TRETTONDAGSMIDDAG

Jag har varit lite frånvarande på bloggen den sista tiden. Så till att börja med måste jag be er som kommenterat hos mig om ursäkt för att jag inte svarat er. Jag har inte hunnit med.

Hade t.o.m. problem med att få till förra inlägget i Blommig Fredag. Så rosen är till er!

Först var jag sjuk ett antal dagar, sen hade vi en liten fest igår så jag hade fullt sjå med att förbereda samt plocka bort det mesta av juldekorationerna. Och jag har många sådana.....

Det har varit extra jobbigt och gått långsamt eftersom jag haft ryggont i veckor. Man blir så enormt trött att man måste sätta sig och vila stup i kvarten!

Men som sagt, igår var några vänner här på middag och vi hade en mycket trevlig kväll. Vi fick årets första tulpaner samt årets första skumpa (det blev ingen på nyår på grund av att jag låg sjuk).

Det var en spansk torr cava, så det ska bli väldans spännande att provsmaka den - eller rättare sagt dricka ur hela flaskan. Skumpa kan man ju inte spara!

Igår fick gästerna först en drink när dom kom, hade äppelmust med en torkad äppelring som dekoration till bilförarna och sen lakrits/hallon-shots dekorerat med geléhallon och lakritsgodis.

Därefter var det dags för förrätten som lämpligt nog - det var svinkallt och blåsigt ute - var Evas Heta Polska Tomatsoppa med kräftstjärtar. Så hade jag gjort mig till och gjort smördegspinnar med parmesan. Vilket jag aldrig ska göra om!

Dom hängde som slaka sn...ar på kanten av soppskålen efter en halv minut. Dessutom blev dom inte speciellt goda heller! Men soppan.....helt fantastisk!! TACK Eva för receptet!!!

Ta fram kameran i tid glömmer jag alltid bort, men till desserten kom den fram i alla fall. På bilden ovan är det Margareta och så är det min frissa och väninna Margeurites man Tommy.

På bilden nedan är den suddiga Margeurite (sorry) och så är det Ingvar, Margaretas man.

Ingvar och Margareta började vi umgås med 1998. Han beställde någon detalj till sin samlarbil av oss sent en fredagseftermiddag, men vi kunde inte skicka det för samma kväll skulle vi till Gotland för första gången för en minisemester på 4 dagar!
Men...detaljerna var viktiga för honom och när jag hörde att han var gotlänning så jag erbjöd oss att ta med dom och lämna dom till honom hemma!
Och det gillade han naturligtvis.....och på den vägen är det!

Snacka om man sen blev glad när vi (jag) sedemera upptäckte att det inte bara var veteranbilar som var ett gemensamt intresse, utan också trädgård! Numera bor I & M i ett vackert modernt hus med en helt fantastisk trädgård - och ett jättestort tjusigt nybyggt garage!!

Efter soppan blev det "Göstas Pruttbullar" med tillbehör och kokt potatis. Ja, jo, jag förstår att namnet på rätten kräver en förklaring!

Min mamma dog 1989 och min pappa som aldrig i hela sitt liv behövt laga mat (han kunde visserligen koka ägg, steka korv och hälla upp filmjölk - otroligt - men det gick ju inte att leva bra på) var ofta hos oss och åt. Sen åkte jag också ibland hem till honom och gjorde iordning mat för flera dagar.

En av gångerna han var hos oss så satt Rolle och pappa i vardagsrummet och väntade på att middagen skulle bli klar. När pappa tyckte att det började lukta väldans gott, så frågade han Rolle vad det skulle bli för mat. Till saken hör att min pappa blev moderslös i 10-årsåldern och efter det var uppfödd hos sin faster och farbror som endast åt dietmat utan några kryddor över huvud taget.

Min mamma hade stora problem under många år att få honom att äta normalt kryddad mat, men han var ändå väldans knepig med kryddor.

Så Rolle visste att han kunde inte säga vad det var, alltså "Grönpepparbiffar", för då skulle pappa aldrig ha börjat äta dom ens. Så han svängde till med det första han kom på; "Pruttbullar".

Vadå, sa min pappa och skrynklade ihop hela ansiktet, pruttbullar!? Vad är det? Han såg inte ett dugg glad ut om man säger så. Men när han väl hade börjat äta dom så bara älskade han rätten, som jag hade gjort extra mild. Så ofta när han kom på middag så var det första han förhoppningsvis frågade; Blir det pruttbullar idag!? Och det blev det ju ofta förstås!!

Men tillbaka till gårdagen. Till dessert blev det en bit av den otroligt goda Visby-tårtan, en mäktig men väldans god tryffeltårta. Till den var det lite hallonsås, färska hallon & jordgubbar, samt röda vindruvor med en klick med arraraksyoghurt. Tror att gästerna gillade det, men Rolle tyckte det var för sött. Han är mer typen som gillar gammeldagsefterrätter som äppelkaka, krämer och färsk frukt!

Tyckte att jag hade osockrad frukt och yoghurten var inte söt, så det skulle passa - men chokladtårtan var söt förstås.....

Ja, ja - man kan ju inte tillfredställa alla! Kvällen var dock väldigt lyckad att det verkade som om dom två paren som inte kände varandra klickade. Så stämningen var riktigt bra!

Den enda som blev lite stökig var Santos, som bara pep och gnällde hela tiden och skulle ha uppmärksamhet - helst av husse. Han har blivit enormt bortskämd sista tiden (Rolles fel) och nu när det är löptikar på gång är han enormt jobbig! 

Det är ju också så att man har den hund man förtjänar, skämmer man bort dom så.....

Idag fick jag fler blommor. Den här gången rosor av Rolle!

Fast idag, när vi inte har gäster, då är Santos trött och sover hela tiden. 💤 Typiskt!!

SUSIE