KOMMENTAR


Det vore kul om du ville kommentera, så klicka på KOMMENTARER under det aktuella inlägget.
VIKTIGT: Du måste - och det här gäller alla - markera i rutan där det står att du inte är en robot, först därefter kan du skicka din kommentar.
Har du ingen egen blogg MÅSTE du också klicka på ANONYM annars kommer din kommentar inte att publiceras!

fredag 29 januari 2010

DANSMINNEN

Ikväll har jag naturligtvis tittat på Let´s Dance och det triggade som vanligt igång en massa kul minnen, bl.a. ett väldigt speciellt. Jag älskar både att titta på dans och att dansa, trots (eller kanske just därför) jag inte har dansat på evigheter. Och Stefan Sauk är en dansör precis i min smak. Redan från början var han min stora favorit, men han fick lite dåligt med poäng då tyckte jag. Fast ikväll fick han ju full utdelning!

Det här intresset med dans är förmodligen något jag ärvt av min far, som själv tyckte att han var en hejare på att dansa - och han var faktiskt riktigt hyfsad. Han är väl också den jag dansade med sist och han avled år 2002 85 år gammal - eller ung kanske man ska säga. Han var nämligen väldigt pigg och alert in i det sista och han älskade fester och att dansa på dom!


Det "roliga" med Rolle är att han dansar inte alls.....men vi träffades faktiskt vid ett dansgolv när han var 20 och jag 15. Det var på ett ungdomsställe som hette Kingsize i Stockholm och jag satt på en bänk vid ett av dansgolven (det fanns tre) när någon knackade mig på axeln och frågade; "Dansar fröken!"
"Ja, tack!", svarade jag. Jag tog det ju naturligtvis som om jag blev uppbjuden, men karlsloken muttrar bara; "Jaså!" Och där satt jag och såg dum ut. I samma sekund blev jag dock uppbjuden och hann inte riktigt lägga märke till hur den här idioten såg ut.

Efter att ha dansat med en massa killar en bra stund, så var jag tillbaka i förrummet för att vila mig en stund och dricka lite cola. Då kommer det två snygga, välklädda och lite äldre (hela 20 år!) grabbar fram och sätter sig bredvid mig och den ena av dom börjar lägga ut texten. Som tur var kände jag inte igen honom och dansa kunde han inte, men prata det var han jäkligt bra på!
Det ena gav det andra och när hans kompis också fick tag på en ensam tjej och dom frågade om dom fick skjutsa hem oss, så tackade vi ja.

Senare har han förklarat att det var meningen att han skulle ha börjat prata med mig omedelbart efter det han hade sagt sin fyndiga raggningsreplik (för dansa kunde han ju inte), men han hann inte för jag blev uppbjuden mitt framför näsan på honom. Som tur var så ordnade allt sig till det bästa - och resten är historia! En nästan femtio år gammal historia nu!!

(Om det är någon som undrar över bilderna så finns det egentligen ingen förklaring till att det blev just dom här, jag bara håller på att testa den här bloggen lite!)

SOV GOTT
Susie

6 kommentarer:

Ruben sa...

En så´n luring - och inte kunde han dansa heller ..... Men efter dessa år har du väl gjort en ordentlig pedagogisk insats??? ;-)
/Ruben

IreneL sa...

Vilken tur att han inte gav upp :) Ha det bra nu i kylan! / Irene

Rosor och ruiner sa...

Visst är det härligt att dansa, och jag njuter verkligen på fredgarana av Let´s Dance, tyvärr är inte min gubbe heller så dansant, men ibland sliter jag tag i honom ändå här på vardagsrumsgolvet..=)

Ninne sa...

Härligt att du kom hit. Nu kan man få fortsätta o njuta av dina härliga funderingar, foton o fixarträdg.grejor.
Gå in på Irenes blogg o kolla hennes tips.. där är mycket som man har nytta av.Kom in på GADGAT på anpassa där hittar du säkert sånt som DU kan.
Du ser att jag har lagt mej till som följare.
Riktigt stort VÄLKOMMEN
KRam Ninne

kullervilla sa...

Hej Susie
Roligt att hitta dig här…vackra bilder, njuter och längtar till att trädgården har slängt av sig sitt vita täcke.
Kramiz//kullervilla

Maria i Sennan sa...

Så äntligen e du här...nu lägger jag in dej i min vänlista på Sennan i ord och bild..så kan vi språkas vidare...Maria