KOMMENTAR


Det vore kul om du ville kommentera, så klicka på KOMMENTARER under det aktuella inlägget.
VIKTIGT: Du måste - och det här gäller alla - markera i rutan där det står att du inte är en robot, först därefter kan du skicka din kommentar.
Har du ingen egen blogg MÅSTE du också klicka på ANONYM annars kommer din kommentar inte att publiceras!

söndag 20 april 2014

KVÄLLSPROMMIS

Vilka underbara dagar det har varit under den här påskhelgen - nästan för bra! Idag var inget undantag precis, tvärtom det var ännu varmare idag. Hela 20 grader. I morgon skulle det dock bli lite svalare,
"bara" 15!!


Jag måste börja med att tacka för tipset om Santolina, alltså Santos allra egna växt. Jag har ju numera Magnolia `Susan´, min gubbe har Hosta `Ronald´ och Penny hade klängrosen `Penny Lane´. 
Jag har letat och letat efter någon som hette Santos, vilket verkade helt omöjligt men i förra inläggets kommentarer fick jag faktiskt två tips. 


Det ena kunde jag köpa direkt hos Jonas i När, det var en örtväxt; Helgonört. Nu fanns det inga gråbladiga, utan det blev en grönbladig - Santolina viridis = olivört, men blir den lika fin som på bilderna ovan så blir jag väldans nöjd. Den andra avvaktar jag därför med! 


Än så länge är den dock bara en liten ynklig tofs i en kruka. Men jag fick den, behövde alltså inte betala något för den! Så här beskrivs den:

Santolina (Santo) är ett släkte av blommande växter i familjen Asteraceae infödda i Medelhavet.  Mellan fem och 24 arter accepteras av olika myndigheter. De är små vintergröna buskar som växer 10-60 cm (4-24 tum) hög. 
Bladen enkla och små i vissa arter, eller parbladiga finfördelade i andra, ofta tätt silvrigt håriga och oftast aromatiska. De sammansatta blommorna är gula eller vita och produceras tätt i en klotform. De är 1-2 cm i diameter och sitter ovanpå en smal stjälk 10-25 cm ovanför bladverket.
Santolina viridis är en grönbladig variant – och gråbladiga kallas Helgonört på svenska – den gröna Olivört.
Olivört är en mycket dekorativ, ovanlig ört med en intensiv smak av oliv. Odlas för sin skönhets skull eller som krydda i inläggningar och sallader. Odlas bäst i kruka i väldränerad jord i soligt läge.


När jag gick kvällsrundan med Santos lyckades jag få med mig kameran och tog därför lite bilder på sånt som blommar i dikesrenen. Här är det svalört, inte kul att få in i rabatterna - men vacker är den i naturen!


Då är dom har fina dubbla påskliljorna desto mer välkomna. Det är konstigt, men så fort dom har förvildat sig så får dom den här rufsiga trumpeten i mitten. Undrar varför? Måste ha något att göra med att dom återgår till nån typ av vildform.....

Santos hittade också kul grejor under prommisen. Här är det en grannes katt som ligger och trycker på gräsmattan. Kolla in Santos stela kroppshållning! Han skällde och sprättade och hade sig - katten låg bara helt lugnt och glodde. Vilket var tur, för det är en tuffing.....


Så här ser det ut överallt just nu, det här är från diket innan vår tomt. Det är vitsippor (ogräs) och blues-sippor (gubbens favorit) plus en massa annat som jag inte vet namnet på!


Här ser man våra "ägor" som numera brer ut sig nästan helt kala! Hur 17 ska 15 buskar och träd räcka till att förvanlda "öken" till en park!? Dom kommer aldrig att räcka.....
Fast det går ju färjor titt och tätt till Oskarshamn, så det är väl bara att pallra sig över fler gånger. *fniss*



Så här ser det ut just nu på baksidan. Bilden är tagen från den tidigare så kallade "vägbanken" på yttertomten. Idag när vi på morgonen satt och glodde på TV - Formula One - så såg jag en rörelse på tomten. Det var snickaren som var förbi och spikade lite. Han hade med sin 6-årige son och då kunde vi för första gången faktiskt se hur Santos uppträdde mot barn; Mycket respektfullt, nyfiket men försiktigt vilket kändes skönt. Fast vi var aldrig oroliga, han är ju så vansinnigt snäll.....


Rolle fortsatta med att kratta, såga, hugga och spetta bort skit som gömmer sig i jorden på yttertomten. Själv hade jag annat att "roa" mig med.....Så sitta i solstolen och njuta, det har ingen av oss haft tid med.
Nej, jag som lovade mig själv efter stenflyttningen i förrgår och min ömmande kropp att jag absolut inte skulle bära mer tungt (på ett tag), det var precis vad jag gjorde. Fast den här gången blev det inte sten utan betongplattor! 


 Jag kom nämligen på att precis där trappan ska vara där vill jag absolut inte ha något gräs. Lämnar man gräset här så slutar det med att det bara växer upp stora ogräsgruggar och det blir ett helsicke att få bort dom. Ska man först då börja gräva bort grässvålen och lägga sten så får man ligga på mage och jobba under trappan. Inte nått jobb för en pensionär.... *fniss*
Så jag började med att gräva bort grässvålen på 105 x 105 cm. Verkar kanske inte så betungande, men det blev två fulla och tunga skottkärror. Sen la jag väv och så hämtade jag plattorna och så började jag lägga dom. Det var inget petimäterjobb precis, dom kommer hamna under trappan. Men hur det än är så vill man ju göra ett hyfsat jobb, så det blev till att lyfta och rätta till ett antal gånger. 
Så förmodligen lär man ha ont i morgon igen. Sen har jag kommit på att gör jag lite tunga lyft varje dag, så måste man väl till slut bli av med träningsvärken. Så det är bara att fortsätta.....

GOD NATT!

7 kommentarer:

Charlotta sa...

Kul att Santos fått en egen planta. :)
Önskar dig en fin fortsättning på helgen!

Rost och rädisor sa...

Inte dåligt med varsin egen planta i familjen... Undrar om det finns nåt med Antte och Bengt... får väl undersöka saken.
Vad duktig du är som gräver och ligger i, jag ni är förstås duktiga båda två. Härlig primulabild. De verkar trivas ordentligt.
Här har det blivit en hel del grönsaker satta, både frön och förskolade. I övrigt är det svårt att säga vad tiden tar vägen. Springer hit och dit med något i händerna hela tiden, men det känns inte som nåt blir gjort.

Önskar dig en fin slutkläm på påsken!
/Anette

Knatten sa...

Jag blev tvungen att grubbla över vad jag har för "familjeplantor" i min trädgård men jag hittade bara rosen Wilhelm. Däremot vet jag att det finns en ros som heter MammaMia o den är jag lite sugen på eftersom ungarna kallar mej för det ibland. Men Julius, Nils och Johan...Tror jag inte att det finns.
Jag har oxå lyft en massa betongplattor. Först en gång sen kom jag på att det inte blev bra så då började jag om. Tur jag har starka pojkar som hjälper mej. Det känns lixom i ryggen. Och nu börjar det säga ifrån i min kropp så jag borde lugna mej lite men hur lätt är det?
(Knatten

Marlise sa...

Da ist es auf Gotland
genau so warm, wie hier bei uns in der Eifel.
Santoline, diese Lavendelart
heißt in deutsch: "graues Heiligenkraut"
siehe diese Internetseite:
http://www.lavendelfoto.de/en/galerie_ausgabe.php?sw1=Santoline&thumbs=24&seite=1&wort=1

Schön, das ihr jetzt alle
eine Pflanze mit eurem Namen habt :-)
Die Mühlen auf Gotland werden ja nicht zu übersehen sein, aber in Gotland sind doch eher die Kirchen sehenswert?

Eftersom det är på Gotland
precis lika varmt som här i Eifel.
Santo Line, detta Lavendelart
betyder på tyska: "grå Heiligenkraut"
se denna webbplats:
http://www.lavendelfoto.de/en/galerie_ausgabe.php?sw1=Santoline&thumbs=24&seite=1&wort=1

Tja, som ni är nu alla
en anläggning med ditt namn som du :-)
Bruken på Gotland kommer inte ens att förbises, men i Gotland, kyrkor är ganska sevärd?

Ingrid sa...

Det var väl fiffigt av dig att lägga plattor där trappan ska vara. Det kommer säkert att bli jättebra.
Och Santos ska få sin egen växt han också. Ja, rättvist ska det ju vara!
Ha en skön annandag och var rädd om ryggen.
Kram, Ingrid

bosseliden sa...

Hur är det med träningsvärk och kroppen idag? Vilket arbetstempo. Vad mycket spännande ni ser under Santospromenaderna. Jag blir glad av din nya Header. Kram snuviga Bosse

Anonym sa...

Hej Susie, en hälsning från oss på Irland. Vi mår prima och kan inte klaga på något. Vädret har varit toppen bra och tack vare det så har vyerna blivit extra bra
Hemresan sker den 25, då är vi nöjda.
Endast denna dag tar jag mig lite tid för datorn.
Har läst igenom allt hos dig och ser att mkt händer.
Skönt med sol i Påsk för alla.

Kram/ Eva o Rolf