KOMMENTAR

Klicka på KOMMENTARER under det aktuella inlägget.

Du måste - och det här gäller alla - markera rutan där det står att du inte är en robot, först därefter kan du skicka din kommentar.


VIKTIGT - har du inte någon egen blogg MÅSTE du klicka på ANONYM, då först publiceras den!



söndag 17 april 2011

SORG, VEDERMÖDOR OCH GLÄDJE!

Rubriken låter ju inte så trevlig precis, så för att avverka SORG snabbt så börjar jag med att berätta att återigen har en vän dött i en ålder av bara 64. Det är den andra på bara några månader!
Den här vännen har varit sjuk i Alzheimer - en mycket tragisk sjukdom - sen vi flyttade hit till Gotland.
Han ska begravas samma dag jag åker till Stockholm i början på maj, alltså ska jag försöka hinna till begravningsakten.
Första påskliljan - en vildväxande på yttertomten - har slagit ut.

Och så har vi VEDERMÖDOR och det kan man väl säga att vi har med vår gamla hund Penny (16+) just nu. Inte nog med att hon är döv och gnäller, skriker och skäller nästan kontinuerligt (vilket är jobbigt för oss och våra gäster) utan hon har även börjat få konstiga nervryckningar och i fredags kväll hade hon ett massivt anfall som pågick i flera minuter. Mycket otäckt! 

Förvildade botaniska små krokus som jag hittade idag på yttertomten!

Vi hade dock varit på besök hos veterinären Håkan Onsjö (känd från TV4) som bor och har praktik nästgårds, redan i torsdags. Han tyckte att hon var i mycket bra kondition med tanke på hennes ålder, men nu äter hon glykosamin i kexform (för att smörja lederna), smärtstillande och inflammationshämmande (mot förmodade smärtor) och så har hon fått nytt torrfoder. Dom två första "medicinerna" gillade hon, dom smakar tydligen godis. Men torrfodret......

Så här ser det ut numera under den 12 m långa rosenspaljén - många krokus har det kommit upp!

Det konstiga är att en del av dom kommit upp på ställen där jag vet att jag inte satt dom i höstas!

Sen kommer vi till GLÄDJEÄMNEN och det första och största måste ju bara vara vädret!

Krokusen `Negro Boy`.

Eftersom vi idag har haft +15 grader, strålande sol och vindstilla så har en enorm mängd med vårblommor slagit ut - och en del t.o.m. redan blommat över!

J

Jag brukar ofta prata väder med mina väninnor i Stockholm. Det är för det mesta rätt kul, men...på våren kan vi här på Gotland ha betydligt svalare eftersom havet runt om håller kvar kylan. Däremot har vi betydligt längre och varmare höstar.



Men, kära väninnor ta inte illa upp om ni läser bloggen, man kan inte uppge hur varmt eller kallt det är genom att titta på en termometer som sitter i solen! En termometer ska ALLTID sitta i skuggan!!



Nästan utblommade blå våriris med gula knoppar av självsådda påskliljor bakom. Den svarta ormen är ingen orm utan vår bevattningsslang som ligger i långrabatten!

Så när väninnorna talar om att dom haft så vansinnigt varmt, t.ex. 22 grader härom dagen när vi hade +8, så är jag numera väldigt vaksam och frågar direkt: "-I solen?"
Och det brukar visa sig att jag har rätt, men det vill jag ju inte ha reda på utan jag vill veta vad det varit i skuggan! Vi kan också ha höga temperaturer om jag lägger en termometer i solen!!



En vanlig vit jukros, Helleborus niger, som stått under vatten i flera veckor. Men den grejar det utan problem!


Nästa glädjeämne var Formula One som gick i morse. Vi tittade naturligtvis på direktsändningen och det var ett mycket spännande och bra race. Sen ikväll kl 18 är det Nascar - som alltid är spännande! 


Så här långt har löjtnantshjärtat kommit i pallkragen med rosa blommor.

Först efter F1-racet gick vi ut på altanen för att fixa och dona lite. Vi skulle nämligen inte jobba i trädgården idag för det är söndag. Någon dag måste man ju få ta det lite lugnt.
Det slutade med att vi tog ut nästan alla trädgårdsmöbler från garaget - och dom är inte få!

En perenn jag blivit mer och mer förtjust i är klockvippa,  X Heucherella `Stoplight´, som inte bara har vackra tecknade limegula blad  på sommaren utan också den här underbara rödgula tidigt på våren.

Sen inte bara ställde vi ut möblerna utan vi tvättade rent alla också. Dessutom hann jag med att klippa ner det mesta av humlen som klättrat upp och trängt sig in mellan altantaket och stolparna på altanen.
Därefter gjorde jag en härlig lunch med lök- och potatisplättar med kallrökt lax och romsås och så åt vi  ute för första gången i år. Härligt!

Några av dom nu 14 cyklamenblommorna - jag satt alltså totalt 10 stycken från början - i sten- och grusslänten där dom tydligen trivs.

Därefter gjorde vi en "lyktstolpe" av ett CD-ställ och en stor ljuslykta. Den blev väldigt övertung men Rolle, som var emot idén från början, bestämde var den skulle stå och så gjorde han ett fäste så att den inte kunde ramla. Ska visa bild på den nästa helg när vi tagit ut alla dynor och filtar och mattor m.m. m.m.

 
För inte nog med dom här 14 på sin ursprungliga plats så har det dykt upp en grupp till ett par meter ifrån - och där blommade 4 stycken. Fantastiskt! dom måstge verkligen trivas eftersom dom börjat sprida sig!!

Det här med CD-ställ har vi ju använt oss av tidigare i min "bambu- och gräsrabatt". Så vi får väl säga att det är vår alldeles egna "trädgårdsdekorationsidé" (härligt långt ord) även om just den här hamnade på altanen. Det kan ju också bli fler, man hittar ju CD-ställ billigt på dom flersta loppisar numera. :-) :-) :-)










16 kommentarer:

Petra B. Keramik+Trädgården sa...

Ja du, man blir verkligen ledsen och eftertänksam när man blir metveten om att döden kryper närmare, folk i ens egen ålder dör, vänner blir sjuka och tina bort. Usch. Men man ser änu en gång att man ska ta vara på dagen.
Vilken fin rundvandring vi få se i din trädgård, härliga glada färggranna bilder Susie.
Jag önskar dig en mysig söndagskväll, Hälsningar, Petra B.

Monica sa...

usch ja vi fick med sorgebud idag en vänfamilj till oss deras ena far var död, bara 65 år det är liksom för tidigt och dessutom skulle han börja sin tid som pensionäör nu orättvist liksom..tja så kan det bli ,,

vilka fina cyklamen minabara försvinner hade tre ifjor hittar ingen idag,,.

Lilla Hunden er hon hanklar med,,det är tufft att inte ha koll vart det gör ont jag går och funderar på om Ozzie har ont i halsen tänk om han kunde tala,,han äter inte och hostar lite,,

ha en go vecka kram Monica

Jord under naglarna sa...

Alzheimer är en riktig skitsjukdom, ursäkta ordvalet, min pappa dog alldeles för tidigt bara 63 år.

Din vita krokus med lila ränder är riktigt läcker.

susanne sa...

det ser alldeles underbart ut där hos dig! våren är verkligen på väg =)
va ledsamt med förlusten av en vän!
ha de bra!
susanne

Ruben sa...

Så fort jag läste om ditt röda löjtnantshjärta slog det mig, jag har inte sett till den i år. Säg inte att jag lyckats ta död på den, det var i så fall en riktig prestation (satir)!

Tjusiga krokus du har, men inte kan de väl komma från frön och redan blomma första året. Nog måste du ha satt dem där du inte tror! Annars kanske det var krokuslökar i påsen som du trodde var något annat??

Skönt att höra att Penny hänger med!!

Ha det gott!
/Ruben

Vittran sa...

Döden berör alltid. Den finns alltid. För den som är svårt sjuk kan döden vara en lättnad. Men för oss som är kvar är det sorg. Lätt är det inte.
Vad fint du har det i trädgården. Jag har också hittat krokusar som jag inte har satt. Dom måste ha förökat sig från någon annan krokus. Fast vita har jag aldrig haft.
Hoppas att Penny blir bättre med all den hjälp hon får. Vad gör man inte för sina älsklingar.
Ha en bra dag!!!
P.S. Här är det 16 grader i skuggan.

Rosor och ruiner sa...

Ja, det var en blandad "kompott" i ditt inlägg, precis som livet är! Man blir ständigt påmind om hur nära döden vi lever...tycker det här gångna året varit mycket...och fick just reda på att en arbetskamrat har cancer, det känns inget vidare...
Hoppas Penny blir bättre med den hjälpen hon nu får, förstår att ni har en del vedermödor med henne! men vad gör man inte för sina älsklingar. Min 18-årige kisse här hemma är en del jobb med nu, och hennes tid är räknad tyvärr...känns så jobbigt att ha "det där" framför sig..hu ja.
Men fint med all blomning är det i alla fall:o)
Ha det gott!

Knatten sa...

Hej vännen på Gotland. Kul du ville vara med o tävla om en Påskfilur. Nu var det inte såmånga som ville vara med så jag skickar alla varsin. Maila mej din adress så kommer det en till dej oxå. /Kram Knatten

Oljekritan sa...

Önskar dig en Glad Påsk trots allt..så är vårat liv, sorg och glädje om vartannat..Kram Karina

Helena sa...

När det känns tungt är trädgården extra värdefull!Det är ju skönt att skringra tankarna lite.
KRAM från mig!

Kristina Bonander sa...

Vad sorgliga saker du berättar, Susie. Ja, livet kan vara tungt ibland. 64 är ju ingen ålder! Och lilla vovven som är ålderskrasslig!

Men vackra blommor visar du också. Fint med cyklamen, man ser det inte så ofta. Jag har funderat på att skaffa det men aldrig kommit till skott.

Sköt om dig väl
Kristina

Helens trädgård sa...

Underbara vårbilder!
Vad det blommar mycket hos dig :=)

Tragiskt med dessa svåra sjukdomar som slutar med allför tidig död.
Man blir verkligen påmind om att ta vara på vardagen och nuet.

Önskar dig en Trevlig påsk!

ormbunke sa...

Tack för din fina berättelse från sorg till glädje. Tyvärr så är livet sådant. Men man kanske inte skulle uppskatta glädjen om man inte hade sorg.
Så fint allting sticker upp i din trädgård. Det där med gamla CD-ställ har jag också planaer på . Tänkte sätta några blomman för dagen och få dem att klättra i. Skickar dig varma påskhälsningar. Kram. Anita.

fotopunktMis sa...

Från två och fyrbenta i Sennan..önskar vi en Glad Påsk..

mammi sa...

Man blir verkligen berörd när någon går bort. Tycker det är jättejobbigt när någon, som vi känner, förlorat ett barn. Men livet går ju vidare ändå.
Har inte ens hunnit se allt som växer och gror här, men efter Blåkullafärden, skall jag varva ner !!!! Som vanligt snygga bilder du visar.
Ha det så gott ni alla och
Glad påsk
Kram

Kram

Ölandsvindar sa...

Ja man får passa på att verkligen leva och inte bara sitta och låta tiden slösas bort. Visst är det jobbigt när hundarna blir gamla och sjuka. Håkan är en duktig veterinär så det är en fördel att bo nära honom. Du har så mycket fint i din trädgård. Visst är det en spännande tid nu när allt börjar växa och man ser vad som överlevt den tuffa vintern.
Trevlig fortsatt helg!
Kram
Kerstin