KOMMENTAR

Klicka på KOMMENTARER under det aktuella inlägget.

Du måste - och det här gäller alla - markera rutan där det står att du inte är en robot, först därefter kan du skicka din kommentar.


VIKTIGT - har du inte någon egen blogg MÅSTE du klicka på ANONYM, då först publiceras den!



söndag 17 november 2013

MALLGÅRD-NÄRSAKAR-VACKERT HUS

Vi har haft några dagar med riktigt fint väder, så vi har naturligtvis tagit några hundprommisar. Den första i fredags i Lojsta Skogen - närmare bestämt den södra delen av Mallgård Källmyr. 
Just till den här södra delen har vi inte kunnat ta oss till tidigare. Anledningen är att det redan vid infarten på den lilla skogsvägen står att motorfordon är förbjudna och dessutom att vägen är avstängd med vägbom. 
I fredags brydde vi oss inte, utan åkte in för att se hur långt vi kom. 
Och...jodå...vi kom ända fram (c:a 2 km) till myren och den lilla parkeringen. Man undrar ju vad/vem som satt upp skyltarna vid stora vägen. Och gäller dom eller...!?
Men att gå in till själva myren, staketstegen bakom bilen, var inte att tänka på efter några dagars regn. Marken var genomblöt redan innan myren, så man kan ju tänka sig vad som hade hänt om man klafsat in där!
 Istället gick vi en liten skogsväg åt andra hållet, tills den också blev alldeles för blöt och vi fick vända. Alltså kommer vi nog inte att åka hit igen.....
Idag var vädret bara helt otroligt fint, + 8 grader och strålande sol utan ett endaste moln på himlen. Så vi funderade på att åka till Närsholmen. Det var ett tag sen, men det drog en aning och där ute är det ju väldigt öppet. Istället så åkte vi till ett ställe vi endast varit vid en gång tidigare och det var många år sen. 
 Det är en utomhusteater, Närsakar, som ligger otroligt vackert vid Närsåns mynning till havet. Förra gången vi var där så parkerade vi på andra sidan ån och gick bron över, den här gången ville vi försöka hitta en väg direkt till scenen på rätt sida av ån. 
Vi hittade en liten väg (två hjulspår) som gick utmed en massa åkrar, så vi parkerade långt bort och började gå. Det var helt öppet här, så det drog riktigt ordentligt. Så när vi kommit halvvägs vände Rolle tillbaka och hämtade bilen. Själv fortsatte jag och Santos till fots vägen fram. 
 Så nu hade vi bilen på plats när vi tröttnat på att strosa omkring, vilket var jätteskönt. Rolle bestämde sig för att gå upp på bron och kolla in utsikten ut mot havet, själv stod jag tacksamt kvar på fasta marken och fotade honom och Santos.
 Jag är nämligen höjdrädd, vilket betyder att broar och liknande inte tillhör mina favoriter precis. Nu var ju den här bron inte så hög, men jag hade ingen större lust att "utmana ödet"!  
Efter Närsakar åkte vi vidare en liten bit ut på Nabben där vi åkte in en liten kostig mot ett fågeltorn. Men...redan innan vi kommit fram till tornet så fanns denna mycket trevliga utsiktsplats!
Någon måste ha tänkt till och tyckt att även höjdrädda, som ALDRIG skulle klättra upp i ett fågeltorn, eller handikappade skulle ges möjlighet att få se en vacker vy.
 Och det var verkligen vackert! Klockan var 13.15, solen sken, det hade slutat blåsa och det var MASSOR av fåglar att glo på.
Alltså tog vi med oss kikaren och gick upp på utsiktsberget. Det syns inte på bilderna, men det var riktigt högt och stupade rätt ner. Så jag vågade inte gå fram till räcket.....
Santos fick springa som han ville, men han höll sig hela tiden med oss. Till slut tröttnade vi på utsikten och gick ner till bilen igen för att påbörja färden hemåt.
Vi åkte förbi den här byggnaden och Rolle kommenterade att det var en otrolig snyggt maskinbyggnad!
Men jag som inte körde hade hunnit med att se att man såg rätt igenom huset - och att det var möblerat. Det var alltså ett bostadshus!
Jag tyckte det var jättetjusigt. Rolle som inte gillar det här med att bo i ett akvarium, tyckte visserligen att det var snyggt - men att bo där.......
Nu var det ju ingen åretruntbostad och som sommarställe skulle jag absolut inte ha något emot det. Det var nog lite min stil på det. Fast jag skulle väl ha "kluttat till det" med tiden. För jag börjar alltid så bra och estetiskt minimalistiskt, sen brukar det spåra ut när jag vill sätta min personliga prägel med saker och ting. *fniss*
Det bästa med huset var väggen mot vägen där hela partiet med träribbor kunde dras åt sidan. Likaså alla fönsterväggar. Mycket tjusigt!
Väl hemma igen så såg vi solen gå ner bakom fältet bortom kohagen. Hade vi bara kommit hem en kvart tidigare så hade vi fått se hela solnedgången, men...man kan ju inte få allt. Vi fick i alla fall uppleva en underbar höstdag med ett par härliga prommisar - och ikväll är det både Formula One och Nascar. 
Ingen dum avslutning på en fantastisk vecka!

5 kommentarer:

Ingrid sa...

Närsakar är bara så fint!
Vi har varit där flera gånger på teater och medeltidsmarknad. På kvällen är det rent gudomligt vackert.

Ja, idag har det verkligen varit härligt. Vi får hoppas att det blir många fina dagar till innan rusket kommer på allvar.

Kram, Ingrid

Ruben sa...

Det var ett lustigt sommarhus. Verkligen nytänkande formgivning. Det skulle vara kul att prova på att bo så i någon vecka bara för att komma underfund om ifall man gillar det eller ej. Tror knappast det.

Ha det gott!
/Ruben

Evas Kvarnaro sa...

En härligt fin utflykt igen och Rolf var först på ditt inlägg han ville gärna följa med.
Vad bra med en sådan 'backe' i stället för utkikstorn, det gjorde 'de' verkligen bra.

Ett lustigt sommarhus tyckte även vi, men vaddå bara man kan sova och vara där så är det okej.

Santos är en lyckansost-hund som får hänga med på allt ni gör.
Så tyckte Rolf, hi hi . . .
Jasså din 'gubbe' heter Ronald jag trodde det var Roland.
Ett kul hundnamn hade varit Regan
i stället för Santos. 'fniss*
Må gott kram/ Eva

Ölandsvindar sa...

Vilket fantastiskt hus! Och tack för den idén. Jag hade nästan skrinlagt planerna på ett glasat uterum eftersom så många fåglar flyger in i glaset och dör men att dra för sådana väggar när man inte sitter där vore ju perfekt. Nu måste jag tänka igen!Puh!
Kram /Kerstin

ormbunke sa...

Vilken härlig söndag.Vi kmmer tyvärr inte så långt på våra promenader så det är bra att få se dina. Bron och huset var riktigt häftiga. Kramar till dig och Rolle och förstås Santos.