JULFIRANDET

Vi har verkligen haft en trevlig helg, trots att vi inte längre har så många släktingar i livet. Det är ju normalt så att det är släktingar som man mestadels umgås med under julen.

Istället har vi turen att ha några riktigt goda vänner här i Eksta. Först är det Cronis och hans fru Beth, dom firade julafton med oss - och har faktiskt gjort det i 12 år nu.

Cronis är en ungdomskamrat till Rolle. Det var så att när vi flyttat hit så hade vi vår firma och

behövde utnyttja företagspostens tjänster i Hemse flera gånger i veckan. En gång när jag satt kvar i bilen kom Rolle ut och frågade mig om jag sett paret som gått ut precis innan honom.
Men det hade jag naturligtvis inte.....

Han berättade att han tyckte sig känna igen rösten på mannen som varit före honom i kassan, så han frågade tjejen bakom disken om mannen ifråga hette Ulf - och det gjorde han. Dessutom hade han rätt efternamn.....

Han fick dessutom reda på att paret bodde i Eksta - av alla ställen - så någon dag senare åkte vi förbi för att kolla var det var dom bodde exakt. Precis då gick en man över tomten, så Rolle stannade och gick ut och ropade till mannen; Tjena Uffe, kommer du ihåg mig!?

Mannen ifråga närmade sig och så svarade han; Javisst, det är Rolle!
Till saken hör att dom inte hade setts sen dom var i femtonårsåldern och gick i samma klass i skolan. Alltså över femtio år tidigare!!

Några dagar senare satt han i vårt kök och berättade hur han och hans fru - och lilla hund - hamnat på Gotland.....och på den vägen är det!

Sen dess har vi umgåtts mycket och dom brukar som sagt fira julafton med oss. Mycket trevligt eftersom jag är JULGALEN och skulle tycka det var hemskt att vara ensam över julen.
Ja, ensam och ensam, Rolle skulle naturligtvis vara hemma - och få agera både värd och gäst! *fniss*

Normalt brukar jag göra massor med julmat, gillar den där gamla stilen med allt hemgjort, men i år hade jag bestämt mig för att inte ha något traditionellt julbord.


Istället skulle det bli en tallrik med lite olika saker på och först därefter lite "varmrätt". Så det blev en tallrik med sparrispotatis och heminlagd sill, ett halvt ägg med caviarröra & parmesan, en sandwich med laxröra & päron och en sandwich med glöggpastej.

Varmrätten fick absolut inte vara lutfisk för det gillar inte varken Rolle eller Cronis, sånt får jag äta själv någon annan dag. Nej, det skulle naturligtvis vara skinka, köttbullar, prinskorv, vitkålssallad, stuvad grönkål (som jag var den enda som gillade) - och så kokt potatis. Prinskorv för att Cronis är tokig i korv och kokt potatis för att Rolle ska ha det till allt!




Därefter skulle det bli ostbricka och till slut någon mumsig efterrätt (det blev hallonmousse/chokladtårta) - och pulverkaffe om någon absolut ville ha! (Vi dricker alltså inte kaffe.)
För att inget skulle gå fel med skinkan - man har ju varit med förr - så köpte vi den redan på tisdagen. Som tur var!

Vi slog på stort och köpte en ekologisk skinka på Coop, svindyr a´169:-/kg. För att göra det lite enkelt för mig så bestämde jag mig att jag skulle ugnsbaka den - trots att jag gillar kokt bättre. Sagt och gjort.....

På onsdagen åkte den in i ugnen och jag läste noga vad som stod på etiketten. Jag brukar ju inte ugnsbaka, men det var något i bakhuvudet som sa att man skulle visst vattna ur den. Men det var ju många år sen och nu stod det bara att man skulle skölja den - men det gör man ju alltid!

Så på onsdagskvällen hade vi ingen annan middagsmat så det blev ett par skivor ljummen ogriljerad skinka. Och det visade sig att den var nästan oätlig! Den var ettersalt!! Hemsk!!!
I alla fall skulle man aldrig kunna bjuda några gäster på den. Santos fick en skiva och han drack massor av vatten hela kvällen!

Ylva, änka efter vår gode vän och hustomte Erik, var på middag här idag (juldagen). Vi brukade alltid ha dom här, så det är en tradition vi inte vill rucka på.

Så i torsdags var vi tillbaka och då fick vi en ny skinka. Den här gången en lokalproducerad från Havor. Dessutom tyckte föreståndaren att jag skulle behålla den salta skinkan, koka den och använda den till hundmat. Så den ligger nu i frysen, fast jag gjorde en pizza på en liten bit på kvällen och den visade sig bli bättre än med rökt skinka!
Och den här nya skinkan kokade jag och den visade sig vara den bästa skinka vi har haft så länge vi kan komma ihåg! Så det blev ett mycket lyckligt slut!!
😉