa växter och framförallt, gått med i Trädgårdsamatörerna här på Gotland. Alltså var jag på flera möten redan första året - och på den vägen är det...

Hos Lisa i Levide.
Jag fick inte bara massor av perenner utan också snabbt massor av kompisar, vilket var bra för vi hade varken vänner eller släktingar här. Och det där med att lägga ner trädgårdsintresset fungerade naturligtvis inte alls utan intresset blev värre. Så tomten utvecklades snabbt till en trädgård.  
I alla fall "innertomten" - alltså den biten som är belägen närmast huset. Resten har kommit succesivt under dom 11 år vi nu har bott här. Det sista jättestora jobb vi gjorde var förra året då vi avverkade massor av förvuxna träd, planterade nya och förvandlade "yttertomten" till en blivande park!


Men vad är då TRÄDGÅRDSLYCKA egentligen för mig. Ärligt talat vet jag inte, kan inte alls sätta fingret på det. Kanske är det när man en kulen höstdag kliver ut i den gråmulna trädgården och slås av alla dessa fantastiska färger som växterna bjuder på.


Eller när man en vinterkväll fått en vild idé, ritar ner den och börjat leta i böcker eller på nätet efter lämpliga växter. Och tänker på hur vansinnig man var som inte ville ha en trädgård! Hur kunde jag bara tänka så.....!?


Eller är den största trädgårdslyckan när man en tidig vår då det fortfarande är kyligt, ser att dom första hett efterlängtade krokusarnas blommor har slagit ut.


Eller är den ultimata trädgårdslyckan när man en ljummen sommarkväll efter en dags riktigt hårt jobb i trädgården sitter på altanen och bara njuter av livet och fågelsången tillsammans med en glad gubbe och en lika glad och nyfiken liten hund.



 Kanske man tittar ut över sina "domäner" och tänker på hur vansinnigt lyckligt lottad man är.  För har man en alldeles egen trädgård så är man ju det.....