BESVIKEN

Gissa om man blev besviken när man vaknade i morse, det var alldeles vitt av snö! Och vi som nästan har haft vår nu i några dagar. Ja, i alla fall så har vi haft lite "vårkänning"!!

 Visserligen var gårdagen lite grå, men det var vindstilla och riktigt skönt så vi tog en riktigt lång prommis runt något som heter Vallhagar.
Wikipedia skriver följande; Vallhagar ligger i Fröjels socken på Gotland. Det är ett stort, naturskönt fornlämningsområde. Redan år 1912 förvärvade Föreningen Gotlands fornvänner det cirka 500 meter långa och 150-250 meter breda området för att skydda det för framtiden. Här har sedan dess ett flertal stora huskomplex undersökts arkeologiskt. Åren 1946-1950 skedde utgrävningarna under Mårten Stenbergers ledning. Den forntida bebyggelsen omfattade 5-6 gårdar med totalt 24 husgrunder. Fem hus av dessa har bedömts ha bostadsfunktion. Samtliga gårdar har varit brukade samtidigt, från äldre romersk järnålder^[1], men bebyggelsen verkar hastigt ha upphört någon gång på 500-talet, ett fenomen som iakttagits också på andra forntida bebyggelseplatser på Gotland. 

Nu gick vi aldrig in i själva hagen, som är en mycket vacker plats och som jag rekommenderar att besöka - om man är intresserad. Istället tänkte vi först gå en liten bit på slingan runt hagen och sen ta oss igenom den tillbaka. Men det var så skönt att vi bestämde oss för att gå hela slingan - trots att det var ganska sent. 

Jag vet, vi är hopplösa på det här med "timing". Vi vill naturligtvis inte överraskas av mörkret men.....

På den övre bilden är vi längst bort på slingan, vi har precis gått den långa raka biten. Den nedre visar den följande fjärdedelen av slingan. Den är extremt lång och rak. Eftersom de var ganska molnigt så började oron för mörkret krypa på en!

Men med både hund och husse med så var jag inte alltför orolig, dessutom var vägen just här väldigt platt och fin. Dessutom har någon tydligen rensat vägen från sly, tidigare var den väldigt knölig och ojämn men nu var den riktigt behaglig att gå på.

Fast den sista fjärdedeln fram till bilen hade någon kört med traktor när det var blött, så den biten var riktigt ojämn. Men mörkret hade inte kommit, så nu kunde man ta det lite lugnare. Här har man själva Vallhagar till vänster, som jag skrev tidigare ett vackert ställe som vi tyvärr aldrig besökte i våras/somras.

Anledningen var att det stod i lokalpressen att det var så vansinnigt mycket fästingar där. Några besökare hade upptäckt att dom hade runt en 20-30 fästingar på benen efter en kort promenad!  Alltså inget för oss hundägare!!

Tillbaka till bilen och det var fortfarande ljust!

Vid parkeringen kan man läsa om och se hur och var man kan gå. Föredömligt skyltat! Sånt gillar jag!!

Efter prommisen så åkte vi till Klintehamn och handlade lite och när vi sen kom hem så sov Santos mycket djupt och gott bredvid husse. Själv tog jag fram en laxpudding ur frysen och gjorde en sallad, en "lättlagad" och god middag.

Och så vaknar man till det här idag.....!?