KOMMENTAR

Klicka på KOMMENTARER under det aktuella inlägget.

Du måste - och det här gäller alla - markera rutan där det står att du inte är en robot, först därefter kan du skicka din kommentar.


VIKTIGT - har du inte någon egen blogg MÅSTE du klicka på ANONYM, då först publiceras den!



torsdag 31 maj 2012

LIVET LEKER

Jahapp, så är man hemma igen. Allt har gått bra trots att jag för första gången på 15 år åkte T-bana och första gången på 30 år (!) åkte buss i Stockholm. Rena äventyret! 
Kände mig faktiskt som en turist trots att man är infödd Stockholmare!! 


Jag tog mig alltså från Älta och kusinen, där jag övernattade kungligt, till Sabbatsberg och sen därifrån till Sophiahemmet. Kusinen hade gett mig en lång lista på EXAKT hur jag skulle åka, vilka hållplatser jag skulle gå av på och var jag sen skulle ställa mig för att ta nästa buss. Sen har jag ju bra lokalsinne, så den biten gick alldeles utmärkt! Tack kussen!!

På måndagen var det ju lite trist att efter fem lämna Stjärnarve, men vi landade redan 10.25 i Nynäs så jag hann med både IKEA, Biltema och Zetas (där jag kramades om av den "gamla" personalen och fick hjälp att hitta en hängsyren). Sen bar det av hem till Monica & Tommy där jag fick misosoppa, sushi och yakiniky samt lite alkoholfritt vitt vin till middag (riktigt kallt så var det faktiskt helt drickbart). 
Det visade sig bli en perfekt "sista måltid"!


På Sabbatsberg gjorde jag ett arbets-EKG som visade att jag var fullt frisk - även om konditionen inte var den bästa, benen tog helt slut. Sen blev det bussresor till Sophiahemmet där jag spenderade halva dagen med att prata med kirurgen, dietisten, narkosläkaren och ett par trevliga systrar. Förresten ALLA utan undantag var helt fantastiskt trevliga och trevligast av alla är min personliga Syster Ina som jag träffade redan här i Visby. 
Det hela slutade med att jag fick välja exakt när jag ville opereras! Blev helt chockad, det har man väl aldrig råkat ut för när det gäller den vanliga vården!?

Notera dom vita kanterna på blommorna!
När man har möjlighet att skryta så ska man ju göra det (är i den åldern så jag inte skäms) och till att börja med så visade det sig att jag gått ner 4 kg dom senaste veckorna (trots dambesöken här med massor av god mat och dryck), att jag var "pigg för min ålder" och att jag såg "oförskämt ung ut"! 
Det senare tillskrev jag att fettet fyller ut rynkorna, vilket framkallade många glada skratt hos personalen. Tyvärr lär man väl se ut som ett russin efteråt, men dock ett betydligt lättare och piggare sådant!!


Operationen kommer att ske redan om ett par veckor och tills dess ska jag gå ner 5 kg till - hjälp! 
Det blir inte lätt men jag har alltså redan börjat den riktigt tuffa dieten. Bara flytande kalorifattig kost, vilket tyvärr påverkade min galla lite i natt. Men efter ett stort glas vatten och en skål med youghurt på morgonen så har dock smärtan släppt. Skönt!


Så nöjd och glad med dagarna i Stockholm kom jag hem vid halv två på natten till igår. Dagen spenderades sen med att vattna, vattna och åter vattna. Något regn syns inte heller till, så jag har slagit på bevattningsslangen i långrabatten nu på morgonen. 
Men...jag pratade naturligtvis en massa i telefon med min käre gubbe när jag var i Stockholm. Han hatar att vara ensam och brukar därför hålla sig ordentligt sysselsatt. Han berättade mycket noga vad han hade gjort, hur länge det hade tagit och att det var gräsklippning med räfsning som varit värst. Vi har ju ett enormt långt dike som inte är kul att klippa.


När jag sen kom hem var det ju natt och väldigt sent, så då välkomnades jag av en mycket glad liten hund och en lika glad Rolle, men vi snackade bara i en halvtimme. Sen var man ju urtrött och föll i säng.
Igår morse jag tidigt ut på altanen och tittade ut över "domänerna" och vad får jag se då. Min käre gubbe hade gjort iordning platsen där kärran skulle stå! 
Han hade alltså köpt och lagt på täckplats och sen kört dit 14 kärror med grovt grus. Det betyder att jag slipper hjälpa till med det - och han hade inte sagt ett ord om det i telefon!! UNDERBART!!!
Ruben! Jag lovar, det blir inga blommor i eller på kärran. Däremot kanske en snygg gammaldags järnkruka eller min stora  gamla kopparbunke fylld med blommor BREDVID! Är det OK!?
Men allt är naturligtvis inte bara positivt, något jäkelstyg måste det ju vara också. Det var +-0 grader när jag kom hem, men tydligen hade det blivit ännu kallare framåt småtimmarna. Så en del av mina ömtåligare växter ser lite påverkade ut, som den manschuriska valnötens bladspetsar t.ex.. 
Fast dom hämtar sig väl, så jag tänker inte deppa ihop för det! Utan livet leker just nu!!

11 kommentarer:

gunsan sa...

Så härligt att du blev så nöjd med dit besök i storstaden och att du blir opererad snart.Jag önskar dig lycka till med allt.MVH

Rosor och ruiner sa...

Vad härligt det låter att livet leker! Så snabbt du får göra operationen, kan tänka att har man väl bestämt sig vill man ju ha det gjort!
Förlåt, jag har inte svarat på senaste kommentaren...men min purpurapel heter "Eleyi", men den kanske är väldigt lik Royalty.
Fint med kärran där - jaså Ruben gillar inte blommor i kärror =)

ormbunke sa...

Låter väldigt positivt för dig både i Stockholm och hemma förutom frosten så klart. Var rädd att vi skulle få kallt i natt så jag tog in en del krukor och la över lite ömtåligt.Försök att ta det lite lugnt innan op. Och efter också så klart. Tur att du har en så duktig gubbe.Ha de gott. Kramar.

Ruben sa...

Hurra! Vagnen är räddad! Susie, det kunde absolut bli snyggt med en kruka med blomster!

Ha det gott!
/Ruben

Ruben sa...

PS
Det har sin fördelar med att åka bort ibland. De flesta tycker om att överraska!!
/R
Härligt att det gick så bra!!!

Ingrid sa...

Så skönt att det gick bra i Stockholm och att du fick ett bra bemötande och känner förtroende för läkarna på sjukhuset.

De där syrenerna med vita kanter är så fina. Jag har sett såna förut hos Peder Jakobsson i Fröjel. Vi gick en rundvandring hos honom när det var gökotta vid Kastalen ett år och han hade många olika sorters syréner.

Kram, Ingrid

Anna Vattenkanna sa...

Bra att allt gick bra och då ska väl även fortsättningen gå bra. Skönt när man har bra kontakt med de som ska hjälpa en och det låter det som om du verkligen har.

tråkigt med frostnypet...

Kram

Margot sa...

Skönt att allt gick bra i Stockholm och att du har så fin kontakt med personalen som ska ha hand om dig!
Snyggt det blev med kärran och lite blommor bredvid kommer att vara pricken över i:et!
Tråkigt med frostnätter, det vill vi inte ha!

Martina sa...

Ja oj vad mycket som händer i ditt liv just nu och vad skönt för dig att det blir operation.

Stockholm och jag skulle aldrig funka. Skulle aldrig hitta hem igen och absolut skulle jag inte våga åka varken buss eller tunnelbana själv. Här har vi
310:an som går till Växjö och den har jag åkt en gång sista året:)

Ha det bara och lycka till med de andra kilona:)

Nina/Stjärnkraft sa...

Göta-Petter, så det är frodigt hos dig redan! Man borde allt ha en egen Rolle, för att vara ensam om hela trädgården gör att det går lite långsamt och mycket blir aldrig gjort när orken tryter eller det helt enkelt är för mycket att göra.

Utomordentlig service och valfrihet är förstås den stora fördelen med privat vård. Baksidan är den stora prislappen. Här på Åland tycks det bli mer och mer vanligt hela tiden att den offentliga vården tar för givet att folk har privata sjukkostnadsförsäkringar. Det är nästan mer regel än undantag att patienter rekommenderas att uppsöka privatläkare istället, när de dristar sig till att söka hjälp vid hälsocentral (samma som vårdcentral i Sverige). Ur led är tiden!

Fem kilo till klarar du som en dans, Susie! Det är ju sommar. Sommar är detsamma som smak för lättare maträtter och mer motion, eftersom trädgården ska skötas om.

Ölandsvindar sa...

Jag hörde på radion att det hade varit något slags rekord med -1,5 i Visby. Han är väl för rolig din Rolle. Tänk att han kunde hålla
tyst om överraskningen.Och vad spännande det blir med din operation. Och tänk så mycket fler plantor du kan tränga in i bilen när du har tappat ett antal kilo. Zetas kommer att få ett uppsving, minsann! På Sofiahemmet opererades mina körtlar i näsan bort en gång för länge sedan.
Kram, kram
Kerstin