måndag 13 oktober 2014

LJUS OCH LEKSAK

Till att börja med vill jag tacka alla för era medkännande ord, dom värmde verkligen i hjärtat! 
Och visst har ni rätt, med tiden kommer man kunna tänka tillbaka med glädje på allt vi upplevt tillsammans med Bibbi under åren, men just nu känns det bara tungt, otroligt hemskt och vansinnigt onödigt. Varför måste en del av oss drabbas av "the Big C" i förhållandevis ung ålder!? 


Men...som sagt, livet går vidare för oss som än så länge klarat oss, så jag har nu bestämt mig för att ta till mig det - igen - och försöka njuta av varenda dag! 
Till att börja med kan man ju njuta av den milda, men tyvärr ganska fuktiga hösten som gjort att man t.o.m. kan sitta ute på altanen lite. Fast vi har redan tagit bort och ställt in nästan alla möbler, dynor, dekorationer, krukor samt slängt en massa sommarblommor. Trots att dom inte riktigt hade blommat över.....


Också alla chili-, paprika- och tomatplantor är kastade (jodå, jag skördade först) och då märkte jag att det blev väldans tomt. Faktiskt riktigt skönt, fast det är ju en del kvar som synes. Men flugsmällan på väggen är inburen idag..... *fniss*


Växterna i dom stora krukorna ska kastas, men dom är ju så fina så dom får vara kvar ett tag till. Dom på bänken ska förmodligen planteras ut, det är två alunrot samt några skott av smällspireor. Sen har vi pelargonen på väggen som ska kastas, den lilla rektangulära krukan med Sedum sitter dock ute året om. 
Längst till höger har jag tre växter som ska flyttas in i "holken", alltså vinterförvaringen. Det är två Agapanthus, en liten vit och en större vanlig blå. Dessutom är det en jättestor mycket ovanlig näva som inte klarar vårt klimat. Alla tre är gåvor från snälla vänner!


Så här "kul" ser du alltså ut nu. Usch så otroligt trist! 
Soffan är vinterinpackad, grillen ska slås in när vi använt den klart och så ska mattorna rullas ihop och tas in tillsammans med matbordet och dom två sista stolarna. Soffbordet som är i glas och metall får dock stå ute, precis som den långa blombänken som också är i metall.


Sen har vi en hel del ljusstakar som ska in idag, men i helgen så tände vi nästan alla ljus - både inne och ute.  Det blev hela 55 stycken - för att hedra Bibbi
.

Man kan tro att det regnade, men jag stod faktiskt under tak när jag tog kortet. Men det var så vansinnigt fuktigt i luften.....Så det gick inte att sitta ute, därför tände vi ljusen i mat- och vardagsrum också.


Jag gillar att ha massor av levande ljus överallt, men vi är mycket försiktiga med att se till att släcka när vi förflyttar oss från t.ex. matrum till vardagsrum. Man vill ju inte att det ska hända en olycka, för det kan det ju trots att jag bara använder värmeljus i metall eller glasstakar.


Trots allt har det funnits en del  ljusglimtar i helgen - och det gällde ju att sysselsätta sig så man inte deppade ihop totalt. Bl.a. hade jag ju fått två påsar med tulpanlökar av min bloggvän Eva och efter att ha funderat ett tag på i vilken pallkrage jag skulle sätta dom kom jag på att dom skulle inte alls sitta i någon pallkrage alls!


 I den här krukan hade jag en jätteverbena samt några lägre sommarblommor. Dessa kastades, så tömde vi den med gemensamma krafter (den är stor och ganska tung), ny jord fylldes på och så planterade jag dom två jättestora alunrot som jag haft i krukor för tillväxt. 
Där grävde jag sen ner dom svart- och vitblommande tulpanlökarna. Kommer bli jättesnyggt i vår! 
Notera också min vinterdekoration på "bambu- och gräsrabattens" CD-ställ, en stor rosa boll i "nätkrukan"!

7 kommentarer:

trädgårdsdrömmar sa...

Så tråkigt med er vän.Cancer är en jäkla sjukdom.
Har även jag börjat plocka in krukor i växthus och källare.Dom behöver torka upp lite innan kyla kommer.
Kram.

lavendia sa...

Visst måste det kännas sorgligt, när man mist en vän. Men konstigt nog går livet vidare och det måste det ju.
Att plocka in allt inför vintern är också sorgligt, men så måste det bli när vi inte har medelhavstemperatur året om.
Kan faktiskt kännas litet skönt också för ibland är det väldigt mycket krukor. Och så får vi börja om i vår igen.

mammi sa...

Har inte varit i närheten av bloggen på länge. Sorglikt med din väninna. Tiden läker sägs det ju. Blir på gott humör över att titta på alla fina inslag du gör. Sitter och väntar på en klass 1-varning som utgått här, angående regn
Blev ingen lördagstripp, fast vi hade ett "jättekalas" för alla 5:or och 0:or i somras, så kom det ändå ett antal "grattare" (var lite klok nog att gardera oss). När jag tittar på almanackan, har jag lust att lägga in ett par extra dar, för där är många "måsten" Har vått och fuktigt här, typiskt höstväder som jag avskyr. Men det är bara att ta nya tag, inser jag.
Ha det så gott alla 3, Uno hälsar och tackar för grattiskortet, verkligen tjusigt, kom fram i rätt tid.
Kram från oss 3

Evas Kvarnaro sa...

Bilden på Rolle och Santos säger mig; de ser lite nedslagna ut, inte så konstigt alls,för till och med en hund känner på sig att ni är ledsna, då blir han lite dämpad och sympatiserar med er.
Nu fick Santos en nospuss, men jag vågade inte ge Rolle någon så jag gav honom en klapp på kinden.
Tänk så vackert det var med 55 tända ljus . . . .

Det är mycket som ska göras inför
vintern, ett måste varje år.
Men nu blir det vintervila för oss alla trädgårdsälskare. Det kan behöva att få nya krafter till nästa säsong.
Jag tror också det blir vackert med de tulpanerna där i krukan.

Varm kram till dig/ Eva

Rost och rädisor sa...

Ser att jag missat ett inlägg men jag läste ju tidigare om din väninna och hennes sjukdom.
Varmaste styrkekramen. Man får sig en tankeställare, blir påmind om sin odödlighet och att ta vara på livet, tiden och de man håller kära.

En liten undran...vad gör flugsmällan utomhus: )

/Anette

Ingrid sa...

Vilket fint ljusparty du ordnade för er vän och fina bilder är det precis som vanligt, men allra finast är det med Rolle och Santos. Det är så stämingsfullt.
Kram, Ingrid

Ingrid sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.