KOMMENTAR


Det vore kul om du ville kommentera, så klicka på KOMMENTARER under det aktuella inlägget.
VIKTIGT: Du måste - och det här gäller alla - markera i rutan där det står att du inte är en robot, först därefter kan du skicka din kommentar.
Har du ingen egen blogg MÅSTE du också klicka på ANONYM annars kommer din kommentar inte att publiceras!

onsdag 1 september 2010

TRÄDJAKT

Igår - måndag - när vi är lediga så åkte vi iväg på en kombinerad träd- och potastisjakt! Ja, alltså potatisen skulle vi köpa i Fole där dom har en gårdsbutik med massor av GODA sorter. (Gubben är lite kinkig när det gäller potatis.) Trädet däremot skulle vi gräva upp (trodde vi) så vi tog med spade, handskar, sekatör, påse med fuktat jord och så gav vi oss iväg.


Det vi var ute efter var en rönnoxel (kallas också finnoxel), Sorbus hybrida. På bilden ovan står Rolle förra helgen vid ett stort ganska fult exemplar nere vid kusten och studerar rotsystemet. Dom växer i kalkhaltig mager och stenig jord, tål blåst och växer ofta utmed eller i stenmurar.  Så vi tänkte sätta den på yttertomten vid ruinen där jorden inte är den allra bästa.


Skulle passa där, tänkte vi. Eller rättare sagt, Rolle fick idén förra helgen - och jag hängde naturligtvis på direkt. Man är ju inte dum!
Det är ett litet träd som är typiskt för Gotland och på yttertomten ska vi ju ha lite mer vilt med passande träd och buskar. Vi åkte alltså norröver på grund av att vi också skulle köpa potatis och lite andra grönsaker - men vi såg inte en enda rönnoxel! Trots att vi åkte ner till kusten och ut på hällmark på flera ställen!!
Det var helt fel natur, så istället åkte vi till plantskolan på hemväg för att kolla om dom hade någon  - men det gick inte ens att beställa hem en!



Så idag gick vi upp extra tidigt - det var svinkallt, bara +7 grader - och gav oss iväg söderöver. Vi åkte till Näsudden där det finns en vindkraftspark och ingen skulle bry sig om vi grävde upp ett litet oxelskott. 
Vi såg garanterat tusentals små träd, men inte ett enda liten planta hur vi än letade! Hur förökar dom här sig månntro!? Alla kan ju inte vara minst 20-30 år gamla, det måste ju växa upp nya träd och därför finnas riktigt små plantor. Väldigt konstigt!!



Till slut när vi nästan gett upp kom vi ner till ett område där vi ÄNTLIGEN hittade en lämplig liten planta. Syns inringad med svart ovan.



Rolle satt igång att gräva, själv koncentrerade jag mig på att hålla kollen på Penny så att hon inte jagade iväg efter nån rabbis (liten vildkanin).



Det enda hon lyckades med var att ta sig in under fundamentet till vindkraftverket där vi parkerat. 
Rabbisarna hade grävt ett bo där. Och så fick hon naturligtvis i sig en massa "godis" - kaninbajs!



Rolle stackarn, han grävde och grävde, för det var otroligt vilka långa och kraftiga rötter plantan hade. Till slut fick han dock upp den och vi åkte hem direkt.



Där planterade vi rönnoxeln utmed ruinen, gav den vatten men ingen gödning (den är van att klara sig på mager jord och vi ville inte chocka den) och nu håller vi tummarna! Vi vill helst inte göra om den här jobbiga trädjakten igen!!



Så här ser det ut just nu på insidan av ruinen.



Den röda perukbusken är lite tanig jämfört med den gula som växer i långrabatten där den får betydligt mer vatten och näring. Ulleternellen däremot är fin!



Likaså är den mörka kärleksörten, även om den inte är lika vacker som den jättemörka jag har i stenhörnan. Fast den här växer i bättre jord än den, så den är kraftigare och blommar betydligt bättre.



Passade också på att ta en bild på sydgaveln där man längst till höger ser mitt lilla blåregn, Wisteria sinensis - som blommat tre gånger i år - och i mitten mitt jättestora elefantgräs, Mischanthus x giganteus, som nu har kommit upp till takfoten. Till vänster syns min lilla rosfolly, men det är tyvärr ganska dåligt med rosor just nu.



Under tiden jag fotade så passade gubben på att städa ur bilen. Vi ska på middag i Guldrupe i morgon och då ska två vänner härifrån Eksta åka med oss.
Till höger är min 15-åriga kameleontbuske, Actinidia kolomikta, som alltså inte är en buske utan en klängväxt. Den hade jag i en stor kruka till förra året då Rolle hjälpte mig att gräva ner den i rabatten. Den har visserligen växt jättebra, men dom vita och rosa bladspetsarna har inte varit lika många nu när den inte står i kruka längre!


Strax bredvid kameleontbusken, vid ingången, finns min Clematis som växer på en alldeles för liten piedestal och så mitt jättestora "svarta gräs", mörkt ormskägg. Som alltså inte är något gräs utan en perenn släkt med liljor som heter Ophiopogon planiscapus `Nigrescens´. Den har ynglat av sig under åren så jag har kunnat gett bort massor av plantor samt själv planterat ett tiotal i "sten- och grusslänten" i höstas. Dom flesta av dom har överlevt och t.o.m. blommat i år (pyttesmå rosalila blommor) trots att dom bara bestått av ett par blad. En del växter överraskar en positivt faktiskt!



Till sist en bild på förträdgården sett från "innertomtens" grind. Längst upp till vänster syns en brun stor kruka med en halvstor buske i. Jag var nämligen tvungen att gräva upp den gulblommiga Magnolia `Butterflies´ jag planterade där i våras. Alla andra buskar som jag köpte på Öland har trivts och växt till sig, men inte den här. Och det trots att jag bytte jord och planterade den i rhododendronjord, men det räckte tydligen inte.
Så igår när vi kom hem grävde jag upp den och nu hoppas jag att den hämtar sig. Krukan har småsten i botten som dränering och så la jag ett stort fat som kalkspärr över gruset, därefter planterades den i ny rhododendronjord. Klarar den sig inte nu så är det mitt sista magnoliaförsök! Jag har nämligen en till (en vitblommig) som inte heller växer så bra eller har blommat. Och då ska den ändå klara kalkhaltig jord betydligt bättre än den här gula! Gubben undrade varför jag satte en Magnolia här, men det är ju så att man måste testa lite!!
 

8 kommentarer:

Gela sa...

Men åååå vad ni ´jobbar med trädgården. Vad ruinen är fin. Håller tummarna att trädet överlever. Ha en fin vecka/Gela

fotopunktMis sa...

Det man får eller "lånar" från naturen brukar klara sig alldeles utmärkt..har själv varit ute och "lånat" en blodbok...ha det
Maria

Mimi sa...

Härligt med naturväxter. De är vanligen ganska så jobbiga att gräva upp! Själv har jag en hasselbuske som jag grävde upp här på ön! Vad fin er ruin är, vi ska ge oss i kast med ett liknande bygge så småningom, där kommer ett lejonhuvud som är en fontän i samma veva. Få nu se vad det ska bli av det hela! Tack för gratulationerna!!! Hälsn Mimi

Jord under naglarna sa...

Vilket jobb! Håller en tumme att den trivs hos er nu.

Christina sa...

Vilken fin ruin och vad mycket jobb ni har lagt/lägger ner på trädgården! Jag hoppas att det nya trädet ska trivas och att magnoliorna ska bli fina hos er!
Ha det riktigt bra!
Christina

The cottage by the Cranelake sa...

Men visst är det väl typiskt att man knappast hittar något när man väl letar :-) :-) Oxlar tål väl allt så den kommer säkert att bli fin!
Fina bilder!
Ha det gott!
Christer.

mammi sa...

Mycket jobb för ett träd. Blir säkert snyggt. Men jag fattar inte hur du kan ALLA växtnamn. Är totalt kass på det ämnet
Ha det så gott
Kram Marianne

Tyra i Vaxholm sa...

Vilket fint inlägg Susie, ditt träd kommer att bli jättefint där. Oxel är ett träd som jag har jagast i flera år! Jag tycker att bladverket och växtsättet är så fint, det ser lite sydländsk ut, passar perfekt på Gotland. Din ruin är toppenfin, det måste vara underbar plats för fika etc.
Trevlig Helg/ Tyra