KOMMENTAR

Skriv gärna en kommentar (klicka på KOMMENTARER under det aktuella inlägget). Den behöver inte vara lång Du kan bara säga HEJ och skriva ditt namn - då vet jag att Du varit inne och hälsat på!
Du måste - det gäller alla - markera rutan där det står att du inte är en robot, först därefter kan du skicka din kommentar.
Men VIKTIGT - har du inte någon egen blogg MÅSTE du klicka på ANONYM, då först publiceras den!


måndag 31 augusti 2015

HOLMHÄLLAR PENSIONAT

I lördags var vi hemma hela dagen, min hemvårdare kom sent. Klockan hann bli två och sen var det ju ingen idé att åka iväg någonstans. Men det gjorde absolut inget, det finns massor att ägna sig åt här hemma. Jag var faktiskt i trädgården och klippte bort en massa vissna rosor. Fast jag orkade bara med en sektion av rosenspaljén vid ingången, det är fyra. Så jag vet vad jag ska göra om en stund.....



Men igår var jag omlagd och klar redan 10.30, så då tog vi en fantastisk skön tur ner till storsudret (området längst söder ut på Gotland) och Holmhällar. Vädret var perfekt med 20 grader, lätt soldis och en svag bris från havet.
Varje år åker vi hit för att äta en härlig lunch på uteserveringen. Igår parkerade vi vid pensionatet, men vi var så tidiga (dom börjar inte serveringen förrän 12) så vi tog en prommis ut mot raukarna. På vägen dit var jag dock tvungen att vila mig lite och då skulle Santos sitta på stenen också.....


 Santos upptäckte naturligtvis nått riktigt spännande när han stod där på stenen, en häst med ryttare. Dom syns svagt i mitten på bilden nedan. Som tur var så såg han dock aldrig rabbisen (liten vildkanin) som satt blick stilla bara 10 meter bort vid enarna.


När klockan närmade sig tolv så gick vi tillbaka till Holmhällars Pensionat - som en del av er kanske minns från filmen Pensionat Oskar från 1995 med Gardell, Loa Falkman och Stina Ekblad. Det ser faktiskt precis likadant ut fortfarande och maten är precis lika god som när vi började åka till Gotland på semester 1998.


Men oj vad stället har blivit populärt! Det bara dråsade in folk, så dom fick öppna luckan för beställning redan tio i tolv. Det hör till saken att ägaren är så petig med tiden att om man bor på pensionatet och har halvpension så får man inte komma försent till serveringen. Då är det kört och man slipper mat den dagen. Har blivit lite av en "kul grej"..... *fniss*



Men Rolle som är en hungrig man för det mesta, han hängde på låset (i luckan till vänster) och var faktiskt 2:a man att beställa. Medan vi väntade dök det upp fler och fler, även flera hundar. Så även Santos hade lite att titta på och bekanta sig med.


 

Man betalar och hämtar sin mat i luckan. Vis av erfarenhet så beställde vi halva portioner, dom hela är nämligen enorma. Så Rolle tog inkokt lax och jag - precis som vanligt - rödspätta.



Och sen njöt vi av en perfekt lunch, med trevliga och pratsamma människor omkring oss. Det blir ju gärna så att man byter lite ord med andra hundägare, speciellt som Rolle bjöd en svart labradortik på vatten som alltid finns framställt. Hon var otroligt törstig, medan Santos inte rörde en droppe. Han är faktiskt dålig på att dricka när vi är ute och åker och promenerar - och det är egentligen inte så bra med tanke på hans stenar i blåsan.


Som sagt så dråsade det in folk hela tiden och trots att dom utökat bord och bänkar till det dubbla så började det bli mer än halvfullt och klockan var inte ett ännu. Så vi satt inte kvar och tog upp plats i onödan, utan drog oss tillbaka mot bilen - mätta och belåtna.


På den här bilden ser dock Rolle inte så mätt och belåten ut, men det var så att en av bilarna som kom till parkeringen körde lite för fort så det dammade. Vilket Rolle hatar!
Folk tänker sig inte för ibland, det är ju hemskt torrt i markena och här där det bara är grus/jord är högre fart än 10-15 km ett ofog. Det stod ett stort dammoln runt bilen, så föraren borde ju ha märkt det men.....

torsdag 27 augusti 2015

BLOMBILDER

Sitter på altanen i solen med fötterna i ett fotbad (mycket liten tröst för obefintliga poolbad i år) och njuter av sensommaren. Just nu mår jag riktigt bra, trots att jag är inne på min 3:e omgång med cellgift och fått svullna anklar. Men det är ju en löjlig biverkan i sammanhanget - så blir det inte värre så.....


Jag lovade ju visa lite bilder jag tog härom dagen, men tiden rann iväg - som den brukar göra - så det är först nu jag kan göra det. 


Santos ligger i skuggan i soffan, själv satt jag alltså i solen - ett tag. Sen blev jag överfallen av bromsar. En insekt jag har väldans svårt för. Dom är faktiskt värre än både mygg och getingar. Det gör så jäkla ont när dom tar en bit kött från en och sen kliar det i veckor efteråt.....


Så jag flyttade mig till skuggan, Rolle fick bära bort fotbadet och då försvann dom jäklarna. Istället kom det några getingar - men dom gör ju inget om man inte bråkar med dom!


Dom här bilderna på dagliljor är alltså några dagar gamla, nu är det ännu fler som blommar. Jag tror att det lilla regnet på 1,5 mm i alla fall hjälpte lite - fast det var nog också så att Rolles timslånga vattningar gjort den mesta nyttan. Vi har faktiskt grönt i trädgården......


Så här igenväxt är det i "långrabatten". Där växer både ogräs och perenner till oanade höjder. Men den 19 ska jag ha min "perennlunch" och då hoppas jag att det mesta försvinner. Både av ogräs och av perenner!
Jag har nämligen bjudit in mina trädgårdsvänner på lunch den 19. Då får dom gräva upp (utlottade) delar av "långrabatten" som är 50 m. Ta alla perenner MEN samtidigt rensa av allt ogräs. Man är ju inte dum.....
Därefter lägger jag (alltså Rolle) igen dom delarna av rabatten och behåller bara buskar och små träd. Har upptäckt att jag har för stora och för många perennrabatter. Kommer inte att orka med alla nästa år.....


Strax ska gubben min och Santos ta sin dagliga långa prommis och under tiden ska jag göra i ordning lunchen. Vet inte riktigt vad jag ska ha, men Rolle ville ha fil och mackor och det ska han naturligtvis få! Sen bär det av till VC i Klinte för dagens omläggning.

onsdag 26 augusti 2015

TREVLIGT OCH KUL BESÖK

Det har naturligtvis hänt en massa under veckan jag inte bloggat (har inte hunnit) och det mesta har faktiskt varit positivt! Otroligt nog!!
Det har visserligen varit lite upp och ner med läckaget, men nu har det faktiskt funkat utan i ett par dagar - och så har jag kunnat sova på höger sida. Helt fantastiskt skönt efter att ha legat på rygg sen i maj!


Det roligaste var dock när vi fick ett inplanerat besök av en mycket god vän som vi inte träffat på 20 år. Vi har visserligen pratat med varandra i telefon, men det är ju inte riktigt samma sak.


Den inplanerade lunchen höll dock på att stryka med då vc ringde och ville att jag skulle komma senare för omläggning. Det gick ju inte, så jag sa ifrån. Då fick jag komma precis innan dom stängde halvfem, så det hela ordnade sig.


Det var alltså Åke "Rådis" Rådström och Susanne "Susie" Nygren som kom på besök. Det blev några riktigt lyckade timmar, men precis när jag skulle visa Susie trädgården så började jag läcka. Det rann ända ner till knäna, så det var bara att be Rolle ta över trädgårdsvisningen och så förpassa sig själv till toa och sjukrum. Men det hela ordnade sig  ganska snabbt och vi kunde fortsätta att umgås ett tag.


När gästerna kom fick vi en vacker ljust lila krysantemum och sen fick vi också en bok. Susie hade nämligen skrivit en thriller som var alldeles nyutgiven. Just nu läser jag en bra Billinghamthriller som jag egentligen inte vill ska ta slut så fort, men jag är ju enormt nyfiken på Susies bok. Tror också att den är skriven i min stil (psykologisk), men jag gillar inte att läsa två böcker samtidigt.....


Med "Rådis" som vi lärde känna för många, många år sen då han lyckat körde rallycross blev det naturligtvis en massa snack om gamla tider. Tyvärr för stackars Susie, som inte hade en aning om vad eller vilka vi pratade om. Men jag tror att nästa gång dom kommer till ön ("Rådis" har en del i en lägenhet i Snäck) så är det ämnet avklarat och vi kan ägna oss åt nutiden!


Sen blev det naturligtvis en massa "roliga historier" också, Rolle älskar det och kommer dessutom ihåg dom. Och så försökte jag pumpa gästerna på vad som skett i deras liv - jag är alltid intresserad av hur andra har haft och har det.


Så det blev lite trist och tomt när dom åkt, man är ju lite svältfödd på socialt liv. Alltså ringde jag min väninna & frissa Margeurite och hörde när vi kunde bjuda igen henne och Tommy på krogen. Dom bjöd ju oss på lunch på den mexikanska tavernan för över tre veckor sen. Men dom - stackarna - jobbar fortfarande, så helgerna innan dom ska till Teneriffa var fullbokade. Visserligen skulle dom kunna komma hit och äta en kväll, men.....på kvällarna är jag fortfarande väldans trött och orkar inte så mycket. Ja, ja, vi får ta det när dom kommer hem - då bör jag vara piggare!


Just nu sitter jag på altanen i solen, det är ju inte så vansinnigt varmt längre, och väntar på att Rolle & Santos kommer tillbaka efter lunchrundan. Då ska allt vara uppdukat och lunchen stå på bordet, så jag får väl avsluta det här inlägget nu...utan att ha visat blombilderna jag tagit. Det får jag återkomma till.....

lördag 22 augusti 2015

ALTAN, TANDLOSSNING SAMT GNÄLL

Det börjar - eller rättare sagt är - väldans trist att skriva om hur man mår hela tiden, men det är ju faktiskt nästan det enda som händer mig. 2015 kommer gå till historien, min historia, som det absolut värsta året och inte är det slut ännu inte!
Men för er som inte gillar att läsa om hur jag mår så tänker jag visa en massa bilder från altanen - som alltså är det ställe där jag kan sitta i skuggan och njuta lite. Med eller utan dator!


Fast här i soffan har jag bara legat 2 gånger - det är nämligen ett litet helsicke att komma upp när man har hål i magen! Men båda dom gångerna så läste jag en stund först och sen sov jag. Jätteskönt!!

Här är en som älskar att ligga på altanen, helst i solen men när det blir för varmt på det svarta golvet då hoppar han gärna upp i soffan. 
I torsdags när jag skulle till Visby Lasarett så bokade vi in Santos för en fullservice; Kloklippning, öronpetning samt borttagning av tandsten. När vi sen hämtade honom fick vi världens chock. Veterinären hade varit tvungen att ta bort sex tänder!? Det var dom pyttesmå i underkäken mellan huggtänderna, dom satt helt löst!!


Så gissa om Santos som normalt alltid är glad och gosig, var sur på oss. Jag skulle ta bort hans lilla klisterbandage på benen - som alltså inte satt fast - då började han gnälla och skrika och så morrade han och satte tänderna över min hand. Fast han gjorde ju inget mer, men han visade tydligt att det inte var kul. Likadant när jag skulle titta på tänderna, då morrade han också!
Men nu är allt bra igen, förutom att han sticker ut tungan jätteofta, och han är precis lika gosig som vanligt!


Det är tur att vi har den här altanen, nu när jag inte får, kan, orkar eller har lust att vara i trädgården. Fast på förmiddagarna orkar jag inte ens gå ut där, då kommer solen in under taket vid matplatsen (där datorn står) och det blir otroligt varmt.

Ni som undrar vad den stora svarta klumpen är för något så kan jag tala om att det är vår lilla pool på 2,5 x 4 m - eller kanske mer rätt; Min pool! Den har ju aldrig packats upp ur vinterförvaret, inte heller Rolles leksak; Mazda Miata cab. Hur 17 skulle jag kunna åka i en låg sportbil.....!?



Inte heller kommer jag upp ur solstolen, så den står oanvänd bredvid poolen. Men som vanligt (fniss) har jag massor av sommarblommor på altanen och en enda stor kruka med ätbart; 3 stora tomatplantor, men sen är det alltså 24 krukor till!



Jag lovade ju Rolle i våras att dra ner på antalet krukor, vilket jag har gjort, men det blev rätt många ändå. Men dom här på altanen vattnar jag själv med en liten vattenkanna. Rolle fyller en stor, sen kan jag ta ifrån den och det fungerar utmärkt. Det växer så det knakar.....



Den stora Agapanthusen jag fick som ett litet skott av våra vänner Ingvar & Margareta har äntligen börjat blomma med jätteblommor. Även den lilla vita som jag visat tidigare.



Här ser man att förmiddagssolen tar sig in under altantaket, men däremot står det lilla bordet i skuggan under takutsprånget. Tänk att det skulle ta 11 år innan jag kom på att flytta bord och stolar till väggen!? Man är lite hemmablind ibland.....




Om man sen vänder sig om så har man utsikt över "parken". Till höger är min "rosfolly" som visst bara har en enda ros just nu (jag har ju inte tagit bort något som helst överblommat i trädgården).



Och för er som vill ha reda på hur det avlöpte för mig i Visby kan jag berätta att kirurgen som kom, han var på plats några minuter - sen sa han att det såg fint och rent ut och att det skulle ta ett par månader till, minst! Alltså var han inte till någon som helst hjälp.....
Onkologen talade om att mina värden var bra, men att jag måste äta cellgift i totalt 8 cycler (alltså 2 veckor, sen vila i en vecka). När jag frågade varför det hade forsat ur mig och jag hade fått feber förra veckan, så slog hon ifrån sig och sa att det kunde inte bero på cellgiftet! 
Nähä!? Vad beror det på då? Inget svar.....


Igår var jag tillbaka på Hemse VC eftersom Klinte har stängt på fredagar och då träffade jag en av dom två bästa sjuksköterskorna, Lina. När hon undrade över den konstiga inpackningen jag hade och jag talade om att varken kirurgen (!) på sjukhuset eller VC i Klinte hade materialet hon använde, så bara skakade hon på huvudet. 
Tove, den andra bra, som nu är på semester - hade tagit med sig allt till mig och levererat till Klinte, men det hittade dom alltså inte.

Tyvärr fick jag feber och ont i kroppen igår igen, men efter att ha tagit ett par alvedon och sovit hela natten och sen tagit en MYCKET EFTERLÄNGTAD dusch (har inte kunnat det när dom slår in mig i sånt som suger upp vätska utan skydd utanpå), så känner jag mig nu nästan pigg. 
Sitter framför datorn - inne - och väntar på hemsjukvården som ska komma hit och lägga om mig. "Sjukrummet" (f.d. gästrummet) är färdigt med alla detaljer på plats och jag ser verkligen fram mot omläggningen och spolningen!


måndag 17 augusti 2015

LILLRONE VATTENKVARN I STRÖMMAÅN

I lördags när jag mådde så bra, hade inte läckt på flera dagar så bestämde vi oss för att ta en liten kort hundprommis. Men var.....?
Det var ju så otroligt varmt att jag var nöjd bara att få sitta i bilen och njuta av svalkan från AC´n, så vi åkte bara runt lite på vinst och förlust. I närheten av Lye kom vi till en nyuppsatt skylt; "Lillrone Vattenkvarn". Där hade vi ju aldrig varit.....



Det var som sagt ett fantastiskt väder och det fläktade bara en aning över Strömmaån så flugor och andra flygfän höll sig borta. Alltså helt perfekt!


Men...om ni tittar noga så finns det inget betongfundament på två ställen på mitten. Där är det endast några plankor som man ska gå på!? Aldrig!! 
Jag är ju höjdrädd, så vi fick vackert hålla oss på den ena sidan av ån. Den här vägen/stigen kan man gå i c:a 3 km, då kommer man till ett område där vi tidigare gått. Men den här gången gick vi endast 300 m, det räckte tyckte jag.....


På vägen tillbaka så skulle naturligtvis både Rolle och Santos ge sig ut mot spången, men jag fick Rolle lova att inte gå över. Jag är nämligen inte höjdrädd bara för mig själv, utan för andra också..... *fniss*



Men det blev en riktigt lyckad hundprommis, förutom att Santos trots nästan nytt fästingshalsband fick en fästing på sig - som satt sig fast! Men vad kan man förvänta sig i ett sånt här område med högst gräs!?




Den här gården där vi parkerade (längst till vänster) ligger otroligt vackert - och ogenerat, men ändå nära civilisationen - så här skulle man kunna bo. Om det inte vore för dom tråkiga eternitplattorna på huset förstås.....


Så bar det av hemåt och kvällen blev lugn och skön, men sen började jag läcka lite på söndagsnatten. Inte så kul! Men gårdagen blev ännu jobbigare. Först och främst så började jag läcka lite strax efter det hemvårdarinnan varit här och lagt om mig (enligt alla konstens regler, så det var inte hennes fel).  Sen fick jag feber 37,7 - lite ont i hela kroppen, blev vansinnigt trött, fick lite huvudvärk och mådde en aning illa - precis som när man håller på att bli förkyld. Men det var förmodligen det starkare cellgiftet som slagit till! 


Sen inatt, då jäklar, då forsade det ur mig och jag var uppe 4-5 gånger och la om mig, böt säng- och nattkläder och grät en skvätt. Där fick jag för att jag trodde jag var på bättringsvägen.....
Idag öppnade Klinte Vårdcentral efter sommarstängningen och jag skulle dit först 15.30,  men jag ringde jag och bad att få komma tidigare. Vilket jag fick!

Och där fick jag hjälp av två sköterskor och en läkare. Alla var helt underbara, men lite chockade över hur mycket det rann ur mig, alltså forsade. Dom ville först att jag skulle åka till kirurgen akut, men nu ska jag ju träffa onkologen och kirurgen på Visby lasarett på torsdag. Vilket jag tror dom var glada över, det lät så i alla fall.Och när jag var skjöld så såg det inte så hemskt ut längre.....

söndag 16 augusti 2015

BESKÄRNING UNDER JAS-MÅNADERNA

Efter 3 dygn utan att läcka så var jag så glad igår att jag nog tog i lite mycket. (Alltså läckte jag inatt!) Det började med att så fort hemvårdarinnan (som var jätteduktig och jättetrevlig) jade fixat mig igår, så gick jag ut i trädgården till Rolle & Santos. Det blir ju inte så ofta nu för tiden.....


Jag tog vägen över altanen för jag ville visa att min lilla vita "fådda" Afrikas lilja har börjat blomma. Det är första gången sen jag fick den för 3-4 år som skott - och en normalstor blå som också är på gång.


Jag gick ner från altanen och rundade "f.d.gräs-och bamburabatten" med alla sina perenner då jag stötte på Rolle bakom Kerriabusken. Han höll på att beskära den.....

Det är den stora och höga busken (var väl 3 m hög) längst till höger.


Han hade retat sig länge på att man inte kunde gå nedanför (den vinterförvarade) poolen, utan måste gå runt hela rabatten. Så han klippte och knipsade och det blev riktigt bra.....


Eftersom druvorna snart börjar mogna så passade vi på att sätta upp ett skyddsnät. Vi glömde det första året och då fick jag 3(!) druvor med, resten åt fåglarna upp. Innan nätet hängdes upp pincerade jag stockarna lite grann,m. Har visserligen gjort det för en månad sen, men dom hade växt enormt. Man ser inte riktigt hur mycket druvor det är, men för 2 år sen fick vi 27 kg och det är mer nu.....

Vi fortsatte ut i "parken" där vi hade bestämt oss för att glesa ur några träd. Vi har ju stammat upp dom två granar vi sparat i "parken" och det blev helt klart betydligt bättre. Dom var så enormt vida nedtill, men vi ville inte ta bort alla träd. Grenarna på den här t.ex. gick ända fram till "ruinrabatten".


Här ovan ser man i mitten den andra granen och till vänster den Amerikanska Linden som hade grenar som hängde ända ner till backen. Inte snyggt och dessutom väldigt irriterande när man skulle klippa gräset med åkgräsklipparen. Så Rolle satte igång att såga.....



Och visst blev det bra, även om det på bilden ser ut som om det hänger ner lite på höger sida. Men det är faktiskt en liten sluttning precis här, så grenarna har lika mycket luft under sig runt om!



Sen bad mig Rolle att ta några bilder på "perukbusken vid ruinen och dom små vita sakerna nedanför". Han visste naturligtvis inte vad det var, men han gillade kompositionen!


Det är alltså "ulleternell" som ska tåla hur mycket torka som helst - vilket dom tydligt nog inte gör! Men får dom bara några droppar vatten nån dag, så hämtar dom sig!! En mycket praktisk växt här på Gotland på ställen där man ALDRIG vattnar.....


Sen började jag bli lite trött, så jag tänkte gå tillbaka in. Men Rolle ropade på mig och sa att jag måste ta några bilder på rosorna i "parken" först. (Tror han börjar bli mer och mer intresserad - idag har han vattnat samt rensat massor av tistlar i långrabatten! Några äckliga höga med illgula blommor!!)




Efter det här vilade jag ett tag, sen gjorde vi en liten utflykt - men den kommer jag till i nästa inlägg!