KOMMENTAR


Det vore kul om du ville kommentera, så klicka på KOMMENTARER under det aktuella inlägget.
VIKTIGT: Du måste - och det här gäller alla - markera i rutan där det står att du inte är en robot, först därefter kan du skicka din kommentar.
Har du ingen egen blogg MÅSTE du också klicka på ANONYM annars kommer din kommentar inte att publiceras!

torsdag 17 mars 2011

EN GRUVLIG BONSAIHISTORIA

För ett antal år sen odlade jag bonsaier (alltså vanliga träd odlade i mycket liten skala) och det började jag med för att jag råkade se en utställning i England och blev helt betagen.
När jag kom hem så visade det sig att en månad tidigare hade det startats en förening, Svenska Bonsaisällskapet, och den gick jag naturligtvis med i direkt.


En kul och dessutom mycket trevlig sak i sammanhanget var att min kusin, som tidigare inte alls haft mitt intresse för trädgårdshobbyn, någon vecka senare helt plötsligt dök upp och glatt sa; "Jag har hittat hobbyn för både dig och mig! Bonsaiodling!!"
Jag började naturligtvis storskratta och så visade jag mitt inbetalningskort till sällskapet - snacka om att hon blev snopen!


Så småningom blev hon sekreterare och jag redaktör i sällskapet, så man kan väl säga att vi var "ganska aktiva". När vi efter 11-12 år avgick från våra poster (vi hade övergått mer och mer till trädgårdshobbyn) så blev vi båda utsedda till hedersmedlemmar, vilket känns mycket trevligt - trots att vi numera inte är aktiva alls och knappt har en enda bonsai kvar i livet.


Under åren som gick hade vi mycket kul tillsammans tack vare föreningen. Vi lärde känna massor av kul folk och många goda vänner fick vi. Den som dom här bilderna är tagna hos är vår engelska vän Dan Barton, en välkänd stor bonsaiguru, som vi har haft mycket trevligt med. Vi har bott hos honom och hans fru, han har bott hos oss - och många galna "bonsaihistorier" har vi fått höra av honom.


En av dom galnaste är nog den från "bibelbältet" i USA. Dan var inbjuden dit för att hålla en bonsaidemonstration. Alltså visa hur man klipper ner, grundformar och lindar ett uppgrävt träd som så småningom ska bli en bonsai. Det här är väldigt speciellt och något man som bonsaiodlare är mycket intresserad av, så det var ett par tusen intressenter på plats i en jättestor lokal.


Salen var knäpptyst och alla verkade mycket imponerade och helt fascinerade. Men...nu är det så att Dan är ju engelsman (till hälften - han är kines också). Så den engelska galna crazysidan slog till, när han tyckte att stämning blev alldeles för stel!

Trädet han skulle jobba med var ungefär ett par meter högt och det skulle han alltså klippa ner och göra en "potensai" (=potentionell/blivande bonsai) av. Trädet var uppställt på ett bord uppe på scenen, det var strålkastare som lyste och han hade två personer från den lokala bonsaiföreningen som lydde hans minsta vink. Allt var mycket seriöst och pretantiöst - och då flög alltså faan i honom!

Dan hoppade upp på bordet med trädet, tog ut sina löständer(!) och låtsades klippa trädet med dom!!!


Det blev precis knäpp tyst och Dan sa att han faktiskt hörde hur publiken på första raderna drog efter andan. Ingen sa något, ingen skrattade - förrän ordföranden i lokalföreningen tog upp en applåd. Fast dom som skrattade sen gjorde det väldigt tillgjort och mycket försiktigt.
Men Dan var inte förvånad att skämtet inte gick hem, han sa att förklaringen var att dom inte har riktigt samma humor i USA som engelsmän - eller som svenskar!
Det är ju välkännt att svenskar uppskattar engelsk humor och många fler internationella bonsaihistorier har vi hört av Dan, men dom flesta passar nog inte för tryck!!

11 kommentarer:

Zondra Art sa...

Bonsai are real art and beauty.
Kisses dear Susie.

gunsan sa...

Det skulle jag velat se när han klippte med löständerna.Vilken syn.Haha.

ormbunke sa...

De är väldigt stiliga men tar ju åtskilliga år innan det blir något av dem.Har inte ens försökt.Hoppas snön smälter snart hos er. På vår promenad idag fanns det forfarande lite is på stigarna i skuggan.Mobilen finns alltid med i fickan. På söndag åker vi till Nice. Tänkte försöka ta med våren hem.Bokat in lite trädgårdsbesök.
Ha de gott. Kramar. Anita

Ninne sa...

Ja löständer kan vara bra till mycket, men inte visste jag att de kunde vara så "vassa"- men det är klart "DON efter Person" Den mannen kan nog fixa det mesta.
Nu har vi fått mer snö .. Buuu alldeles vitt ute..
KRam Ninne

Ruben sa...

Kul typ, den där Dan!! Han måste verkligen ha varit i desperat behov av att lätta upp stämningen!
Ha det gott!
/Ruben

Helena sa...

Ha ha vad kul!!!O ingen skrattar vad göra???Han försökte ju iaf fniss
KRAM från mig!

Petra B. Keramik+Trädgården sa...

Härliga Bonsaibilder.
Ska visa dem för min man, han odla ju också Bonsaier sedan 25 år.
Trevlig helg, Petra B.

Ölandsvindar sa...

Jag uppskattar verkligen practical jokes och var känd för mina påhitt när jag arbetade.Ibland balanserade de verkligen på gränsen för det acceptabla men det är väl förlåtet nu. Att kunna skoja och inte tycka att allting är så gravallvarligt, det är viktigt tycker jag.Skulle gärna ta del av hans andra historier också.
Kram
Kerstin

mammi sa...

Vilken kul historia med löständerna, jag hade nog kippat efter andan. Du skrev i min blogg att du var avundsjuk för vår snöfria trädgård. GLÖM det. I natt har det kommit nästan 1 dm snö, att det var så mycket märkte jag när jag skulle hämta tidningen, iklädd Foppatofflor !!!
Kram

fotopunktMis sa...

Det e inte bara den där mannen du skriver om som e lite knäpp..det e vi ju allihop som påtar i trädgårdar..hur många smala..brea..konstiga rumpor sticker det inte upp ur landen när det e dags för arbete..fnissfniss
Ha det så gått..Maria

Maria Berg sa...

Ja, tänk vad tokigt det kan bli med olika kulturella bakgrunder... undra just hur snyggt det belv om man nu kan klippa med löständer...hihihhi
MB