15 MIL OCH 3/4-TIMMARS UTFLYKT

 ÄNTLIGEN kan jag använda mig av datorn på ett vettigt sätt. Det är extremt irriterande när det är nåt ynkligt fånigt som händer och som man inte förstår varför eller hur det påverkar datorn......

Den blå himlen syntes genom molnen när vi gav oss av - och ibland sken även solen på oss!

I mitt fall har det varit musen som krånglat. Det började med att den ibland inte gick att använda, pilen visade sig bara ibland så jag fick använda plattan på datorn. Vilket är totalt värdelöst! Alltså bytte jag batteri  och det funkade OK ett tag - men sen var det likadant igen. 

Tänk vad glad och uppspelt man kan bli av lite sol!

Igår slutade den att fungera helt och för att göra nåt som normalt tar 5 minuter så tog det nästan en timme med plattan. Så idag inköptes en ny betydligt mer avancerad mus, en s,k. gamemus. Det var Rolle som köpte den medan jag var på vc och blev omskött. 

Tyvärr kom dom mörka molnen tillbaka, men det hann aldrig börja regna.

Allt gick bra och vi var redan hemma före halv tolv. Jag kastade mig naturligtvis över musen, men.....den fungerade inte. Vadå snopen! Var det inte musen det var fel på utan min dator!?

Som tur var kom molnen över ön från väster - och vi tog den östra kustsidan hem.

Rolle som är tekniker (men inte när det gäller datorer) plockade isär musen och upptäckte då att det var glapp i den. Ibland gick den, då lyste den - ibland gick den inte alls. Så det var bara att åka tillbaka till Hemse för att tacka för lånet! Han kom hem med en som dom först testat i butiken, han ville inte gå på samma mina igen!!

Solen började gå ner och vi hade fortfarande en bra bit kvar hem.

Sen till nåt betydligt trevligare. Att TACKA för alla snälla och rara och omtänksamma inlägg på bloggen och alla mail. Jodå, snart är nog det här helsicket slut. På måndag ska jag till onkologläkaren dit även bröstavdelningsläkaren kommer. Då ska dom glo på mitt bröst och sen konferera vad som ska hända med mig. 

Det här stället ligger utmed vägen mellan Kräklingbo och Gammelgarn och är ett otroligt fint ställe. Så välskött och
smakfullt renoverat - ett av mina favoriter.

Jag har en enda gång kvar med cellgift vilket jag alltså ska ha på torsdag nästa vecka. Sen skulle alltså strålningen sättas igång, men..... på grund av att operationssåret inte har läkt och fortfarande vätskar (massor) så började min onkologläkare luta åt att hoppa över strålning. Det är det där med hängslen och livrem.....

Nu började dom svarta molnen närma sig,,,men det var bara 45 min väg hem.

Jag står gärna över hängslena, om jag absolut inte är tvungen att ha strålning. Sitta ensam i Stockholm på nåt patienthotell i veckorna och sen åka hem med bilen på färjan varje helg under 3-4 veckor låter inte speciellt kul. Även om både min kusin Monica och min väninna Christina lovat att komma och hälsa på mig (på nåt säkert sätt).

Molnen försvann igen, men när vi var en halvtimme hemifrån och åkte förbi vår gode vän Kjelles hus så blev man nästan chockad. Det var så fint upplyst, har det aldrig varit tidigare. Gissa vad hans yrke är.....!?
Elektriker naturligtvis - och en mycket duktig sådan!!

I förrgår ville Rolle att vi skulle ta en tripp med bilen, men jag mådde alldeles för dåligt. Dessutom var det så trist väder - grått och regn. Men så igår kände jag mig lite piggare och vi bestämde oss för att åka norrut till Fole där det ligger en gårdsvaruhandel. Där har dom bl.a. Rolles favoritpotatis..... *fniss* 

För att göra det hela lite roligare så bestämde vi att vi skulle åka så små och udda vägar som möjligt och absolut inte samma väg hem som ut. Vilket vi alltså gjorde.....vi åkte c:a 15 mil för att köpa potatis! Låter inte klokt, men potatisen var ju bara en grej för att ha nåt mål. Väl hemma igen efter 3-4 timmar i ett strålande väder var vi mycket nöjda med vår utflykt. Vi hade t.o.m. en liten picnic på varsin tonfiskmacka från Coop i Roma och vi hann hem innan mörkret och regnet nådde oss. Men halt var det, men Rolle körde försiktigt.....

GOD FORTSÄTTNING

SUSIE