KOMMENTAR

Skriv gärna en kommentar (klicka längst ner på KOMMENTARER). Den behöver inte vara lång Du kan bara säga HEJ och skriva ditt namn - då vet jag att Du varit inne och hälsat på!
Du måste - det gäller alla - markera rutan där det står att du inte är en robot, först därefter kan du skicka din kommentar.
Men VIKTIGT - har du inte någon egen blogg MÅSTE du klicka på ANONYM, då först publiceras den!


torsdag 28 maj 2015

DJUR OCH NATUR

Idag har jag gått runt i trädgården hängandes på Rolles arm i hela 40 minuter, men allt hann jag inte kolla in. Men här följer i alla fall några aktuella trädgårdsbilder:


Vi har inget ätbart i trädgården, men vi sparade ett vackert vildapelträd ute i "parken" och det blommar för fullt just nu.



Äpplena går inte att äta, vilket jag är jätteglad över. Hade man kunnat göra det hade jag naturligtvis varit tvungen att ta hand om frukten - vilket jag tycker räckte med att jag gjorde det i Stockholm under 30 år där jag hade flera äppelträd med massor av frukt varje år! 
Det räcker så bra att trädet är otroligt vackert när det blommar.....


När vi gick där ute i "parken" och kollade in alla små träd, så gick vi naturligtvis till förra hunden Pennys grav också. Tyvärr helt igenväxt i år, men det kommer 5 luktpioner, lite malört och så blommar det vårkragar och allium där - men också det här. Vad det nu är.....!?



Santos var överlycklig när vi gick ut båda två. Går Rolle ut ensam - vilket han gjort varje dag nu och jobbat i timmar där ute - så stannar han helst inne och ligger bredvid mig i sängen eller ligger på armstödet på TV-fåtöljen. Och det är ju inget kul liv för en liten busråtta.....  


 Jag älskar Allium i alla olika former och har väl flera hundra plantor i ett 10-tal namnsorter. Just dom här växer i pallkragarna på framsidan.


Dom lila bollarna gör sig enormt bra mot den "lilla" (skulle alltså vara en dvärg, men den är nu över 2 m hög) gulbladiga smultronshersminen.


I pallkragarna växer också dom här tulpanerna som jag planterade i höstas och som blev en stor besvikelse. Dom skulle ha varit läckert mörkt lila med limegröna ränder. Hah!


Som sagt, allium kan man inte få för många av så jag satt 15 stycken i roslådan på baksidan i höstas. 


Men man har ju fler favoriter, som alunrot t.ex. Här är det en rosaröd sort som växer bland stenarna nedanför sydgaveln. När solen ligger på sent på eftermiddagen så bara lyser den stora ruggen som av eld!



Men av allt som jag tittade på och njöt av så var nog det här allra roligast - och mest spännande!
På baksidan av trädgårdsboden har vi ställt en hylla där jag har lite krukade perenner. Men...det tyckte tydligen våra koltrastar vara ett perfekt boställe. Så i två av krukorna hade dom börjat bygga bo innan jag åkte in för operationen, så varje dag fick Rolle meddela mig hur boandet fortskred.


Tyvärr blev ena krukan full med vatten, men den andra har numera tre små ynkliga ungar som är så fula att dom är söta. Nu håller jag verkligen både tummar och tår för att dom ska överleva! 


tisdag 26 maj 2015

"I´M BACK....."


Ja, alltså hemma igen. Fast hem kom jag redan i fredags efter att ha legat på världens bästa och trevligaste sjukhus, Visby lasarett, i 10 dagar. Visserligen inte riktigt kurant ännu, så jag har inte orkat slå på datorn ens en gång förrän idag (!?), men jag har inte haft ont alls - har inte haft det på hela tiden faktiskt. 



Du som tycker det är läskigt med operationsberättelser tycker jag ska scrolla ner och bara titta på bilderna. Jag tänker - som vanligt - dokumentera det allra viktigaste som händer mig och det är naturligtvis det här med med canceroperation just nu.

Operationen som gick ut på att ta bort en tumör i tjocktarmen gick jättebra, trots att den istället för 3 timmar tog hela 8 timmar. Det visade sig att blindtarmen var angripen så den måste tas bort - men den saknar man ju inte precis. 
Sen så låg tumören mot urinblåsan så då undersöktes den MYCKET NOGA, men som tur var så fanns det ingen cancer i den - vad dom kunde se då! 
Ovanpå det så hade jag en massa bråck i ett gammalt operationsärr (efter borttagande av en cysta och en äggstock för 27 år sen), så det togs bort och så fick jag ett stödjande nät i buken. 


Jag sövdes naturligtvis men fick också epiduralbedövning (ryggmärgsbedövning) vilket är underbart. Slangen fick sitta kvar i tre dagar och bedövningsmedlet pytsas in automatiskt, så jag hade inte ett dugg ont. Ovanpå på det får man ju också en massa värktabletter oralt, vilket betydde att jag var otroligt pigg hela tiden - till 5:e dagen efter operationen. Då skulle jag bli utskriven, men.....


Eftersom dom kapat c:a 30 cm på tjocktarmen så uppträder ju kanske inte magen precis normalt, vilket gjorde att jag fick fruktansvärd kolik på natten och när det sen visade sig att jag ovanpå det läckte otroligt med "sårvätska", så blev det ingen hemgång till min enormt stora besvikelse.
Inte för att jag inte hade det bra; Det var redan lyxhotellet, fantastisk personal som kom springande vid minsta tryck på klockan, eget rum med TV och badrum och framförallt havsutsikt! 
Men hemma är ju hemma.....


Det slutade aldrig att rinna sårvätska, så till slut skickades jag på datortomografi (röntgen) och då visade det sig att det inte var inifrån buken, utan från själva såret på utsidan. Jag är ju uppsprättad ganska långt, från bröstbenet ner till blygden. 
När dom sen började prata om att jag "kanske" skulle få gå hem på fredagen innan pingst så tog jag dock inte ut glädjen i förskott, utan räknade med att det inte skulle bli förrän efter pingst. Jag ville inte bli besviken igen.....


Hela tiden så ringde det i telefon, jag hade massor av besökare och folk var i största allmänhet otroligt snälla mot mig. Så någon nöd har det inte gått på mig. Jag ska också passa på att TACKA ALLA som hört av sig, antigen i telefon, med mail eller kommit förbi hemma eller på sjukhuset med blommor. TACK alla underbara vänner!!!

På fredagsmorgonen vaknade jag i en pöl av vätska och även om jag försökt intala mig att inte bli besviken när jag inte skulle få åka hem, så blev jag naturligtvis det ändå! Det är en sak vad man kan intala sig mentalt och en helt annan vad känslorna säger.....

Men vad hände!? Jo, läkaren och sjuksköterskorna kollade mig noga och sen sa läkaren att han tyckte att jag nog kunde få gå hem ändå. Förutsättningen var att jag hade någon som kunde hjälpa mig med omläggningen!?
Jodå, sa jag, hemma har jag doktor Bloom. Jaså, sa läkaren, är du gift med en läkare?
Nej, men jag är gift med en mycket ordentlig, petig och kunnig gubbe som inte är klemig på något sätt utan säkert skulle fixa det här. Och inte bara det, han är också otroligt renlig - nästan på gränsen till att ha bacillskräck! Toppen, så läkaren, och så skrev han ut mig! 
(Dom vill ju gärna bli av med en så forts om möjligt och jag hade ju legat där ett tag!)


Så i fredags kom jag hem, men herregud vad slut jag har varit. Har inte orkat någonting, bara sovit, sovit och sovit och Rolle stackarn har fått lägga om såret varenda dag, gå ut med Santos, lagat mat, städat, pyssla i trädgården samt vara uppassare åt mig. Eftersom han hör lite dåligt och vi har ett långt enplanshus, så fick jag t.o.m. en visselpipa så jag kan vissla på honom när jag behöver hjälp. Fast det blir mer och mer sällan som tur är.


Idag var jag på återbesök och på grund av att det fortfarande rinner sårvätska från mig så fick jag en liten påse fastklistrad över ett hål i operationssåret som man kan tömma - och byta - så nu hoppas jag att jag inte förstör mera kläder och sängkläder. Jag slapp alltså stomipåse, men fick "sårpåse" istället.....
Ja, ja blir det inte värre så får man ju stå ut.
Nu väntar det slutliga domen om 14 dagar då jag får svar på alla prover och får veta vad det ska bli för behandling i framtiden. Tills dess har jag pratat klart om det här; 
Lahana Sido!

tisdag 12 maj 2015

DET ÄR SNART DAGS

Jaha, i morgon kl 06.00 smäller det - redan då ska jag nämligen vara i på lasarettet för operationen. Jättetidigt - men jag är mycket tacksam för att jag inte behövde ligga kvar idag efter inskrivningen och alla undersökningar. Inget slår ju hemma.....

Pensée-teatern med 15 små krukor.

Alltså får man väl lägga sig tidigt ikväll, även om man kanske inte kommer sova så gott. Jag måste gå upp 03.45 för att hinna med att dricka 2 små frp med en proteindryck. Har druckit två ikväll - och inte var dom goda precis. Smakade svartvinbär och det finns nog dom som gillar det, men jag tycker det smakar kattpiss!

På gamla brunnen vid infarten har jag satt en Digitalis som är vit m.rosaröda streck och så några små andra (?).

Allt gick dock väldans bra idag och syster Eva som jag skällde på när läkaren aldrig ringde upp, hon undrade lite försynt hur jag mådde idag. När jag sa att jag hade varit "skitförbannad", hade ett hetsigt humör (har varit rödhårig) och att jag inte gillade att nån "körde över mig" - men att jag sällan var arg eller ledsen någon längre tid så det hade gått över redan när läkaren äntligen ringde upp mig. Då var vi kompisar igen! Hon sa t.o.m. att jag som verkade så lättsam och glad när vi träffades sist.! Ja, men det var då det - när allt flöt på bra! Men jäklar om det inte går min väg.....*fniss*

"Lyxrabatten" framför rosenspaljén som jag ska ha rosa sommarblommor i. Har man ju inte hunnit med att plantera, så det får bli en senare fråga. (För jag är bra på att peka och slå med piskan..... *fniss*)

Igår gick jag ett varv och försökte dokumentera vad som blommade, eller vad som är på gång att snart börja blomma!

Den liljeblommande `Marilyn´.

Dröjer det för länge innan jag kommer hem så får nog Rolle rusa runt med kameran, jag måste ju bara få se hur dom "nya" tulpanerna ser ut. 

Här nedan följer det jag hittade igår som var nyutsprunget.








Som synes inte en röd tråd vad gäller tulpanutseende. Jag älskar alla.....


Nu är allt är nerpackat och jag ska försöka få tiden att gå lite genom att titta på TV.Jag följer Robinson Love Edition slaviskt på TV7 - och hoppas nu att det finns TV på rummet med den kanalen. Det är väl ingen större risk, så jag ska be Rolle spela in avsnitten när dom går i repris på lördag. Kan va bra att ha när man kommer hem om en vecka!

SKÖT OM ER!

måndag 11 maj 2015

FÄRG PÅ ALTANEN

Det var några dagar sen jag la in nått, vilket känns lite konstigt - för det händer massor i trädgården just nu! Alltså skulle jag kunna ha MASSOR av vackra bilder på växter, men lusten att fota dom har inte riktigt infunnit sig. Men...jag ska gå ett extra varv ikväll när jag går ut med Santos. (Det blir finare bilder när inte solen steker så hårt!)


Istället kommer det bli bilder från altanen idag. vi har både ätit lunch där och sen har jag planterat en massa sommarblommor, fast dom tog jag inte så många bilder på. Än så länge ser dom ju bara trista ut.....

Här ser man det nya trappsteget som Rolle ÄNTLIGEN har gjort för jag klagat på höjden in tidigare. Men lasera det svart får han inte göra förrän jag ligger på sjukhus, jag vill kunna använda det tills dess!
 Som synes har vi ätit färsk sparris med romsås, parmesan och smör - trots att jag egentligen inte får äta sparris alls. Dom innehåller väldans mycket fibrer och det kan jag inte äta nu. Inte heller kött i någon form, färska grönsaker, bröd, ris, pasta - alltså inget som är fiberrikt och nyttigt! 
Istället ska jag äta feta röror, soppor med grädde, potatismos med smör och grädde och liknande. Jag ska äta minst 2000 kcl om dagen. Hemskt...men måste man så måste man! 


Men tillbaka till vad läkaren sa till mig när hon såg att jag blev ledsen över att inte få äta grön färsk sparris; Det kan du visst! Du äter alla knoppar och så får din gubbe äta stjälkarna!!
Gissa om jag blev glad, så igår var vi till min "hovleverantör" Marianne, som gick ut på sitt fält och plockade ihop en jättebunt. Så nu har jag ätit massor av underbart goda sparrisknoppar både igår och idag!


Inne i hörnan på altanen har jag ställt en liten ställning där jag planterat några roliga - färgavstämda - växter.


Det är rödblommig klöver vars blad är mörkt vinröda och gröna, det är svart ormskägg med svarta blad och så är det en rödbladig alunrot. Alltså passar dom perfekt till trådgardinerna som är röda, vinröda och svarta!


Som synes har jag också några små järnkrukor på altanräcket, det är 4 st i vilka jag satt orange tagetes. För orange har vi ju också - se filten bakom Rolle t.ex. 
Sen har jag en gul och röd pensé i krukan på matbordet, för där är det nästan skugga jämt. Och så på golvet bakom Rolle står en svart kolhämtare med - hör och häpna - lysande mellanblå penséer! Man måste ju ha något annat än rött, orange och gult!! 


Rolle har inte gjort iordning poolen ännu, han ska vänta tills jag kan bada i den säger han. Så den har fortfarande sin plåttäckning. Men poolstolen har jag tagit fram och den stora krukan bredvid har stått ute hela vintern.


Förra året hade jag jätteverbena i den. Mycket snyggt, men herregud vad skräp den fällde ner i poolen, så det ville jag absolut inte ha i år. (Man lär så länge man lever.) Alltså satt jag några alunrot och två sorters tulpaner i den i höstas. Och dom har trivts.....


Dom här höga slanka tulpanerna har precis börjat slå ut och knopparnas fransiga kant är i exakt samma vinrödsbruna nyans som alunroten. Underbart! Men vad det är för tulpaner, inte 17 kommer jag ihåg det! 


Och jag är faktiskt lite grinig, varför ska jag in och opereras just den här veckan!? Kunde inte det ha hänt någon/några månader tidigare? Fast då var jag ju inte sjuk. Det kommer bergis slå ut massor av tjusiga tulpaner när jag ligger på sjukan som jag inte kommer att få se. Det får absolut inte bli varmt nu, tycker jag som tjatat om vårvärme väldigt länge. Men nu har jag blivit egoist, jag vill att det ska vara kyligt - i alla fall på nätterna - så att tulpanerna håller sig tills jag kommer hem. Annars får Rolle det besvärligt med kameran också!!
Han blev lite orolig när jag sa till honom att nu har vi bara 41 krukor med sommarblommor, förra året var det faktiskt uppåt 65 (fast säsongen har ju knappt börjat). Och alla dom här 41 ska han vattna..... *fniss*

torsdag 7 maj 2015

ÅRETS INVIGNING...

...av poolen har skett. Ja, alltså inte för någon av oss, utan för en av alla våra sädesärlor som bor här. Men lite måste man ju få skoja, även om livet är lite jobbigt just nu. Humor har väl ingen dött av..... *fniss*
Rolle har inte packat upp poolen ur vinterförvaret ännu, han tänker vänta tills jag kan bada säger han. Istället är det en hyresgäst hos oss som absolut tycker att vi ska vänta! Det blir nämligen ett perfekt djup på badet på dom här skyddsplåtarna!! 

Kolla in vattenstänken!

Men skämt åt sido så måste jag få berätta hur saker och ting är just nu. Igår skulle jag 08.30 få ett telefonbesked från kirurgen hur specialisterna på Karolinska bedömde min situation. Alltså skulle det antingen bli cellgift först och sen operation, eller så skulle det bli operation och cellgift sen.

Mina underbara botaniska tulpaner - som det tyvärr bara är två kvar som blommar!

Nu blir det operation, redan på onsdag faktiskt. Så nu går det undan, vilket är toppen.
Men...att bli uppringd av en kirurg som aldrig har tid att ringa, det var inte kul inte. Efter att ha jagat honom, pratat med flera sjuksköterskor på kirurgen - och ortopeden (!?) - så ringde han till slut 15.15.
Ni som läste mina inlägg på Facebook såg vad som hände - jag var enormt förbannad och ledsen under dagen och skällde faktiskt ut dom ansvariga syrrorna. 

På Pennys grav planterade jag massor av olika narcisser för några år sen. Det här är en...

Ja, men han fick akuta operationer - skyllde dom på.
Ja, det är helt OK, men fanns det bara en person på hela kirurgen!? Kunde ingen annan ha ringt och sagt att han var upptagen, men att han skulle höra av sig på eftermiddagen istället!?
Njae, nej - det hade dom inte tänkt på!
Idioter!!
Tänk om vi hade skött vår services till våra kunder så dåligt, då hade vi inte kunnat hålla på i vår bransch i över 40 år. SERVICE och KOMMUNIKATION är helt klart vad som saknas på våra vårdinrättningar!!


...och det här är den andra som finns kvar. Så dom tänker jag inte leta upp namnet på, dom kan man ju inte rekommendera!

När kirurgen till slut ringde så hade dock min värsta ilska lagt sig och jag var väldans trevlig i telefonen. Det var ju han som skulle operera mig - och då gäller det att ligga bra till.....

Det här är dock en av dom "nya" narcisserna jag planterade i parken förra året. Den heter Cheerfullness.

Alltså fick jag den första lediga tid som fanns, vilket känns riktigt bra. Nu är det bara att hoppas att operationen går bra och att dom får bort allting, även dom eventuella lymfomceller som kan ha blivit angripna. Det är också därför dom brukar ge cellgift efteråt, alltså som säkerhet ifall.....

Här är det en helt ny färg på Surfina - och den växlar färg hela tiden. Så den kunde man ju inte motstå!

I förrgår när det var grått och trist åkte vi till Jonas i När och köpte lite sommarblommor. Blir det frost och dom dör, så är det inte värre än att jag köper nya. Men jag vill ha lite fint på altanen den här helgen.....och idag satt vi ute och åt lunch för första gången! Underbart!!

Närbild på dom gula/aprikosa/orange blommorna!

Jag hade alltså förberett mig på att plantera dom igår, vilket jag gjorde väldigt sent. Men bättre sent än aldrig.....



Jag har oroat mig lite över att tulpanerna inte kommit igång. Jag har ju en del nya som jag gärna vill se blomma för första gången.



Jag är tokig i tulpaner, jag har t.o.m. vita, jag som vill ha färg. Eller rättare sagt vita med lite svagt gult. Dom satt jag för 10 år sen och har inget namn kvar!


Här är knopparna vita, men när papegojtulpanen Green Wave är helt utsprungen är den vit, rosa och grön.


I samma pallkragslåda satt jag också den här otroligt läckra dubbla tulpanen Red Princess. Den är lysande lackröd med lila schatteringar. Var tvungen att ta med två bilder!

Sen har jag dom här rödlila, faktiskt på flera ställen upptäckte jag idag när jag klippte gräset.
Man ser så bra när man svischar runt på sin åkgräsklippare. Bl.a. har dom tydligen spridit sig till nästan längst bort i parken under ett träd. Fast det här är från rabatterna under södergaveln. Det bör vara Burgundy Lace en stor favorit!


Den här på murrabatten är ganska lik, men den har inte den fransade kanten. Den  har suttit där i många år, så den har jag inget namn på.


Den här lilla ruggen med gullflocka, Hacquetia epipactis, älskar jag - den är ju gulgrön! Den växer också i murrabatten.


Sen avslutar jag med en helt underbar "fådd" liten viva. Namn tyvärr borta, men du som gav den till mig kanske kommer ihåg!?