tisdag 29 juni 2010

...DET BÖRJADE JU SÅ BRA.....

Dom här midsommarveckorna har varit (och inte är det slut ännu) dom värsta i mitt liv - och detta trots att det hela började så bra med tre mycket lyckade trädgårdsvisningar med strax under 100 besökare.
OK, det var lite grått och duggigt första dagen, men det hindrade inte besökarna att stanna till kvart över åtta, trots att det klart och tydligt stod 15.00-19.00 på min skylt vid vägen. Dagen efter var det visserligen också grått, men då kom det inget regn alls och besökarna pallrade sig iväg först 20.35!


Den första knoppen på en av dom tre Austin-roserna William Shakespeare 2000 har slagit ut!

Så var det onsdag – med strålande sol och sommarvärme - och dags för ”specialvisningen” för Gotland Trädgårdsförening. Eftersom dom inte skulle komma förrän kl sex så hann jag iväg till Hemse och handla samt besöka min väninna Lisa i Levide Tingshus på vägen hem. Hon hade nämligen också Öppen Trädgård. Hade tänkt mig några bilder därifrån men glömde kameran i stressen. Återkommer med det!


Primula viallii

Väl hemma igen satt jag återigen upp skylten vid vägen så att föreningsmedlemmarna skulle hitta, fast den här gången inte förrän strax före sex, men det betydde ändå att det också kom några ”förbiåkare” men det var ju helt OK. Och så dök det upp en massa bilar med hela 17 personer! Mycket trevligt, jag hade räknat med en 5-6 stycken!!


Allium `? ´

Iris `Dark Arua´
Iris `Charming Billy`
Två ”roliga” saker hände. Det ena var att när vi kom runt till baksidan så frågar genast en dam ”..…och vad ska ni göra här!?” och pekade mot slänten. Genast förklarade jag hur det här med ”grus & stenslänten” hade kommit till och framförallt varför, INNAN hon visade sin totala okunskap!


Amerikansk irishybrid

Det andra var att jag naturligrtvis berättade en massa om trädgården. Bl.a. om att jag älskar vanliga växter i ovanliga blad- och/eller - blomfärger, så när vi kommer till den sista rabatten på baksidan så visade jag stolt min gulbladiga blåklint. Den hade precis slagit ut och den lysande blå blomman mot det illgula bladverket var fantastiskt. Då säger en dam; ”Jaha, jag trodde det var en blåklint som hade fått nån sjukdom!”
Vi hade ju faktiskt gått runt i hela trädgården och det fanns inget som var sjukt eller dåligt, men däremot massor av växter med gula blad – hur dum får man vara egentligen!?

Den gulbladiga blåklinten. Tyvärr var den nästan överblommad idag.

För att det inte skulle bli så sent den här kvällen så hade jag sagt till gubben att komma ut på altanen fem i sju och börja duka. När klockan var tio i informerade jag besökarna om att klockan sju skulle vi grilla för att fira att visningarna var över. Då blev dom lite oroliga och påpekade att dom genast skulle gå, men jag sa till dom att dom hade faktiskt 10 minuter på sig vilket resulterade i att vi kunde titta på rosenspaljén och att jag fick dessutom välja en pelargon som tack för att jag ställt upp med en extra visning.


En amerikansk irishybrid, ytterligare en som jag tyvärr inte orkar leta fram namnet på just nu.

När alla åkt satt Rolle och jag och ”eftersnackade” samt åt en god middag med grillat fläskkött, avacado och färsk potatis. När myggen gjorde att vi var tvungna att gå in så åt gubben färska jordgubbar och jag körsbär till efterrätt framför TV´n. En härlig avslutning på ett par härliga dagar! Men………………..



Närbild på samma iris.
Vid femtiden på morgonen vaknade jag att jag kände mig lite konstig i magen, det liksom sved. Hade först inte en tanke på gallan men efter nån halvtimme förstod jag att det var nått på gång så jag tog genast till dom häftiga smärtstillande stolpiller jag fått. Hjälpte inte! Smärtan blev bara värre och värre!!


Samma iris med en annan hybrid i bakgrunden.

Till slut låg jag och gnydde i sängen och Rolle vaknade och undrade vad han skulle göra. Inget, sa jag. Jag har tagit både stolpiller och alvedon, nu är det bara att vänta.
Men det blev värre så jag tog ett stolpiller till och till slut ringde Rolle till vårdcentralen som sa att det var bara att åka till akuten i Visby.
Vid det laget hade jag inte bara fruktansvärda smärtor utan jag kräktes som en gris också. Jag kunde ju inte sitta i en bil i 45 minuter, helt omöjligt! Jaha, sa Rolle, då ringer jag efter en ambulans! Du är inte klok svarade jag. Aldrig! Inte åker jag till lasarettet i ambulans för ett ynka gallstensanfall!!


Irishybrid

Men jag skulle nog ha gjort det. Jag har nämligen inga riktiga minnen från den dagen, utan allt är som ett stort smärtsamt blurr. Jag hade tydligen legat och skrikit och bett om hjälp hela tiden, men när Rolle sa att han skulle ringa efter ambulans blev jag väldigt obstinat och vägrade.
Framåt kvällen tog jag ett stolpiller till – man får bara ta tre per dygn – och då började äntligen smärtan lätta en aning.


Iris `Carrebean Night´

Jag hade veckan innan läst om STCC-raceföraren Flash Nilsson som på flyget i USA hade fått fruktansvärda magsmärtor och när han och kompisen Kenny Bräck hade landat så hade han svimmat. Typiskt män, hade jag tänkt. Svimma av ett gallstensanfall! Men jag gör inte det längre!! Det var faktiskt det jävligaste jag varit med om!!!


Nävan - Geranium `Jolly Bee´
Nävan - Geranium `Rozanne´
Det här var ju dagen före midsommarafton och eftersom gubben varit med förr så vet han att det brukar ta 3 dagar för mig att hämta mig, så han var lite förutseende och ringde våra vänner och berättade att vi nog inte skulle kunna dyka upp på middag dagen efter.



Okänd näva med en gulbaldig Campanula bredvid.

Men på midsommarafton hade jag bara hade ”normalt ont” och frossa, så jag övertalade jag Rolle att ta med sig Penny och åka dit. Det var ju bara i andra änden av Eksta så behövde jag hjälp kunde jag ringa. Och när han och Penny åkte vid fyra hade jag hämtat mig så pass att jag äntligen kunde sova lite – och då var det jätteskönt att det var tyst och lugnt och mörkt omkring mig.

Mer nävor!
På midsommardagen var jag ytterligare lite bättre och vågade mig på att dricka ett halvt glas filmjölk till lunch och en halv mugg med tomatsoppa till middag. Våra vänner hade naturligtvis frågat om dom inte skulle skicka med lite god midsommarmat till mig; matjesill, inkokt lax, majonnässåser, gräddtårta med färska jordgubbar – jag blir nästan sjuk bara jag tänker på det! Kommer nog aldrig att kunna äta sånt gott igen!!

Eftersom jag aldrig tidigare haft ett sånt här häftigt anfall, så varnade jag Rolle och sa att det nog skulle ta 5 dagar att bli bra den här gången. Och mycket riktigt, i förrgår – alltså 4:e dagen - hade jag frossa, huvudvärk och ont i hela kroppen. Framåt kvällen bröt en mycket häftig sommarförkylning ut. Jag som nästan ADRIG blir förkyld, det var nog minst 5-7 år sen!

Mer irishybrider på gång!

Så nu sitter jag här, uppsläpad framför datorn, svettas och fryser om vartannat, snorar, hostar och harklarmig. Och dessutom är jag ärligt talat förbannad! Vad har jag gjort för att råka ut för en sån miserabel midsommar!? Och tråkigheterna verkar hålla i sig ett par dagar till minst!
Det har naturligtvis varit strålande sol och värme hela tiden (blir väl regn när jag kvicknar till) så Rolle, den stackarn, har fått sköta all vattning och gräsklippning vilket är ett mastodontjobb. I alla fall för en som inte är intresserad egentligen. Dessutom har han fått ta hand om Penny, laga all sin mat, sköta firman samt göra alla ärenden. Och dessutom haft det allmänt trist och tråkigt.


William Shakespeare 2000-rosen igen!
Så jag tror att han börjar tröttna nu. Idag försökte jag därför orka med att åtminstone flytta vattenspridaren och bära lite vattenkannor. Fast det gick inte länge innan jag fick gå in och lägga mig igen. Dessutom tog jag lite bilder eftersom jag sett inifrån att en del nya saker blommade och det vill man ju dokumentera. Så när jag kom in och tittade på dom var alla totalt misslyckade!
Det var bara att sova ett par timmar och sen gå ut ikväll och göra ett nytt försök!! Blev betydligt bättre då, så man är nog på bättringsvägen!

   

12 kommentarer:

Rosor och ruiner sa...

Nämen stackare, det där lät verkligen inge vidare. Jag undrade faktiskt över tystnaden här på bloggen, eftersom jag visste att du hade fler visningar att dokumentera.
Krya på dig ordentligt nu! (finns det inget förebyggande så du slipper fler såna här anfall?)

Monica sa...

Din stackare, kan du inte ta bort de där gallsten eller det är inte så det funkar, det verkar ju vara en pest att inte kunna äta det du vill, och bli så helt utslagen.

Dina bilder njuter jag av som vanligt vilkaIrisar mmmm!
Krya på dej Kram Monica

Maria Thorbjörnsson sa...

Oh min vän..vilket eländes elände..jag kan riktigt känna din smärta genom din beskrivning..vill inte få..räcker så bra med det som finns..men nog om elände..det måste ha varit helt otroligt roligt med öppen trädgård..att få visa runt bland blommor och blader..berätta om vad som blommar där och där och vad som ska komma där och där..så ta nu hand om dej och bli bra..Maria

Petra B. Keramik+Trädgården sa...

Ojojoj, stackars dig.
Hoppas att du snart må bra igen och kan njuta det härliga vädret.
Roligt med alla besökare, men visst finns det konstiga typer med.
Den damen du beskriver...tztztz, man undrar varför hon går ut och tittar på trädgårdar om hon inte ens kan det minsta om växter???
Vi har visning den 8e augusti, rätt sent tycker jag, hoppas att det finns nåt blommande kvar i augusti ;O). Krya på dig, Petra B.

Ruben sa...

Men, vilket elände! Vilken pärs!!! Nu är det väl verkligen dags, att det släpper och du blir piggelin igen!!
Roligt att läsa om din trädgårdsvisning oc även väldigt lärorikt att läsa om gallstensanfallet för jag vet så lite om sjukdomar. Men bra att veta litet, för man kan ju drabbad.
Ha det så gott det går. Och hoppas du kryar på dig snabbt!
/Ruben

ullis sa...

Kära du, så hemsk midsommar du haft...! Har bara haft ett gallstensanfall och det var nog inte hälften så illa som ditt, men sjuksköterska som jag är tycker jag nog att du ska söka dig till vården för operation!
Annars blir jag lite 'full-i-skratt' när jag läser om de 'okunniga' besökarna som ska kommentera.... har råkat ut för det också; blev utskälld av en dam förra året för att mina gångar var så ojämna och inte handikappanpassade! Hon kunde ju ramla och bryta benet!....
så här i efterhand är det lite komiskt men då blev jag bara störd och förbaskad...
Nåväl, hoppas att du kryar på dig snart! Varma kramar, Ullis

Mimi sa...

Nå men stackare, det måtte ha varit fruktansvärt!!
Jag tror min svärmor skulle kunna gå omkring och ge sådana repliker som de där käringarna. Hon är nog ganska hopplös!! Hälsn Mimi

Christina sa...

Vilket elände! Hoppas att du snabbt kryar på dig och blir pigg igen! Det är ju så mycket man vill göra och inte minst njuta av just nu.
Önskar dig en skön och avkopplande sommar utan sjukdom och elände!
Krya på dig!
Kram
Christina

Lillianna sa...

Oj stackare där! Vilken hemsk gallsten du råkat ut för! Hoppas du snabbt kryar på dig och att det inte blir fler!!

/Lillianna

Anette sa...

Det låter inget vidare med gallstensanfall! Finns det inget mer varaktigt botemedel? Så en sommarförkylning på allt........jag tycker allt att du har rätt att känna dig eländig! Fina blommor visar du som vanligt. Den gulbladiga blåklinten var ju udda! Har den nån sjukdom ;-D?

Krya på dig. /kram Anette

ormbunke sa...

Hur har du bara orkat att lägga in så fina bilder och berätta vad du har varit med om. Haft njurstensanfall en gång men då blev det ambulans till sjukhuset.
Hoppas du kan få ordning på din galla. Kram. Anita

Unknown sa...

Kära nån! Så mycket trevligt och så mycket elände på nästan en och samma gång. Det var ju en snäll gallsten som i alla fall valde att bråda efter och inte mitt under trädgårdsvisningarna;)
Ha det bättre,
Charlotta